Aktiemarknaden straffar klimatbovar

Australien är inte känt som ett föregångsland när det gäller åtgärder mot utsläpp av växthusgaser, snarare tvärtom. Räknat i koldioxidutsläpp per person är landet ett av dem som släpper ut mest.

Därför är det lite extra spännande att den australienska aktiemarknaden straffar företag som ökar sina utsläpp av växthusgaser med sjunkande aktiekurser.  Detta är ett nytt fenomen, visar forskning vid Griffiths universitet i Australien. Tidigare kopplades ökade utsläpp till ökad produktion och stigande aktiekurser.

-Sedan Kyotoprotokollet underteckandes har trenden kastats om helt. När utsläppen ökar hoppar investerarna av, säger Svetlana Vlady doktorand  vid Universitetet.

Även om hon drar den slutsatsen efter studier av 25 år av utsläppsstatistik och förändringar av aktiekurserna så är det oklart varför de austarlienska investerarna gör som de gör.  Just det kräver mer forskning, anser hon . Resultaten pekar dock på att investerarnas bedömningar av klimatproblemen har betydelse för hur åtgärderna mot klimatförändringar kommer att lyckas.

Hammarhajens huvudform ger bättre syn

Hammarhajar, det finns nio olika arter - alla med mer eller mindre hammarformade skallar, har ansetts ha fått sin egenartade huvudform för att det skulle ge dem bättre förmåga att snappa upp elektriska signaler från stressade eller skadade bytesdjur. Och så kan det mycket väl vara, men det verkar finnas en enklare förklaring.

Hammarhajens egenartade huvudform gör att dess ögon hamnar långt isär. Det ger dem stereoskopiskt seende över en större del av synfältet än vad hajar med modest utformade skallar har. Det betyder att de blir bättre på att bedöma avstånd vilket inte är så dumt när man är rovfisk.

Att det är så kom som en överraskning för hajforskarna vid Floridas atlantiska universitet. De utformade sitt försök för att göra upp med myten, ofta framförd i naturprogram på TV, att hammarhajar skulle ha bra syn - något som dock aldrig testats vetenskapligt.

- När vi började försöken trodde vi inte att hammarhajar hade stereoskopiskt seende alls, säger  Michelle McComb marinbiolog vid Floridas atlantiska universitet.

Något som man nu vet att den definitivt har. Studien är presenterad i The Journal of Experimental Biology.

Kungahuset - inte särskilt opolitiskt

Då och då sägs det att kungahuset och monarkin egentligen inte har någon större betydelse annat än som en trevlig men oförarglig symbol. Riktigt så enkelt är det inte visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Genom sin blotta existens och flitiga medieexponering så förmedelar kungahuset en rad värderingar om exmpelvis hur en familj ska vara sammansatt och fungera. Kungen kör sportbil och jagar älg medan drottningen besöker sjuka barn.

Trots att kungahuset formellt sett ska vara opolitiskt (i praktiken lojalt med rådande riksdagsmajoritet) så ger det genom sin existens stöd till uppfattningar som varken är opolitiska eller okontroversiella.

- När man diskuterat statsskicket har man inte gjort det utifrån de föreställningar som är grundläggande i en demokrati, till exempel jämlikhet och allas rätt till självförverkligande. Istället pratar man om de kungliga personerna och släktförhållanden. Detta innebär att idéer som annars är viktiga i svensk demokrati sätts på undantagsäger Cecilia Åse som författat avhandlingen.

En fördel med ett kungahus sägs vara att man slipper presidentvalskampanjer. Men frågan är om det är en fördel.

- Ur demokrati- eller jämlikhetsperspektiv är det svårt att se några fördelar. Arvsprincipen står ju i direkt konflikt med principen om att offentliga uppdrag ska vara öppna för alla och på lika villkor. Men det är ju inte heller ur ett sådant perspektiv som monarkin hämtar sin legitimitet. Snarare är det föreställningar om nation, familj och biologiskt arv som monarkin vilar på.

Läs mer här.

Ogräs lösningen för klimatanpassat jordbruk

Ett föränderligt klimat utsätter växande grödor för svåra påfrestningar. Klarar de dem inte så växer de mindre. Om växterna som har svårt att hänga med i klimatsvängarna råkar vara vete, kål potatis eller någon annan växt som ingår i basfödan kan det skapa problem med försörjningen av en växande befolkningen.

- Fröproduktionen går ner med 60 procent för växter som inte klarar av att anpassa sig till ett förändrat klimat, säger Giles Johnson vid Manchesters universitet.

Det betyder minskad avkastning på åkrarna och tråkigt nog är vete, korn och ris några av de växter som är dåliga på att snabbt anpassa sig till klimatförändringar med snabbare och kraftigare skiftningar i väderleken.

Lösningen kan finnas vid våra skosulor. En växt, som närmast betraktas som ogräs, har visat sig vara extremt duktig på att anpassa sig till snabba klimatförändringar. Backtrav, en närmast gräsliknande växt besläktad med bland annat kål och raps, har i försök utförda vid universitetet i Manchester, visat sig kunna växa till bra även vid kraftigt förändrade växtvillkor. I försök där backtrav först odlades under dåliga ljusförhållanden och sedan fick mycket ljus ökade tillväxten snabbt med 40 procent. Förklaringen anses vara att backtrav kan av någon, ännu oklar, anledning dra nytta av en viss gen som hjälper den att snabbt anpassa sig. Detta borde vi försöka lära vårt vete, korn och ris menar Manchesterforskarna.

-Vill vi säkra matproduktionen måste vi snabbt odla fram växter med en ökad förmåga att tåla växlingar i miljön, säger Giles Johnson.

Om vanlig växtförädling inte klarar jobbet bör man testa med genetisk förädling så att våra baslivsmedel kan fortsätta att vara det även om klimatet mer eller mindre spårar ur. Studien är presenterad i tidskriften Plant Physiology.

Tångsnällehannen är inte en fullt så öm far som man trott

Tångsnällan, en med sjöhästen besläktad fisk som lever längs den svenska västkusten, har en ovanligt ordnad barnomsorg. Det är nämligen hanarna som ruvar och förser de växande äggen/ynglen med näring. Men alla ägg som honan deponerar i hannens ruvningsficka utvecklas inte till yngel. De försvinner helt enkelt.

Misstankarna har riktats mot syskonen som antagits ha kannibaliserat på de försvunna syskonen. Men efter ett intrikat detektivarbete av forskare vid  zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet, där äggen fått radioaktiv märkning, uppdagades den grymma sanningen. Det var den förmodat ömme hanen som helt enkelt absorberat ett antal ägg och tillgodogjort sig näringen. Brottslingen avslöjades av de radiaktiva näringsämnena som kretsade runt i hans kropp.

Studien är publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society,

Så håller termiterna sina svampodlingar rena

När människan för omkring 10.000 år sedan lärde sig bruka jorden för att utvinna mat var det en revolution av tillgången till föda. Jordbrukskunskaperna gav oss möjlighet att öka i antal. Vi var dock inte den första arten som valde att bli torvan trogen. Myror och termiter har odlat svamp i 50 respektive 30 miljoner år.

Att odla är inte lätt. Idealet är att få just det, och inget annan än just det man vill odla att slå rot på den plats man valt för grödan. Som nybörjare på fältet har vi en del problem som termiterna har löst för länge sedan. Termiterna klarar nämligen att bevara sina odlingar som monokulturella, något som vi försöker lösa med ogräsgifter och mekanisk bekämpning. Hur gör då de små liven?

Lösningen är tid, gödsel och utsäde. Termiterna odlar en slags svamp. Men inom den kan det finnas varianter som är olika högavkastande. Termiterna gynnas av att bara ha de högavkastande varianterna i sina odlingar. Det uppnår de genom att då och då röja odlingarna. De återplanterar genom att gödsla med sin egen avföring som innehåller svampsporer de fått i sig genom att äta svampen. Eftersom de högavkastande varianterna utgör en större del av födan så kommer dessas sporer att dominera i nyplanteringen. Och för varje nyplanteringen förstärks den tendensen. Enklet giftfritt och uppenbarligen hållbart.

Studien om termitjordbruk är publicerad i tidskriften Science.

Klimatförändring ökar risken för inbördeskrig

Att snabba klimatförändringar kan leda till drastiska förändringar för samhällen och dess invånare har allmänt ansetts vara ett givet faktum. Nu har forskare från fyra amerikanska universitet granskat vad som troligen kommer att ske i Afrika söder om Sahara om  temperaturen där stiger med en grad fram till år 2030.

Svaret är en mer än 50 procentig ökning av utbrott av inbördeskrig som beräknas kräva ytterligare närmare 400 000 dödsoffer.

Skälet till att klimatförändringen får sådana våldsamma konsekvenser är att stora delar av befolkningen är beroende av att kunna odla grödor som är mycket klimatkänsliga. Så när klimatet blir varmare kan de inte längre försörja sig där de lever vilket ökar risken för blodiga konflikter om resurserna.

Hur har kommit fram till detta? Jo man har jämfört data för inbördes strider med klimatdata. Då fann man att utbrotten av våld hängde samman med höga temperaturer.

Studien är publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Grafen är från UC Berkelys PM.

Torvtäkter och intensivt jordbruk sabbar Europas kolsänkor

Skog är bra till mycket. Bland annat så fångar den upp stora delar av den koldioxid som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Det är en viktig egenskap om påverkan på klimatet ska mildras och växande skog kallas i dessa sammanhang för koldioxidsänka.

Men trots att Europa är tämligen skogrikt så blir det ingen nettominskning av koldioxiden eftersom Europa också har stora ytor av dränerade torvtäkter och intensivt odlad jordbruksmark. Dessa marker läcker nämligen så flödigt av växthusgaserna metan och kväveoxider att de för EU:s del totalt utraderar skogens betydelse som koldioxidkälla visar en studie från Max Planck Institutet för biokemi.

Läs mer här.

Även fladdermöss flyttar, men av andra skäl än fåglar

Det finns väl knappast någon som inte känner till att många fåglar, i Europa nästan var tredje art, kan flytta långa sträckor. Mindre känt är att även en del fladdermöss kan flytta långt inför vintern. Forskare vid Max Planck Institutet för Ornitologi in Radolfzell i Tyskland och Universitetet i Princeton i USA upptäckt att vissa fladdermusarter kan flytta uppemot 100 mil inför vintern.

Men skälen till att de börjat att flytta och syftet med flytten är annorlunda jämfört med fåglarna.

Fåglarna anses ha börjat med sitt flyttbetende som tropiska fåglar som dragit nytta av sommarvärmen på kallare breddgrader för att minska konkurrensen om föda under häckningen. Höstflytten kan alltså ses som ett återtåg till ursprungsmiljön.

Fladdermössen höstflytt har andra orsaker. De flyttande fladdermössen hör hemma på de nordligare breddgraderna men har tagit upp flyttbeteendet som ett svar på ett kallare klimat. Det fladdermössen vill uppnå med sin flytt är helt enkelt att hitta en bra plats att tillbringa vinterdvalan på. Är det för kallt så riskerar de att dö i sömnen. Det är alltså jakten på sovplats som driver fladdermössen till vinterflytt. Många flyttar därför tämligen korta sträckor. Det kan handla om några tiotal mil. Ungefär tre procent av fladdermössen vinterflyttar.

Läs mer här.

El av spillvärme kan halvera förbrukningen

Vi förbrukar en massa energi här i världen. Men det mesta används inte som vi hade tänkt. Ungefär 60 procent, enligt MIT, försvinner som spillvärme. Men nu har forskare vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) kommit på ett sätt att ta tillvara på spillvärmen från apparater som datorer, mobiltelefoner, bilar och kraftverk och göra elström av den.

Forskarna vid MIT använder sig av kvantpunkter, en slags jättesmå halvledare i nanoteknikskalan,  för att kunna återvinna värmen som elenergi. Att de använder kvantpunkter gör också att att tekniken kan användas i bärbar elektrisk utrustning. I den stora skalan, bilar och kraftverk, kan upptäckten innebära stora energivinster. I den lilla skalan kan den ge ökad användbarhet som att tiden mellan laddning av mobiltelefonen kan fördubblas eller mer.

Studien är beskriven i tidskriften Journal of Applied Physics.

Mer om kvantpunkter här.

Moderlösa soldatmyror byter avdelning

Soldatmyror i Afrika är inte kända för sin godmodighet. De drar omkring i flockar på miljontals individer och förtär det de hittar och kan rå på vilket kan vara rätt stora djur.  Stöter de på en annan grupp soldatmyror så blir det kamp med livet som insats.

Centrum och alltings mening i soldatmyrornas samhälle är drottningen som är mor till alla myrorna och den ende som kan föra myrsamhällets gener vidare. Men vad händer om hon försvinner? Om hon skulle bli uppäten eller myrnappad av danska forskare till exempel?

För det är precis vad forskarna från Universitetet i Köpenhamn har gjort.  De stal drottningen från ett antal myrsamhälle för att se vart alla andra miljontals myror tar vägen. Just det har nämligen varit lite av ett mysterium. Det handlar trots allt om några miljoner myror.

Resultatet är lite överraskande. De moderlösa soldatmyrorna flyttar helt enkelt in i ett närbeläget soldatmyresamhälle vilket är anmärkningsvärt eftersom de omedelbart skulle ha dödats om de försökt något liknande så länge den egna drottningen var vid liv. Det som händer är att den doft som tidigare identifierade dem som medborgare i ett visst myrsamhälle bleknar och de antar istället samma doft som myrorna i det nya samhället.

Varför sker då detta? Forskarna antar att den soldatmyretropp, som får förstärkning, helt enkelt får fler gripklor som kan samla in föda vilket gynnar drottningens avkomma. Gratis arbetskraft således. Men vad vinner de moderlösa soldatmyrorna på att ställa sig under en ny drottning? Inte så mycket visar det sig. Men faktum är att man ger en avlägsen, men dock släkting, en hjälpande hand. Soldatmyresamhällen förmeras genom avknoppning så släktband finns där. Och man är i alla fall mer släkt med dem än med djungelns alla andra myror.

Ett myrsamhälle testade en mer republikansk metod. När drottningen var död fortsatte de som vanligt men försökte föra sina gener vidare genom att producera ett antal flygfärdiga hanmyror. Verksamheten gav så få sådana att den troligen var helt resultatlös. (Cirka 30 mot normalt 3 000.)

Studien är publicerad i Proceedings of The Royal Society B

Flugpapper i nanoskala fångar cancerceller

Forskare vid Kaliforniens universitet i Los Angeles, UCLA, har utvecklat en metod som kan påskynda upptäckten av metastaser och övervaka hur behandlingen av en cancerpatient framskrider. 

Ofta är sjukvården framgångsrik i att behandla den elakartade tumör som upptäcks först och är skälet till att patienten sökt vård. Många faller dock offer för de metastaser, eller om man så vill sekundära tumörer, som uppstår när cancerceller lossnar från den ursprungliga tumören och börjar växa till på en ny plats i kroppen. 

Forskarna vid UCLA har nu utvecklat en ny metod för att på ett snabbare sätt se om sådan lösa cancerceller finns i patientens blod. Det kan ge tidigare upptäckt, en bättre prognos för behandlingen och effektivare behandling. 

Det forskarna har gjort är att utforma ett silikonchips så att det är proppfullt med små kuddar och räfflor. Därmed får det en stor yta som kan beläggas med ett ämne som signalerar förekomsten av lösa cancerceller i blodet. Det räffliga chipset fångar upp tio ånger fler lösa cancerceller än vad den nu använda metoden gör vilket leder till tidigare och säkrare diagnoser och en möjlighet att övervaka hur effektiv den behandling patienten får är.

Nanopartiklar i vanliga hushållsprodukter kan skada generna

Nanopartiklar av ämnet titanoxid används i många vanliga produkter som finns i hushållet. De kan hittas i kosmetika, solskyddsmedel, färg, tandkräm, kosttillskott och vitaminer med flera produkter. Forskare vid UCLa i Kalifornien i USA har upptäckt att dessa nanopartiklar kan skada DNA hos möss vilket ger upphov till sådana skador på kromosomerna och inflammationer som ökar risken för cancer.

Detta är en omsvängning. Tidigare har nanopartiklar av ämnet titanoxid ansetts giftfria eftersom de inte gett upphov till kemiska reaktioner. Giftfria anses de fortfarande vara. Det som ger skadorna på DNA är titanoxiden är på plats och genom sin närvaro ger upphov till eller stödjer processer som skadar DNA.

När nanopartiklarna väl letat sig in i kroppen så sitter de där för gott eftersom kroppen inte har något sätt att göra sig av med dem. De är också så små att de kan dyka upp var som helst i kroppen. De kan till och med ta sig igenom cellväggar.

Det kan vara så att en viss andel av spontant uppkommen cancer orsakas av dessa partiklar. Det kan också vara så att vissa personer är mer känsliga än andra. Jag anser att dessa nanopartiklars giftighet inte studerats tillräckligt väl, säger Robert Schiestl vid UCLA.

Studien är publicerad i tidskriften Cancer Journal.

Född snäll? Ja, kanske det

Funderat på varför en del människor verkar kunna bry sig om hur alla andra har det och mår? Kanske har du också funderat på hur de orkar eller märker även de minsta humörskiftningar i omgivningen? Förklaringen kan ligga i deras gener.

Forskare vid Kaliforniens universitet i Berkely i USA har funnit att de personer som har en viss genuppsättning har lättare för att läsa av andras sinnestillstånd och att de dessutom är mindre stresskänliga. Detta därför att den genuppsättning de har är effektivare än andra på att fånga upp signalerna från ett hormonet oxytocin. Oxytocin brukar beskrivas som ett "må gott och bry sig om-hormon". Och eftersom de är bättre på att ta hand om det så blir de också något mer empatiska och tåliga mot stress.

Nu är det inte kört för de av oss som inte begåvats med denna lyckliga genuppsättning. Som så ofta i genetikens underbara värld så får vi våra karaktärsegenskaper från många håll och alla är inte genetiska. Däremot är det kanske så att de som inte har denna speciella genppsättning helt enkelt får anstränga sig lite mer i sociala sammanhang.

Riktigt kraftig störningar i känsligheten för oxytocin kan däremot ligga bakom sociala fobier och kanske även autism.

Läs studien här.

Urskogar inte så urskogliga som vi trott

I norra Sverige finns relativt stora skogsområden som inte har påverkats av det moderna skogsbruket. Det är ofta ur biologisk synpunkt värdefulla eftersom de är livsmiljö för riktigt gammal skog, sällsynta vedsvampar med mera. Men de är inte fullt så opåverkade som vi har hittills har ansett. Många av dessa urskogar har under lång tid varit föremål för ett lågintensivt utnyttjande. De har utnyytjats för bete, som bränsle och byggmaterial. Vid en snabb passage märker man kanske ingen skillnad. Men börjar man räkna och inventera så märks skillnaderna.

- Många känner inte till att skogsutnyttjande före 1900-talet kunde vara både intensivt och långvarigt i områden som idag anses opåverkade, säger Torbjörn Josefsson. På boplatser och i dessas närhet kan skogen vara kraftigt påverkad. Här är mängden biologiskt viktiga substrat, som gamla, grova träd samt stående och liggande döda träd, betydligt lägre. Där långvarig och intensiv renskötsel bedrivits har skogen också påverkats väsentligt. Att de områden vi kallar urskogar är helt opåverkade av människan är därför starkt förenklat. Ett allvarligt problem är att många av de skogar som bär epitetet urskog idag saknar en historisk analys, säger Torbjörn Johansson som skrivit en avhandling om urskogen.

Även om uskogen inte är så urskoglig som vi trott betyder det inte att det är mindre skyddsvärd. Snararae tvärtom, de urskogar som under lång tid brukats på ett lågintensivt sätt innehåller stora naturvärden och betydelsefulla spår av ett svunnet sätt att bruka skogen. Spåren finns både i form av hur bruket påverkat skogen och i form av kulturella lämningar.

Läs mer här.

Svenska insjöfiskar trotsar ostraffat "naturlag"

De två insjöfiskarna braxen och björkna, båda av karpsläktet, trotsar naturlagen om att individer från olika arter som parar sig inte får fertil avkomma. Braxen och björknan tycks strunta i detta och rumlar runt över artgränserna och skaffar sig hybridungar som själva i sin tur kan få ungar visar en färsk avhandling från  Uppsala universitet. Där framgår också att det är främst braxenhonor som parar sig med björknahanar.

I vissa sjöar kan så mycket som 25 procent av beståndet av braxen och björkna i själva verket utgöras av hybrider. En effekt av detta är att det är svårt att se om det man som metare fått på kroken är en braxen eller en björkna eller något annat. För att skilja ut arterna har Marnie Dermandt, som författat avhandlingen, fått granska fiskens gener.

En tänkbar effekt av denna hybridisering mellan arterna är att på sikt bildas en ny art eller att artbarriären mellan arterna rivs ner och vi får en bjöxen eller brakna istället för braxen och björkna. Det vekar emellertid inte ske.

-Enligt vad mina studier visar uppstår ingen ny art här. Den genetiska skillnaden mellan braxen, björkna och deras hybrider är för stor, säger Marnie Dermantd.

Exakt vad det är som förmår att upprätthålla artbärriären är i dagsläget oklart.

Läs mer här.

Tyrannosaurus rex - en varmhjärtad typ

Frågan om temperaturen på dinosauriernas blod har länge varit ett kärt tvisteämne bland paleontologer. En ståndpunkt har varit att de liksom dagens reptiler var kallblodiga – det vill säga beroende av omgivningens temperatur för att hålla kroppsvärmen och därmed farten uppe.

En ny studie, som utgår från engergibalansen och energitransporten i djuren, beräknad på deras anatomi, tyder dock på att dinosaurier var varmblodiga.

- Vi fann att deras energikostnad för rörelse, alltså den mängd syre de behövde konsumera för att gå och springa översteg det som kallblodiga djur klarar av att förse sina muskler med, säger Herman Pontzer på Washingtons Universitet i St Louis.

Slutsatsen blir därför att dinosaurier var varmblodiga. Stämmer det  så innebär det också att vi får tänka om när det gäller hur vi tror att de levde. Varmblodiga djur är inte beroende av solvärme för att få fart i systemet. De kan vandra runt och äta eller jaga oberoende av temperatur. Det betyder också att deras förmåga att kolonisera kallare områden är större än om de hade varit kallblodiga. De bör också ha varit kapabla att utföra hårdare arbete under längre tid. I klartext: Springa fortare och längre.

Detta kan vara en bidragande förklaring till varför dinosaurier som grupp blev så framgångsrika att de kunde dominera hela jorden. Ännu en slutsats av detta är att T-rexen får betraktas som en betydligt effektivare dråpare,  om än en varmhjärtad sådan.

Läs mer här.

Pojkvänner är bra smärtlindrare

Kärleken, eller rättare sagt att tänka på den man älskar, eller hålla den älskades hand minskar smärta visar ett försök utför vid UCLA i Kalifornien, USA.

Testet gick till så att ett antal kvinnor fick se på bilder av sin pojkvän, en främling eller av en stol samtidigt som de utsattes för värme som orsakade smärta. Resultatet visade att de tålde mer då såg på bilder av sin pojkvän. Försöket upprepades men då fick de krama sin pojkväns hand, en främlings hand eller en boll. Också då var pojkvännen den bästa smärtlindraren.

Resultatet visar dels att det kan vara klokt att ha en bild av den man älskar med sig om man skulle råka ut för något eller ska göra något smärtsamt och dels på betydelsen av sociala band för att kunna uppleva god hälsa.

Studien är publicerad i Psycological Science

Är pensionering ungdomens källa?

Att gå i pension kan vara den bästa föryngringskur de flesta av oss kan hoppas genomgå. Det visar en studie utförd vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Studien bygger på data från 14 000 anställda vid ett franskt energiföretag. Dessa har under 14 års tid, sju år före och sju år efter pensioneringen, fått rapportera hur de mår.

Studien visar att pensionering är rena hälsopillret. Sett till hälsoläget så upplever de nyblivna pensionärerna att de blivit åtta till tio år yngre. Dessutom så minskade problemen med sömnstörningar efter pensioneringen.

- De nya rönen bör ge politiska beslutsfattare som försöker övertyga arbetstagare att stanna längre i arbetslivet en tankeställare. Äldre arbetstagare som har dålig självskattad hälsa, och som dessutom ser att många av deras äldre vänner och före detta kollegor åtnjuter utmärkt hälsa, kan rimligen känna sig mer motiverade att gå i tidig pension än att fortsätta arbeta efter 65, säger Hugo Westlund, forskare vid Stressforskningsinstitutet.

Alla vinner inte lika mycket på att gå i pension. Mest vinner de som har en dålig arbetsmiljö.

Läs mer här

Tyskt pulver dubblar (?) världens naturgasförråd

Sett till de nuvarande trenderna i energikonsumtion spås den sista pusten kostnadseffektivt utvunnen natugas lämna ledningsnätet om cirka 60 år. Det betyder inte att det är slut på gas. Bara att källorna är utspridda och/eller ligger så illa till att det inte är mödan värt att bygga rörledningar för att transportera gasen. Antingen blir det för dyrt eller så förbrukar bygget mer energi än vad gaskällan ger. Skulle man kunna ta tillvara på all naturgas skulle förråden stå sig i 120 år.

Det går att kyla natugas för transport med fordon men det förbrukar också mycket energi och är alltså ingen vettig metod. Det finns sedan tidigare kemsika metoder att göra vätska av naturgas. Problemet med dessa är att man samtidigt förorenar vätskan och får lägga ner tid, möda,pengar och energi på att rena den. Det är alltså inte lönsamt.

Det forskarna vid Max Planck institutet gjort är att ta fram en fast katalysator - en liten porös partikel laddad med platinaatomer. Dessa tvingar metanet, som är vad naturgas är, att oxidera till metanol som kan fraktas med tanbilar och båt till konsumenten. Ungefär två tredjedelar av natugasen kan utvinnas som metanol. Det fina med att katalysatorn är ett pulver är att den enkelt kan filtreras bort från metanolen innan den skickas iväg.

Metoden är inte helt utvecklad. Forskarna hoppas kunna förenkla processen, nu sker oxidationen i ett bad av svavelsyra, så att man kan gå direkt från gasformig metan till metanol. De söker också med (gas?)ljus och lykta efter ännu effektivare kalaysatorer.

Läs mer här.

De rika länderna MÅSTE betala för ren teknik i fattiga länder

Om inte de rika länderna kan enas om att betala kostnaderna för att överföra effektivare, och därmed mer klimatvänlig, teknik till de fattiga länderna så kommer målet att begränsa uppvärmningen av jordens klimat med max två grader inte att uppnås. Det skriver två forskare från universitetet i Oxford i en studie. Studiet utgör ett ekonomiskt beskt besked till jordens rika länder. Notan som landar på dessa  länders bord är på 50 miljarder brittiska pund.

De två forskarna riktar in sig på energi från koleldade kraftverk. De ser nämligen ingen möjlighet att snabbt ersätta kolet och det är också där det finns stora klimatvinster att göra genom att effektivisera energiproduktionen. Den bästa koltekniken i de rika länderna ger, jämfört med den teknik de fattiga länderna har tillgång till, dubbelt så mycket energi för varje utsläppt enhet av växthusgasen koldioxid. Att föra över den tekniken till de länder där energiproduktionen med kol förväntas växa mest skulle alltså ge stora miljövinster.

De två forskarna menar att de rika länderna har en skyldighet att göra detta eftersom de har de tekniska och ekonomiska resurserna samt att de genom att göra det tar ansvsar för all koldioxid de släppt ut genom historien.

Läs studien här.

Textad film väg till dialekter i främmande språk

Även om man är rätt hyfsad i sitt andraspråk så kan man ha svårt att tyda olika dialekter av språket. Så har man problem med att följa med i skotsk  eller schweizertysk dialog så finns det ett ganska snabbt sätt att förbättra sina kunskaper. I ett holländskt/tysk forskningsprojekt har forskare från Max Planck institutet i München och i Nijmegen Nederländerna låtit holländska studenter se på film där den knepiga skotska och australienska dialekten "översatts" på en engelsk textremsa.

Efter bara 25 minuters tittande hade deras förmåga att förstå dialekterna mätbart förbättrats. Att det blir så förklaras med att den skrivna engelska texten bildar en brygga mellan den engelska dialekt man är van vid och den man har svårt att förstå.

Forskarna menar nu att eftersom textning på filmens språk har stor betydelse för inlärningen så bör man se till att sådana görs tillgängliga så ofta som det är praktiskt.

En dålig nyhet för dem som skulle vilja förbättra sin skotska eller schweizertyska genom att se filmer är att det inte fungerar att se dem textade på svenska. Det är till och med så att det försämrar förståelsen av dialekten. Forskarna önskar därför att textremsorna kunde göras valbara för tittarna. Det skulle underlätta språkinlärningen menar de. Det skulle lätt kunna ordnas på film som distribueras via DVD.

Läs mer här.

Bäbisar gråter på sitt modersmål

Nyfödda kommer till världen med språket, eller åtminstone språkmelodin, mer eller mindre klar. Det visar den studie som forskarna vid Max Plancks instutuitet i Leipzig utfört tillsamans med kollegor vid Ecole Normale Supérieure i Paris. De har nämligen jämfört hur de nyfödda barnen, två till fem dagar gamla, gråter och funnit att ett franskt barns gråt tydligt skiljer sig från ett tyskt på intonationen.

Ett foster utvecklar hörseln ungefär tre månader före födseln. Men allt går inte fram. Det som barnet förmår uppfatta är främst språkmelodin och den formar redan i moderlivet hur barnet sedan ska låta.

- I franskan betonas många ord på sista stavelsen medan det i tyskan är precis tvärtom, säger professor Angela D. Friederic vid Max Planck institutet.

Och det är dessa skillnader som kommer till uttryck i de olika melodier de franska och tyska barnen gråter på. De tyska barnen gråter i en fallande tonskala medan de franska barnens tonläge är stigande. I grafen visas hur tonläget för en fransk gråt (till vänster) stiger mot slutet av gråtfasen medan det i den tyska gråten sjunker(till höger).

Tidigare har man trott att barnens "gråtmelodi" var beroende av hur lufttrycket förändrades i samband med in och utandningar. Resultaten från den fransktyska studien tyder dock på att barnen börjar lära sig språket innan det föds och att språkmelodin slår igenom i barnens gråt. En gissning är att detta fenomen har betydelse både för barnets språkinlärning och de känslomässiga banden mellan barn och vuxna i omgivningen.

Studien är publicerad i Current Biology.

Konsensus om klimatet? Wikipedia sammanfattar

Det är inte superenkelt att greppa frågan om klimatförändring orsakade av mänskliga aktviviteter. Det går långsamt, man ser den inte, om man gör något så tar det lång tid innan det ger resultat och åtgärderna kräver något så svårt av oss som att förändra våra vanor.

Det är därför inte konstigt att många värjer sig mot tanken på att klimatförändringarna är på riktigt. De som verkligen slår ifrån sig frågan brukar hävda att vetenskapsmännen inte ens själva kan enas om att det är en klimatförändring på gång och om det skulle finnas en majoritet så är den i alla fall inte så stor.

Att själv kolla upp det är inte lätt. Ett ställe att starta på är Wikipedia som gjort en sammanställning, på engelska, om hur det ser ut i forskarvärlden. Och det mäts bland annat genom vilken förklaring till klimatförändringen som anges i publicerade vetenskapliga artiklar. Slutsatsen? Ja forskarvärlden är nog så pass enig som en grupp människor som har till jobb att tänka nytt, fritt och självständigt kan, och bör, bli.

Sidan har också länkar till texter om det som kan tala för att forskarvärlden är splittrad i frågan.

Länk till Wikipedias sida om Konsensus om klimatförändringen.

Halka det nya vapnet mot insektsinvasion

Insekter är fenomenala på att ta sig fram till platser där vi helst inte vill ha dem. Därför lägger vi ner stora pengar för att med olika gifter hålla krypen borta från våra bostäder och matförråd.

Nu har forskare vid universitetet i Cambridge, av en slump faktiskt, upptäckt ett sätt att hålla krypen borta utan sprida gifter i naturen. Så här, ungefär går det till.

Insekter, som exempelvis de fantastiska klättrarna kackerlackorna, tar sig med lätthet upp för teflonbelagda ytor.  Det gör de genom att bland håren på sina trampdynor utsöndra ett kletigt sekret som ger dem ett fantastiskt fäste. Cambridgeforskarna har tagit fram en giftfri beläggning som lurar insekterna att istället producera en sekret som är rena glidmedlet och krypen tappar fotfästet.

Om det också fungerar att använda i stor skala kan beläggningen läggas i ventilationsrör, runt öppningar och andra ytor som insekter använder för att ta sig dit vi inte vill.

Och slumpen, vari bestod den? Syftet med forskarnas studier var att se hur insekters väggrepp fungerar och upptäckte då att just detta material hade extra användbara egenskaper.

Detaljer om hur detta går till är svårt att få fram då materialet har patentsökts.

Biologisk mångfald kan överleva klimatförändring

En nyhet som kan ge lite hopp i skuggan av klimathotet. Den befarade utarmningen av den biologiska mångfalden som förväntas bli följden av snabba klimatförändringar kanske inte blir så dramatisk som befarats. I ny studie publicerad i Nature visar två forskare från universitetet i Oxford i England att livet har bättre möjligheter än man antagit i de mest pessimistiska prognoserna.

De två forskarna har granskat hur 786 djurarter på sex kontinenter. Och de har kunnat konstatera att trots att dessa arter har fått se sina livsutrymmen krympa så är flertalet arter faktiskt kvar. En förklaring till detta är att det inte bara är storleken på de bevarade habitaten som har betydelse för mångfaldens bevarande. Minst lika viktigt är kvaliteten på dem. Finns det i mikroskalan variationer i miljön så ger det mångfalden en chans.

De två Oxfordforskarna menar att en förklaring att prognoserna för den biologiska mångfalden varit för negativa är att man inte tagit tillräcklig hänsyn till de lokala variationer, och därmed tänkbara biologiska nischer, som finns i den lokala skalan.

Helt vill de inte heller blåsa faran över. Krympande livsutrymmen och klimatförändringar kan göra det för svårt för arter att klara språnget till nästa lediga utrymmen när det ändrade klimatet tvingar arter att flytta.

Mer här.

Strålning från trådlösa telefoner påverkar hjärnan

Mikrovågstrålningen från mobiltelefoner och trådlösa telefoner påverkar hjärnan visar en färsk doktorsavhandling från Örebro universitet. Studien bygger till en del på att unga användare rapporterar vilka hälsoproblem de upplevt och om dessa kan kopplas till hur de använder de trådlösa telefonerna. De ungdomar som använder telefonerna ofta uppvisar också fler ohälsosymptom och upplevde själva att deras hälsa var sämre.

- Kopplingen var starkast för huvudvärk, astmatiska besvär och koncentrationssvårigheter. Men det krävs mer forskning för att utesluta en påverkan av andra faktorer och felkällor, även om det är svårt att se att sambandet helt skulle kunna förklaras av sådana, säger Fredrik Söderqvist som gjort studien.

En annan del av studien bygger på mätningen av en viss typ av äggviteämnen i blodet från vuxna användare. Studien pekar på att det finns ett samband mellan användning av trådlös telefoni och förhöjda ämnen av ämnet. 

Idag har nästan samtliga barn från 7 års ålder tillgång till en trådlös telefon, men användningen tar fart först runt 12-årsåldern, och drygt 80 procent av alla 19-åringar använder dem regelbundet. Samtidigt visar undersökningen att mindre än en procent av barnen och ungdomarna använder headset alltid eller ofta.

- Det är bekymmersamt, eftersom eventulla hälsoeffekter av långtidsexponering för mikrovågor inte är klarlagda, i synnerhet för barn och ungdomar. De gränsvärden som finns i dag skyddar mot uppvärmning, en så kallad termisk effekt. Men om det finns mekanismer som inte är beroende av uppvärmning, är det inte säkert att dagens gränsvärden ger ett skydd. Och det kan handla om effekter som visar sig först längre fram i tiden, säger Fredrik Söderqvist.

Grabbar, skicka hem farmor! Det gäller livet.

Inom genetik finns en effekt som bäst beskrivs på engelska "The grandmother effect" eftersom den är innefattar både mormor och farmor. Tanken är att närvaron av dessa äldre kvinnor, som är besläktade med barnen och därmed har ett evolutionärt intresse att dessa gener ska föras vidare,  skulle ha en positiv effekt på barnbarnens överlevnad. Denna effekt har dock varit svår att belägga.

Nu kompliceras den bilden ytterligare av forskarna i Cambridge i England. De har upptäckt att hur mor- och farmödrarna påverkar barnbarnen beror på hur nära släkt de är räknat i antalet gemensamma X-kromososmer.

• En mormor har 25 procent identiska X-kromosomer med både barnbarn av båda könen.
• En farmor har 50 procent identiska X-kromosomer med sina kvinnliga barnbarn och 0 procent med sina manliga barnbarn.

Forskarna i Cambridge har genom att studera sju olika populationer i Asien, Nordamerika, Europa och Afrika funnit att det finns en "grandmother effect". Men den gäller, såvitt man kunnat se, bara farmödrar och effekten är olika för pojkar och för flickor.

- Närvaron av en farmoder hade i alla de sju populationerna en positiv effekt på flickorna och en skadlig effekt på pojkarna eftersom hennes närvaro eftersom den är kopplad till högre dödlighet, säger Molly Fox forskare vid Cambridge.

Forskarna har bara mätt påverkan i form av dödlighet. Hur denna påverkan går till är ännu höljt i dunkel. Den skillnad i effekt som synbarligen har sitt upphov i släktskap på kromosomnivå är en faktor som kan ha bidragit till att det varit svårt att belägga "The grandmother effect".

Fåglar ser inte färger i skymningsljus

Fåglar har jämfört med människor väldigt bra syn. De ser skarpt på långt håll och deras färgseende är överlägset eftersom de kan urskilja fler färger och se ultraviolett ljus. Men detta har ett pris. Den höga upplösningen kräver ljus, mycket ljus. För att kunna se alla dessa färger behöver fågelögat ha tillgång till mellan 5 och 20 gånger mer ljus än vad ett människoöga behöver för att se färger visar en studie utförd vid Lunds universitets syngrupp. Åtminstone gäller det för de dagaktiva papegojor som studien utfördes på.

Det betyder i praktiken att fåglar bli färgblinda vid skymningen medan vi människor har kvar vårt färgseende i så svagt ljus som en vid fullmåne en molnfri natt.

Faktum är att fåglars färgseende, visserligen fantastiskt under dagen, också är det som kanske är känsligast för svagt ljus. Av de ryggradsdjur som testats är fåglarna de som förlorar sitt färgseende först på kvällen.

Kunskapen om har illa fåglar ser färger i svagt ljus kan ge ny kunskap om vad färger betyder för dem. Exempelvis har en del fåglar färggranna ägg men då dessa kan ligga i ett dunkelt bo är det inte säkert att fåglarna ser färgerna.

Studien är presenterad i Journal of Experimental Biology.

Medicin för rätt kolesterol kan hjälpa hjärtsjuka

Det är känt sedan tidigare att "det onda" kolesterolet i blodet lagras på kärlväggar och därmed ökar risken för hjärtsjukdomar. Nu har forskare vid universitet i Oxford visat att det är gynnsamt för patienter som drabbas av åderförkalkning, dvs att fett ansamlas på kärlväggarna, att behandlas med medicin som höjer halten av "det goda" kolesterolet i blodet. Detta har man ansett länge, så det Oxfordforskarna gjort är att testa detta antagande och funnit att det håller.

- Vi har genom att använda magnetröntgen funnit att beläggningarna i kärlväggarna minskat efter ett år av behandling med nicotine acid, säger doktor Robin Choudhury vid Oxfords hjärtmedicinska avdelning. Det här visar att det finns förutsättningar för att erbjuda nya behandlingar som kan gynna många människor i hela världen.

Nocotine acid, också kallat niacin, är en gammal medicin som använts för att lindra hjärtprobem. Den kom dock i skymundan när statinerna gjorde sitt intåg. Studien i Oxford tyder på att den kan vara ett värdefullt komplement till dessa eftersom den är känd för att höja halterna av "det goda" kolesterolet.

Mer info här.

Varning: Handla ekologiskt gör dig snål och lögnaktig, eller?

Psykologiforskare vid Torontos universitet har efter en serie experiment funnit att de som handlar ekologisk mat är snålare och mer benägna till stöld och lögn än andra för att komma över pengar. Oj då! hur kan det hänga samman?

Forskaren gjorde tre typer av experiment:

1. En studie som visade att de som handlade ekologiskt uppfattas som mer samarbetsvilliga, etiska och altruistiska. 
2. Efter shopping visade det sig att de som handlat ekologiska produkter höll hårdare i slantarna då de ställdes inför en person som behövde pengar. 
3. I ett dataspel visade det sig de också var mer benägna att stjäla och ljuga för att komma över pengar. 

Ergo: De var snålare och drog sig inte för att ljuga och stjäla.

Detta är ett psykologiskt experiment och sådana är alltid lite vanskliga att tolka (Betyder det man gör i ett dataspel att man också agerar så i verkligheten?)  men resultaten som publicerats i Nature Reports climate change förtjänar att tas på allvar. De pekar på att det finns en risk att människor är så nöjda med att köpa ekologisk mjölk att de enkelt bortser från det ekologiskt problematiska med att köra stor bil för att köpa mjölken.

De betyder dock inte att man nu måste smyga med sin inköp av ekologiska varor för att undvika att betraktas som en lögnaktig snåljåp. Författarna menar att resultaten tyder på att inköpen av ekologiska varor kan fungera som en moralisk motvikt som gör det möjligt att vara lite mer moraliskt flexibel i andra sammanhang. Alltså det forskarna i Toronto har beskrivit är det fenomen som flertalet bantare, fd rökare med flera så väl känner till: "Nu har jag ätit vetekli i (inte rökt på) två veckor så på lördag ska jag ha en fet pizza och gräddtårta (ta en fet d-a cigarr), det har jag förtjänat."

Dinosaurier blir allt färre - igen

Det är cirka 65 miljoner år sedan dinosaurierna (om man inte räknar fåglar till den gruppen) dog ut. Trots det skördas det fortfarande offer i dinosauriernas artlista. Så många som var tredje dinosauríeart kan vara på väg att försvinna, Och det beror bland annat på att datortekniken utvecklats.

Vad är det som har hänt? Jo enligt forskarna på Berkely i Kalifornien i USA så har paleontologer mer och mer börjat intressera sig även för de små dinosaurierna. Med hjälp av datortomografi har alla dessa små fossilerade delar av dinosaurier kunnat ställas samman så att man kan följa hur dinosaurier växte upp och åldrades. Och då finner man att flera arter ibland kan vara samma art, fast i olika ålder.

- Ungdomar och vuxna djur av dessa arter ser väldigt, väldigt olika ut, säger Mark B Godwin vid UC Berkelys panteologiska museum.

Och detta har paleontologer missat att ta hänsyn till när de beskrivit nya dinosariearter menar han. Han har tillsammans med John Horner vid Klippiga Bergens museum. (Klippiga Bergen är en rik dinosauriefyndplats.) publicerat en studie där de visar att det som förmodats vara tre arter av dinosaurier i själva verket är ungar, ungdomar och vuxna djur av samma art. De tror nu att så mycket som var tredje dinosaurieart bara existerat i de vetenskapliga rullorna.

- Det finns många behornade dinosaurier som jag tror har delats upp i för månmga arter, säger Mark B Godwin.

Illustrationen, av Holly Woodward, visar inte tre arter utan en mycket ung, en "tonåring" och en vuxen individ av samma art: Pachycephalosaurus wyomingensis. Ännu en art som de två forskarna tror att man får skriva av är Nanotyrannus, en mycket liten T-rex som nog bara är just det och inte en egen art.

Mer information här.

Arkitekturen gav näring till oroligheterna på Nordirland

Det sätt som en stad är byggd på kan stödja våldstendenser eller framkalla fredligare situationer. Det visar en studie som utförts i Belfast av universitetet i Manchester. Studien gick till så att man delade ut engångskameror i stort antal till befolkningen och uppmanade dem att fotografera miljöer som var konfliktrika.

Exempel på byggander och strukturer som bidrar till, och i vissa fall inbjuder till, utbrott av våldsamheter av olika slag är höga stängsel. Om området bakom tillhör andra sidan i konflikten är stängslet ett bra ställe att bombardera motståndaren med sten utan att riskera upptäckt. Ett annat exempel är hur stadsplanerarna med de bästa intentioner flyttade en gångbro femtio meter och anlade vilohyllor för rullstolsbundan på dem. Dessa visade sig fungera som plattformar för stenakstning in på de "andras område".

De många murar och stängsel som byggts i Belfast för att skilja katolska och protestantiska områden är också exempel på byggelement som, även om de kan hindra akuta sammandrabbningar, uppehåller spänningen i området.

Men det finns också exempel i Belfast på hur nya sätt att arbeta med arkitektur kan bidra till en fredlig utveckling i området. Ombyggnaden av citycentret Stewartstown Road med butiker, kaféer och kontor har förvandlat det till ett område för fredlig samexistens. Tidigare var området hårt drabbat av stadens våldsamma motsättningar.

- Det uppnåddes genom nogrann planläggning: Man drog en korridor genom byggnaden så att man hade lika bra tillgång till området oavsett från vilket håll man kom. Man ritade också om att ritningar så att alla kontor är exakt lika, säger doktor Ralf Brand som genomfört studien.

- Det kan tyckas som att utfromningen av en korridor och av kontorsrum är betydelselösa. Men i konfliktdrabbade områden är det precis denna omsorg om detaljer som krävs, säger han.

Mer om Stewardstown Road.

Lustgas förklaringen till att biobränslen kan ge mer växthusgas.

Odling av biobränslen kan vara en klimatpolitisk återvändsgränd visade Paul Crutzen, årets Nobelpristagare i kemi, i en vetenskaplig artikel 2008. Orsaken är odlad mark läcker lustgas som är en 300 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Beräkningarna stod i strid med IPCC:s uppskattningar. Paul Crutzen uppskattade utsläppet av lustgas till 3-5 procent av kvävet i marken. IPCC:s beräkningar byggde på att 1 procent läckte ut som lustgas.

Nu har emellertid Paul Crutzens beräkningar bekräftas i en artikel i Environmental Research Letter av forskare från Institutet för naturgeografi och kvartärgeologi samt Bert Bolins centrum för klimatforskning vid Stockholms Universitet. Artikeln bygger på en studie av förhållandena i Mälardalen (22 000 kvadratkilometer) där både odlad mark och vattenområden ingår.

Skillnaden i resultaten beror på att IPCC:s värden inte tog hänsyn till allt kväve som fanns i vatten och lokala källor och som därmed bidrar till att släppa ut lustgas via den odlade marken.

- Skillnaden mellan IPCCs och Crutzens uppskattningar beror på att IPCC använde rimliga lokala värden, men räknade inte med alla de lokaliteter och det vatten i landskapet, på och under markytan, som vid varje tidpunkt omfattar kväve och släpper ut lustgas med odlingsmarksursprung. Crutzens global massbalansberäkning visade hur stora de totala lustgasutsläppen från odlingsmarken behövde vara för att stänga balansen, men kunde inte bryta ner det totala utsläppsvärdet i dess olika lokala komponenter, säger Georgia Destouni en av de två forskarna bakom studien och artikeln.

Åter gott om lövträd i skogen.

Den nyss presenterade Riksskogstaxeringen visar att det nu finns lika mycket lövträd i skogen som på 1920-talet. Och det är ju bra med tanke på att det funnits farhågor för att skogen skulle bli en enda stor granåker.

- Vi nådde det förra seklets bottennivå för andelen lövträd runt år 1980. Efter det ser vi att lövträden ökat från 400 till drygt 600 miljoner kubikmeter, säger Per Nilsson, redovisningsansvarig för Riksskogstaxeringen vid SLU (Sveriges Lantbruks Universitet.

För de flesta av oss, som mest använder skogen som strövområde innehåller Riksskogstaxeringen ännu en god nyhet. Det är just den skogen som är rikast på lövträd-

-Vi ser att den tätortsnära skogen är betydligt rikare på lövträd än annan skog. Den är också virkesrikare och har mer buskar men mindre blåbärs. Och lingonmarker, säger Per Nilsson.

För den biologiska mångfalden är det ökade inslaget av lövskog också positivt. Dels för att det betyder att diversiteten i skogen ökat och därmed ger utrymme för fler biologsiska nischer = fler ställen för olika arter. Och dels för att de tätplanterade granåkrarna inte är någon särskilt rik biologiska miljö.

Mer skogen här.

Färggranna djurhannar får ny förklaring

Den gängse förklaringen till att vissa djur, ofast hanar, utvecklar pråliga och färggranna teckningar, fjädrar eller mönster är att de gör detta som ett led i kampen om honornas gunst. Tanken är att honorna ska uppskatta prakten och se den som ett bevis på genetisk förträfflighet som gynnar den egna avkomman.

Men nu utmanas det tankesättet av en studie från UCLA i Kalifornien. Den evolutionära tanken bakom de färglada hannarna kan istället vara ett försöka att slippa slåss. Inte helt och hållet naturligtvis. Med artfränderna är det alltid mödan värt att ta en dust. Men att gå holmgång med en vilt främmande hanne av en annan art bara för att man ser nästan  likadan ut är slöseri med energi och tid som kunnat användas till viktig parning.

- Kostnaden för att bli attackera fel hane eller bli attackerad av fel hane gynnar rikedomen av färger, fågelsånger och lockande dofter för att identifiera rivaler, säger ekologiprofessorn Christpher Anderson vid UCLA.

Slutsatsen att de bjärta färgrena och de andra signalerna är ett budskap om fred riktad utanför arten drar han efter studier på flicksländehannar. Det visade sig att dessa använde sig av de särskiljande bjärta vingfärgerna bara i de fall de delade habitat med snarlika och  förväxlingsbara flicksländearter.

- Det visar att om det finns ett evolutionärt tryck för att  undvika att parta sig med fel art så  finns det ett tryck för att undvika att slåss med fel art, säger han och menar att denna evolutionära process är viktig för att förklara uppkomsten av mångfalden av färger, möster, fågelsång mm.

Studien är presenterad i Proceedings of the Royal Society B

Läs också om själviska skalbaggshonor.

Satelliter måste ducka oftare i framtiden

I rymden kan ingen höra dig skrika. Det känner väl alla till? Men vad som kan vara värre är att i rymden kan man inte heller höra när saker kommer flygande. Och sådana saker blir allt vanligare visare en stuide från universitetet i Southhampton.

Idag rasslar det, enligt NASA, omkring 19 000 bitar rymdskrot större än tio centimeter. Småbitarna är ännu fler, uppskattningsvis runt 500.000 tusen. Och de rör sig med så hög hastighet att en kollison kan vara mycket farlig och slå ut både satelliter och människor.

Forskarna från Universitetet i Southhampton har beräknat hur ofta dessa föremål nästan träffar nåt de inte bör träffa. Svaret är ungefär 19 000 gånger i veckan. Och det kommer att öka i takt med att det skjuts upp fler och fler satelliter och att mängden rymdskrot ökar. Inom tio år kommer antalet nästan träffa vara uppe i 20 000 i veckan och om 50 är de omkring 50 000 i veckan.

För att satelliterna inte ska slås ut komemr det krävas betydligt mer intensiv övervakning av skrotet och sateliternas omloppsbanor.  Markpersonalen kommer också att betydligt oftare få ta sina dyrgripar genom undanmanövrer för att undvika att de skadas av flygande rymdskrot.

Pangnyhet om Fiskeriverket

Fiskeriverket bedriver forskning som ger eko. Inte nödvändigtvis i forskarvärlden men i de sju Östersjövikar där den bedrivs. Man jagar nämnligen fisk med tändhattar som dinglar i änden av ett långt metspö och fås att detonera under vattenytan. Syftet är att räkna beståndet av fisk och fiskyngel.

Det låter som en rätt brutal metod. Och för de yngel som befiner sig mindre än fem meter från explosionen är det också det. De dör nämligen av tryckvågen. Lite större fisk kan domna av så länge att de hinner räknas innan de får simma vidare. Men för omgivningen är metoden skonsammare än de nät som forskaran annars släpar genom vattnet.

- Man påverkar mer om man till exempel drar landvad eller not, för då drar man med sig bentos och vegetation, säger Malin Hjelm. I vår undersökning lade vi tio sprängskott per havsvik, så det är inga stora områden som påverkas men man får ändå en bra bild av hela havsviken.

(Bentos är namn på det samhälle av organismer som finns på bottnen.) Metoden med sprängning har en annan fördel också, det går att komma åt även där vass och alger växer tätt.

- Det går inte att lägga nät i sådana habitat och det är ju precis där som abborrynglen står, skyddade från predatorer, säger Malin Hjelm.

Syftet med den högljudda hanteringen är att försöka hitta orsaken eller orsakerna till att bestånden av gädda och abborre minskar i södra Östersjön. Några teorier som undersöks: Konkurrens om mat eller att någon äter upp abborrlarver.

Se mer här.

Fotnot: Metoden bygger på samma princip som det förbjudna dynamitfisket.

Tekannedroppet kan äntligen stoppas

Ännu ett av världens svårlösta problem kan nu ha fått sin lösning. Som alla tedrickare känner till så är det stört omöjligt att inte spilla några droppar varje gång man slår i en kopp rykande te. Det beror på att den välsmakande vätskan, under slutfasen av upphällningen, så att säga slinker runt hörnet på pipen varifrån den stilla flyter eller droppar ner på duken. Månget fint teparty har solkats av denna effekt som döpts, av engelsmännen naturligtvis, till "the teapot dribble effect".

Fenomenet är inte begränsat till tekannor. Vätskor i rörelse beter sig så där och böjer av efter föremål som kommer i dess väg. (Testa själv genom att hålla något lagom rundat under vattenkranen.) Egentligen är detta en tämligen komplicerad process som påverkas av av såväl vätskans hastighet, viskositet och av beskaffenheten (form och ytegenskaper) på det material det smiter runt. Det har därför uppger, The Guardian, ett antal gånger felaktigt proklamerats att tekannedroppsproblemet skulle vara löst.

Men nu kan problemet med droppande tekannor faktiskt  vara på väg att lösas. Fyra franska forskare vid Universitet i Lyon har tagit sig an problemet. Deras lösning skiljer sig från de tidigare försöken i denna utmanande disciplin. Tidigare har man laborerat med pipens form - en skarp kant minskar problemet eftersom drycken har svårare att smita runt ett skarpt hörn. De har belagt tekannepipens utlopp med ett hydrofobt ämne, det vill säga ett ämne som inte går bra ihop med vatten. Det hindrar vattnet att flyta ut runt hörnet utan tvingar det att bilda droppar som faller ner i koppen. Ämnet de använt kallas för parylen, en slags plast som används bland annat till fuktskydd i pacemakers.

Man kan iaktta hur en hydrofob yta påverkar vatten om man häller vatten på sin bil innan man vaxar den. På den ovaxade lacken flyter vattnet ut till en jämn film. När vaxningen är klar tvingas vattnet bilda droppar som lätt kan fås att rinna av bilen. Vaxningen har gjort lacken hydrofob. Så fungerar det även inne i den franska tekannans pip. Om man vill kan alltså själv vaxa insidan av sin tekanna för att undvika droppet. Det lär dock inte bli så gott och knappast heller långvarigt eftersom det heta teet smälter vaxet. Vi får ge oss till tåls tills de franska högteknologiska tekannorna når butikshyllorna.

Ta del av studien här.

Bilden: (a) Visar hur teet böjer av vid upphällning ur en normaltekanna. (a´) Visar hur det därefter rinner längs pipen. (b) Visar att teet inte böjer av vid upphällning ur den hydrofoba pipen. (b´) Visar att dropparna i slutet av upphällningsfasen faller rakt ner i koppen och lämnar pipens utsida obesudlad.

Beror ökningen av cancer på ett vanligt miljögift

Forskare vid Örebro universitet har gjort en oroande upptäckt. De har upptäckt att det bromerade flamskyddsmedlet TBEHC kan ligga bakom den kraftiga ökning av antalet fall av prostatacancer som. När ämnet testades på mänskliga celler svarade dessa med att producera samma ämne (PSA) som vid cancer i prostatan.

Det testade flamskyddsmedlet finns på många håll i samhället, i byggmaterial, möbler och i plast med mera. Det gör att forskarlagets upptäckt är oroande.

- Eftersom det är ett ämne som spritts i miljön under lång tid och påverkar cellerna redan vid mycket låga koncentrationer är våra resultat mycket oroväckande. Effekten är kraftigare än för könshormonet testosteron, så det här kan vara det värsta miljögiftet som har upptäckts sedan dioxin, säger Per-Erik Olsson.

Forskningen sker inom Centrum för livsvetenskap vid Örebro universitet och resultaten presenteras i en artikel i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Gallimatias upsaliensis, typ

Med 20 års reportererfarenhet i sadelväskan kan jag avslöja en hemlighet: Det är ibland lite knepigt att intervjua forskare. De är ofta ytterst petiga med formuleringar. De vakar som hökar över att begrepp och termer används på det sätt de själva noggrant har definerat. Därför är det, på ett lite skrämmande sätt, befriande att ta del av Mångfaldsbarometern 2009 från Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Här finns uppenbarligen forskare som inte räds att dra snabbt, skjuta från höften och vilt sprida lösligt definierade termer och illa underbyggda slutsatser omkring sig. Det är OK Corall igen. Här blandas oprecisa revolverskott med hagelskurar till en kakafoni av ostyrkta utsagor.

Tycker du att jag överdriver? Kanske det, men det har institutionens revolvermän gjort sig väl förtjänta av. Här är några exempel:

De slarvar med sina enkätfrågor: Om vill undersöka attityder till invandrare så får man vara konsekvent och ställa frågorna så att det klart framgår att det är invandrare man avser i frågan. Det gör de inte. De växlar mellan att fråga om "invandrare" och att fråga om "utlänningar" - vilket är en helt annan sak och en mer negativt laddad term (se sidan 13 i rapporten). Dessutom, vilket är ännu värre eftersom det är en klassisk metod som kan användas för att manipulera svaren, så använder de det mer neutrala ordet invandrare i de tre frågor som mäter positiva attityder medan man i de fyra (sic) frågor som mäter negativa attityder använder det mer negativt laddade ordet i tre av fyra frågor (sid 12-13). Samma sammanblandning av olika begrepp tillämpas i sammanfattningen, punkt 4 och 5.

Mer slarv med frågorna: Vill man mäta en attityd till invandrare så får man se till svaret på frågan speglar den attityd man mäter och inte något annat. I rapporten antas ett positivt svar på påståendet "Sverige behöver mer utländsk arbetskraft" vara ett uttryck för en "positiv attityd till mångfalden i förhållande till arbetet" (för övrigt en icke definerad term). Det är naturligtvis inte sant. Man kan vara hur positiv som helst till att ta emot väldigt många invandrare utan att för den skull anse att det på den svenska arbetsmarknaden finns en sådan brist på arbetskraft att den måste lösas genom invandring av arbetskraft (sid 21).
Slarv med redovisning av underlaget: Redan när man skriver sin första studentuppsats får man lära sig att redovisa N-talen i alla tabeller. (N-talen visar hur många som svarat på just denna fråga/detta påstående och är viktigt för det visar hur säkra resultaten i tabellen är, till exempel om en delgrupp svarande är liten i förhållande till andra grupper.) Inte ett N-tal redovisas någonstans. Därför kan man egentligen inte ta ett enda resultat i rapporten på allvar i den form rapporten har nu.

Mer slarv med underlaget: Studien är en enkätundersökning med 1016 svar. Men av hur många tillfrågade? Bortfallet redovisas inte, vilket är en dödssynd i sammanhanget. Ju större bortfall desto osäkrare resultat. Det framgår, när man ser hur mycket de svarandes åldersfördelning avviker från åldersfördelningen i riket, att de har haft problem med svarsfrekvensen. Men vi får inte veta hur stora dessa problem är. Inte heller om de på något sätt försökt kompensera för bortfallet. Detta är grundläggande redovisning. En student som lämnar in en uppsats utan N-tal eller redovisning av bortfallet och eventuell bortfallsanalys skulle inte godkännas.

Begreppsförvirring: Huvudnumret i rapporten mäter "erfarenheter att arbeta/studera med kollegor med invandrarbakgrund". I gruppen "äldre" (66-76 år) är det 46,6 procent som redovisar goda eller mycket goda sådana erfarenheter. I gruppen "yngre" (18-30 år) har 83 83,7 procent den erfarenheten. Förutom att forskarna inte tar hänsyn till att en stor del av gruppen äldre (45,5 procent av de som svarat) förmodligen lämnat både skola och arbetsliv bakom sig (vilket kraftigt påverkar resultatet i den här rapporten) är det väl frid och fröjd med det resultatet. Men de använder detta resultat till att dra slutstaser om attityder: Äldre svenskar uppvisar mindre positiva attityder och yngre svenskar är de mest positiva (positiva till vad anges inte), hävdas det. De likställer alltså erfarenhet med attityd, trots att det är två helt skilda saker. Dessutom, om man räknar bort dem som saknar erfarenhet av att arbeta/studera med kollegor med invandrarbakgrund, vilket är rimligt - det är typ lite meningslöst att be mig värdera golfbanor i USA eftersom jag inte spelar golf och inte varit i USA - så utplånas, troligtvis (Hade det funnit N-tal kunde man kollat det.) skillnaderna mellan grupperna (sid 11).

Lägg därtill slutsatser utan redovisat stöd( att man konstaterar att en majoritet anser att en del invandrargrupper har svårt att integreras betyder inte, vilket forskarna hävdar, att de anser att de "kommer inte att kunna integreras" sid 6), att begrepp som "globala attityder " inte definieras, ett överflöd av svårtolkade frågor/påståenden som "Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta" (Ja, vem vill ha 200 000 norrmän i trappen? och, by the way, hur ska villaägarna svara på det eller på frågan om de tycker att det är svårare att dela tvättstuga med personer med en annan kulturell bakgrund?), resonemang om om trender baserade på icke signifikanta resultat (de kan alltså beror på slumpen. Se sammanfattningen punk1 1 och sidan 8), och inte minst en layout inspirerad av en pizzaleverans från helvetet, så får man ett aktstycke som kan fylla vilken metodintresserad akademisk festlighet som helst med den renaste av skadeglädje.

Personligen grumlas skadeglädjen väsentligt av att de frågor som Mångfaldsbarometern försöker beskriva är för viktiga för att slarvas bort.

För en tragikomisk halvtimme kan rapporten hämtas här.

Svårt bevara erfarenheter när vården organiseras om

Sammanslagningar har blivit något av en standardmedicin inom hälso- och sjukvården för att spara pengar. Det som hägrar bortom sammanslagningarnas konvulsioner är El Dorado, förlåt ökad effektivitet. Men det är ett begrepp som är luddigt i kanterna menar Agneta Kullén Engström i sin doktorsavhandling som hon lagt fram vid Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap.

- Det talas ofta om effektivitet utan att begreppet definieras närmare, men det påverkas av såväl organisationens struktur, ledarskap som medarbetarskap, säger hon.

– Ledarskapet,kommunikationen, kulturen, medarbetarnas delaktighet samt att ord och handling följs åt tycks vara några av nycklarna till organisationers framgång vid förändring säger Agneta Kullén Engström, som intervjuat ett stort antal chefer och medarbetare i anslutning till olika strukturförändringar inom hälso- och sjukvården.

Förändringsprocesserna kan beskrivas som en dubbelspiral, med två olika sammanflätade sidor. Den ena sidan kännetecknas av förpliktelser, trygghet och positiva känslor medan den andra kännetecknas av negativa känslor, brist på förpliktelser och trygghet.

Samtidigt tenderar de lärdomar som finns att dra från tidigare genomförda strukturella förändringar, enligt Agneta Kullén Engström, att ignoreras vilket innebär att redan gjorda misstag tenderar att upprepas. Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården borde istället bygga på tidigare erfarenheter samt ha en stark förankring bland medarbetarna för att vara framgångsrika och hållbara.

Avhandlingen kan beställas här.

Förnyelsebar energi minskar behovet med 30 procent

Det kan vara betydligt enklare att byta ut de fosslila bränslena än vad man hittils har räknat med hävdar två forskare från Kaliforninen i USA i en artikel i novembernumret av Scientific American.

- Det mesta av den teknik som behövs för att byta från fossila bränslen till ren förnyelsebar energi finns redan. Att införa den tekniken innebär att man måste övervinna svårigheter med planering och politik.  Men gör man det kan det resultera i en 30-procentig minskning av energibehovet, säger Mark Z Jacobson professor civil- och miljöteknik vid Stanfords universitet och forskaren Mark Delucchi vid universitet i Kalifornien.

Förklaringen till den beskrivna 30 procentiga minskningen av energibehovet är till en del att förbränningsmotorer är väldigt ineffektiva. Bara 20 procent av energin används, resten blir spillvärme, medan elmotorer använder 80 procent av energin till nyttigt arbete. En annan förklaring till behovsminskningen är att energin från de förnyelsebara källorna är, sedan man väl fått fatt i den, lätt att transportera eftersom sol- och vindkraftverk producerar el som kan skickas i ett ledningsnät.  Olja, kol och bensin måste fraktas runt på båtar och lastbilar för att nå konsumenten.

I artikeln visar de att produktionskapaciteten för sol och vindkraft vida överstiger jordens energibehov.Vinden räcker för fem till 15 jordklot, solenergin till omkring  30.

Men vad gör man om det inte blåser och är mulet? Det finns svar på det också. Med tillräckligt stora sammanhängande ledningsnät löser det sig nära nog automatiskt: Som alla vet är det ju alltid soligare någon annanstans.

Kör bil som James Bond med din Iphone

Nu kan snart den genomsnittlige Iphoneägaren ratta sin bil på distans på samma sätt som James Bond gjorde i Tomorrow never dies. (För den som inte är helt uppdaterad: Agent 007 lyckades med hjälp av sin med mobiltelefonen fjärrstyda bil undkomma sina förföljare i en hissnande biljakt i ett P-hus.) Åtminstone har nu tyska forskare vid Berlins fria universitet lyckats modifiera en bil och en Iphone tillräckligt mycket för att de måndagen den 2 november ska visa upp det 007-liknande styrsystemet på den numera stängda flygplatsen Berlin Tempelhof.

Enligt uppgift använder man en Iphone av standardmodell medan bilen försetts med avancerad elektronik. Styrningen uppges fungera så bra att bilen till och med kan parkeras med hjälp av Iphonen.