torsdag 17 februari 2011

Kan vi lita på de nationella proven?

Skolministern har i media sagt sig vilja införa nationella prov i fler ämnen än de som förekommer idag vilka är matematik, svenska och engelska.  Det finns dock  ett problem med de nationella proven (och med alla prov som bedöms). De är nämligen aldrig bättre som indikator på kunskap än vad den som utforma och rättar dem gör dem. Och de nationella proven i svenska, åtminstone vad gäller uppsatsdelen, är inget under av exakthet.

IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering) vid Uppsala universitet har för att undersöka om pojkar diskrimineras vid rättningen låtit rätta om delar av 1713 nationella prov i svenska.

Det visade sig då att nära hälften av eleverna inte fick samma betyg som de hade fått vid den ordinarie rättningen:

"Ungefär hälften av eleverna får samma betyg oavsett rättnings- förhållanden, medan övriga får ett annat betyg när provet rättas blint. I många fall är skillnaden stor. Det mest slående är att fem flickor som erhållit MVG när provet rättats av deras ordinarie lärare fått IG när provet rättats om av en lärare som inte känner till deras identitet." heter det i Rapport 2010:23 Diskrimineras pojkar i skolan.


Rapporten kan hämtas här. 

Fotnot: Nej, pojkar diskrimineras inte vid rättning av nationella prov. Eventuell övrig diskriminering berörs inte i rapporten vilket man kan frestas att tro av dess namn.



Bookmark and Share