Frågan om temperaturen på dinosauriernas blod har länge varit ett kärt tvisteämne bland paleontologer. En ståndpunkt har varit att de liksom dagens reptiler var kallblodiga – det vill säga beroende av omgivningens temperatur för att hålla kroppsvärmen och därmed farten uppe.
En ny studie, som utgår från engergibalansen och energitransporten i djuren, beräknad på deras anatomi, tyder dock på att dinosaurier var varmblodiga.
- Vi fann att deras energikostnad för rörelse, alltså den mängd syre de behövde konsumera för att gå och springa översteg det som kallblodiga djur klarar av att förse sina muskler med, säger Herman Pontzer på Washingtons Universitet i St Louis.
Slutsatsen blir därför att dinosaurier var varmblodiga. Stämmer det så innebär det också att vi får tänka om när det gäller hur vi tror att de levde. Varmblodiga djur är inte beroende av solvärme för att få fart i systemet. De kan vandra runt och äta eller jaga oberoende av temperatur. Det betyder också att deras förmåga att kolonisera kallare områden är större än om de hade varit kallblodiga. De bör också ha varit kapabla att utföra hårdare arbete under längre tid. I klartext: Springa fortare och längre.
Detta kan vara en bidragande förklaring till varför dinosaurier som grupp blev så framgångsrika att de kunde dominera hela jorden. Ännu en slutsats av detta är att T-rexen får betraktas som en betydligt effektivare dråpare, om än en varmhjärtad sådan.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar