Rädd för halkan? Sätt sockorna utanpå skon!

Kanonvinter och vår i all ära, men det blir halt. Nu har dock våra nyzeeländska vänner på vingliga ben beträtt det vetenskapliga fältet fotgängarväggrepp. Och de har en rekommendation som kan rädda våra bräckliga ben.

I en studie, omfattande 30 fotgängare med tidigare erfarenhet av väggreppsrelaterade fallolyckor,  testade man hypotesen att sockor utanpå skorna minskade risken att slinta. Sagt och gjort. Försökspersonerna (som utvaldes bland de förbipasserade)  utrustades med sockbeklädda skodon och sändes ut på ett sluttande isigt plan. (Sockorna var tillverkade av en akryl/ullblandning) Efter den äventyrliga promenaden, som klockades och jämfördes med kontrollgruppen som tvingades promenera utan extern sockbeklädnad, fick de ange på en femgradig skala hur halt de ansåg att det varit.

Personerna med extern sockbeklädnad upplevde promenaden som mindre halkig. De avverkade också teststräckan något snabbare.

Slutatsen är att externa sockor minskar risken för väggreppsrelaterade fallolyckor för fotgängare under perioder med låg underlagsfriktion. Studien är presenterad i The New Zealand Medical Journal.

Klimatförändringen kan ge fler trafikolyckor i Göteborgstrakten

Om klimatförändringarna ger Sverige ett mildare klimat kan det innebära att antalet trafikolyckor ökar visar forskning från Göteborgs universitet. Det känns som en oväntad effekt eftersom man vanligen sätter likhetstecken mellan vinter och halka och olyckor.

Men det är inte en stabil vinter med minusgrader och vinterväglag som är farligast.

— Det är när den lägsta, dagliga temperaturen rör sig från noll grader och uppåt som olycksrisken är som störst. När vi inte tror det är halt, och temperaturen säger att det inte är halt, kör vi som om det vore sommarväglag. Men i temperaturer kring noll kan det uppstå fläckvis halka, och då är olyckan framme, säger Anna Andersson, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper.

Anna Andersson har räknat ut att, om klimatmodellerna är korrekta, kommer antalet sådan dagar i Göteborgsområdetatt nära nog fördubblas vilket då kan ge en lika stor ökning av trafikolyckorna  med 88 procent, eller från 83 till 159 olyckor i genomsnitt.

Studien visar också att antalet tillfällen med halt väglag orsakad av nederbörd kommer öka i de norra delarna av landet. En annan slutsats är att olyckorna orsakade av snö är fler under kallare vintrar, medan olyckorna orsakade av halt väglag är fler under milda vintrar.

Utbildad dator kan granska farliga trafikmiljöer

Kunskapen om "nästan olyckor" är guld värd för dem som vill skapa en säkrare trafikmiljö. Detta bland annat för att tillbuden är vanligare än olyckorna (Därför kan de avslöja fler felaktigheter i trafikmiljön.) Och de kan ge kunskap om trafikfaror innan någon skadats. Men det är dyrt att ta fram informationen. Idag får observatörer ställa sig vid vägkanten för att ta reda på hur bilister, cyklister och fotgängare beter sig i trafiken. 

Nu har matematiker och trafikforskare vid Lunds Tekniska Högskola utvecklat ett avancerat datorsystem som själv kan filma och själv analysera inspelningar av trafikhändelser.

Matematikerna har lärt datorn att känna igen fotgängare, cyklister och bilar, hur dem kör och med vilken hastighet. Datorn kan även plocka fram position och avstånd mellan olika fordon. Med den här tekniken kan datorn automatiskt sålla fram den information man söker efter, t ex ”nästanolyckor” alltså händelser som är nästan blev en olycka. På så sätt kan man komma fram till vad som brister i trafikmiljön.

– Efter att ha gått igenom 40 forskningsrapporter om trafikbeteenden kan jag konstatera att i 90 procent av dessa kunde man använda videoanalys för datainsamling. Tekniken behövs både när det gäller att föra forskningen kring trafikantbeteende framåt men även för gatukontor och trafikkonsulter som idag gör \"manuella\" studier, berättar Aliaksei Laureshyn, som doktorerat  på sin avhandling ”Application of automated video analysis to road user behaviour”.