Falsk matematik sänkte sjukförsäkringen

Under 1990-talet  och under 2000-talets först år kom den svenska sjukförsäkringen under debatt. Orsaken var att kostnaderna för sjukskrivningarna ökade. Skulden lades på "fusket" som angavs som förklaring till kostnaderna. Men så var det inte visar forskning från Malmö Högskola. Det galloperande fusket var en bluff.

Efter att kostnaderna för den svenska sjukförsäkringen skjutit i höjden vann bilden av de sjukskrivna som fuskare och inbillningssjuka mark. Sveriges sjukförsäkring pekades ut som ett lättlurat system, krav på hårdare tag hördes, drevet gick mot de sjukskrivna.

Vad som inte kom fram i debatten var att antalet nya sjukskrivna faktiskt inte hade ökat särskilt mycket. Istället var det rehabiliteringsarbetet ute på arbetsplatserna som hade havererat, med allt längre långtidssjukskrivningar som resultat.

– Det togs för givet att den höga sjukfrånvaron berodde på fusk och överutnyttjande. Sådant förekommer utan tvekan, men det väldigt lite som pekar på att de problemen verkligen ökade under början av 2000-talet, säger Björn Johnson som skrivit avhandlingen.

Studien omfattar tiden från 1995 och framåt. De påståenden som var vanligast i medierna och den offentliga debatten jämförs med statistik och resultat från bland annat arbetsmiljöforskning, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Många påståenden saknade stöd i statistiken: tvärtemot vad som påstods i debatten minskade till exempel antalet nya sjukskrivna arbetslösa under den här tiden.

– Medierna har inte skött sin granskande uppgift, och politikerna har i sin tur grundat sina beslut på en felaktig och överdriven bild av problemet, säger Björn Johnson.

Därför kunde ohälsa omdefinieras från att handla om dålig arbetsmiljö till att bli en fråga om bristande privatmoral.

Nya sjukförsäkringen inte särskilt populär

De nya tidsbegränsningar i sjukförsäkringen är inte särskilt populära. Det finns ett flertal för att reglerna är för stränga. Särskilt impopulär är del som kan tvinga sjukskrivna att säga upp sig från sitt ordinarie jobb om Försäkringskassan efter sex månader anser att de kan ta ett annat jobb vilket i praktiken leder till arbetslöshet.

Det är forskarna vis Göteborgs universitets SOM-institut som undersökt vad svenska folket tycker om de nya reglerna i sjukförsäkringen. Det som är nytt från förra året är huvudsakligen två tidsgränser. Efter tre månader dras sjukpenningen in om man kan utföra något annat arbete på sin ordinarie arbetsplats. Efter sex månader kan den dras in om det anses troligt att man kan ta något annat jobb på arbetsmarknaden i hela landet. (Denna gräns kan skjutas upp i sex månader om det är troligt att man inom den tiden kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete.)

Sammantaget kan man säga tremånaders regeln är tämligen populär, 60 procent anser att det är ett bra förslag, vilket kan tyda på att man ser att där delas ansvaret mellan den sjukskrivne och arbetsgivaren. Vid sexmånadersspärren läggs däremot hela ansvaret på den sjukskrivne och det är bara 35 procent som tycker det är bra.

Det finns också en klassaspekt i inställningen till den nya sjukförsäkringen. Drygt var fjärde högre tjänsteman anser att de nya reglerna är för stränga medan mer än varannan arbetare tycker att det är så.

Studien är presenterad i den senaste SOM-undersökningen.