Myror kan känna lukter i stereo

Myror har förmågan att känna lukter i stereo visar forskning utförd av forskare vid Max Planckinstitutet för kemisk ekologi i Jena.  Det gör att de kan använda dofter för att orientera sig i rummet. I klartext för att hitta hem till stacken.

Åtminstone gäller detta de ökenmyror som bebor de ogästvänliga saltslätterna i Tunisien. De lär sig känna igen dofter i landskapet och då deras luktsesorer sitter i antennernas spetsar så får de en "stereodoft" av landskapet på ungefär samma sätt som våra två ögon ger oss djupseende och våra två öron  ger oss förmåga att avgöra varifrån ljud kommer. Myrorna rör sig alltså lika mycket i en geografi av dofter som i ett landskap definierat av synintryck.

Stereodoften är inte myrornas enda sätt att hitta hem i saltöknen. De utnyttjar också en solkompass, stegräkning och synen för att inte gå vilse i saltöknen.

Stereoluktning är inte unikt i djurvärlden. Råttor och människor tros också ha denna förmåga.

- Men vi har kunnat demonstrera att myror på ett framgångsrikt sätt kan använda stereoluktning för ökennavigation, säger professor Bill Hansson chef för Max Planckinstitutet avdelning för kemisk ekologi.

Studien är presenterad i Animal Behavior.

Bilden visar de doftmolekyler som myrorna i experiment kunde använda för att orientera sig. Illustration Markus Knaden.

Skevt virke kan undvikas med rätt träförädling

En avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet  i Uppsala visar på två metoder som kan användas för att hantera problemen med skevt byggnadsvirke. En handlar om mätning, det andra om odling.

Stora mängder byggnadsvirke är så skevt att det måste kasseras. Det ger stora förluster för sågverk och i byggbranschen.  Skevhet i trä kan undvikas genom rätt hantering av virket. Om det torkas, förvaras och används rätt så minskar problemen med skevhet. Men problemet försvinner inte, en del träd är helt enkelt begivna på att växa på ett sådant sätt att de producerar skevt virke.

Det som gör virket snett är fiberriktning det aktuella trädet vuxit med. De träd som sedan blir rakt virke växer med fiberriktningen huvudsakligen i stammens riktning. I de träd som ger skevt virke är avviker fiberriktningen mer eller mindre från stammens. Skillnaden mellan fibrernas riktning och stammens riktning kallas fibervinkel.

Det är svårt att mäta fiberrvinkeln i hela trädet utan att skada det. Det är här Henrik Hallenbäcks forskning kommer in. Han har i sin avhandling studerat sambandet mellan mätningen av den ytliga fibervinkeln, en redan nu använd metod, och fibervinkeln i hela trädstammen och funnit att ett träd med stor ytlig fibervinkel med stor sannolikhet också kommer att ge skevt virke.

Han har också funnit att fibervinkel är en ärftlig egenskap. Så genom att välja rätt föräldraträd (då år det bra att kunna mäta utan att såga upp trädet) kan man genom odling få ett skogsbestånd med mindre fibervinkel och i slutändan mindre skevt virke.

Bilderna: Skevt virke på sågbordet. Snedvuxen tall. Den sneda fiberriktningen avslöjades först efter ett blixtnedslag. Foto: Henrik Hallenbäck.

Kemikaliesoppa påverkar allt levande

Ett amerikanskt spädbarn föds med 200 icke-naturliga kemikalier i sitt blodomlopp. Dessa kommer från mat, vatten, kläder, luften, mat med mera. SLU har mätt kemikalieinnehållet i svenska vattendrag och funnit att där flyter runt 57 olika bekämpningsmedel.

Flertalet av dessa ämnen har potential att påverka oss. Oftast har vi kännedom om vad ämnena gör var för sig. Men hur människor och natur påverkas av den totala kemikaliesoppan finns det knappt någon kunskap om. Det finns helt enkelt för många tänkbara kombinationer av ämnen för att man ska kunna säga nåt säkert.

 Men en studie utförd, på uppdrag av EU,  i samarbete mellan Göteborgs Universitet och  Universitetet i London visar att effekten av att utsättas för kemikaliesoppan är är betydligt större och farligare än de enskilda ämnena.

- Antalet kemiska kombinationer som jordens levande organismer exponeras för är enorm. Att utvärdera varje tänkbar kombination är därför inte realistiskt och nya modeller måste tas fram för riskbedömningen. Det behövs riktlinjer för hur den kemiska cocktail-effekten ska hanteras, för att bedömmer riskerna för både människa och miljö, säger Thomas Backhaus, forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper som är medförfattare till studien.

Studien kan hämtas här.

Bättre teknik ger inte kortare krig!

Den urgamla miltärteortetiska drömmen om ett kort segerrikt krig har på senare år närts av en ökad tillgång till allt mer tekniskt avancerade vapen. Men drömmen fortsätter att vara en dröm visar en ny avhandling i statsvetenskap från Göteborgs universitet. Även om tillgången till högteknologiska anfallsvapen gynnar anfallaren så blir löftet "hemma till jul" i allmänhet bara ett löfte.

- Att det är lättare att attackera än att försvara sig har inte gjort krigen kortare i genomsnitt. Den förbättrade militärteknologin har alltså inte medfört några fördelar för den som startar ett krig, i varje fall inte när det gäller krigets längd, säger Marco Nilsson, som disputerar vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Problemet med alla intrikata planer för segerrika anfall är att de stupar på sådan futtiliteter som terräng, väder, soldaternas kampvilja, fiendens ovilja att agera enligt "vår" plan med mera - alltså verkligheten. Marco Ännu en faktor som stökar till det i de  miltärstrategiska luftslotten är att den lede fienden har en tendens att inte ge upp när han, enligt planen, borde göra det.

Tron på det korta kontrollerade kriget är i sig en riksfaktor för krig. För en stat med maktambitioner och tillgång till stående väpnade styrkor kan ett kort krig verka lockande: Segern ska ju bärgas innan krigets effekter når utanför försvarsmaktens personal. Därför är Marco Nilssons studie viktig då den visar att inte heller det högteknologiska kriget följer den plan som ritades ut på kartorna i generalstaben.

Bara ett exempel ur historien: 1914 skulle Tyskland enligt de på förhand uppgjorda planerna besegra Frankrike på 40 dagar. Efter fyra år var Tyskland och dess allierade Österike/Ungern slaget i bitar.

Fetast först!

Det kan ha sina fördelar att lägga på sig några gram extra över vintern. Åtminstone om man är flyttfågel. Studier som gjorts av forskare från bland annat tyska Max Planck Institutet för ornitologi har visat att de trädgårdssångare som lyckats peta undan lite fettklumpar inför flytten kommer fortare fram.

Trädgårdssångarna flyttar långt. De häckar i Mellan- och Nordeuropa men övervintrar i Afrikas tropiker. De korsar alltså både hav och öken vid sina flyttningar. Och det är i samband med dessa jätteskutt fettreserven kommer väl till pass.

De mindre och magrare fåglarna vilade ut sig efter en sådan passage i ett par dagar för att fylla på förråden. De större och fetare fåglarna vilade bara över dagen innan de fortsatte flygningen.

För flyttfåglar är farten viktig. De som kommer först fram kan lägga beslag på de bästa boplatserna och ökar därmed chansen för en framgångsrik häckningssäsong.

Trädgårdssångaren är en av landets vanligaste fåglar. Uppemot tre miljoner par beräknas häcka här. På senare år har dock antalet trädgårdssångare minskat.

Studien är presenterad i tidskriften Biology Letters.

Kvinnor väljer machomän när hälsan sviktar

Ju större hälsoriskerna i ett samhälle är desto mer attraktiva framstår machomännen visar en studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B. Forskargruppen vid Universitetet i Aberdeen lät kvinnor i 30 länder ranka datamanipulerade bilder av manliga ansikten efter hur attraktiva de ansåg dem vara. Datamanipulationen förstärkte antingen de typiskt manliga eller de typiskt kvinnliga ansiktsdragen.

Det visade sig att det finns ett samband mellan hälsoläget i landet och kvinnornas försmak för machotyper.

Ju större risk för dödliga sjukdomar desto mer föredrog kvinnorna machomän. Allra tydligast framgår resultaten vid en jämförelse mellan Mexico och Sverige. Det mexikanska hälsoläget är det sämsta och det svenska det bästa i studien. Och de mexikanska kvinnorna föredrog machotyperna i 54 procent av fallen medan svenskorna föll för macholocken bara i 32 procent av fallen.

Forskarna har kontrollerat för att se om andra faktorer kan ha spelat in. Det är trots allt viss skillnad mellan Mexico och Sverige. Skillnaden i machotycke kvarstår även om man tar hänsyn till kulturella faktorer som skönhetsideal och kvinnors parbildningsstrategier. Så det ligger troligen en del i resultaten men det skulle vara intressant att se vad en kontroll för jämställdhet och kvinnors förvärvsgrad gör med resultatet.

Stress gör män mindre kräsna

Normalt har människor en tendens att välja livs- och sexpartner som är någorlunda lika dem själva. Men det förändras när vi utsätts för stress visar försök som gjorts i Tyskland.

Forskarna tog två grupper av unga män, utsatte den ena för stress i form av isvatten och buller och lät dem se bilder av bland annat nakna kvinnor. En del av de nakna kvinnornas ansikten var  manipulerade så att deras drag påminde om försökspersonen.

Med hjälp av pulsmätning och enkäter tog man reda på vilka kvinnor de stressade respektive ostressade männen fann mest attraktiva.  Det visade sig då att de stressade männens fann i stort sett alla kvinnor atraktiva medan de ostressade var mer kräsna och sparade sin gunst till kvinnor med rätt ansiktsdrag.

Vad betyder då detta utanför den kontrollerade experimentsituationen. Troligen lär kortvarig stress inte ha någon större betydelse för partnervalen, tror de tyska forskarna. Långvarig hög stressnivå skulle kunna göra att män sänker sina krav så mycket att de väljer "fel" partner. Ännu ett skäl att ta det lungt på jobbet alltså.

Läs mer här.

Kvinnor är bättre lärare

Kvinnliga individer är bättre på att lära ut motoriska förmågor som kräver flera led av åtgärder. Det visar experimentbaserad fältforskning utförd av forskare från universitetet  i Neuchatel i Schweiz.

Erica van de Waal, som gjort studien, konstruerade ett experiment i social inlärning. En grupp individer fick se demonstration av hur uppgiften, att få ut godsaker ur en stängd låda som bara kunde öppnas i ena sidan, löstes.  Försöket gjordes i sex olika grupper. Tre hade en manlig "lärare" och tre hade kvinnliga.

Det visade sig då att de grupper som vägletts av en kvinnlig lärare klarade uppgiften bättre.

- De enskilda individerna i grupperna var mer uppmärksamma på den kvinnliga handledningen, säger Erica van de Waal.

Det finns en evolutionär förklaring till skillnaden i utlärningsförmåga. De manliga individerna är betydligt mer benägna att vandra iväg. Det är alltså i längden vettigare att kunskapsförmedlingen sköts av de kvinnliga medlemmarna som i högre grad stannar i gruppen.

Förutom att påpeka skillnaden i hanlig och honlig utlärningskapacitet är studien troligen det första fältmässiga belägget på att social inlärning förekommer bland schimpanser. 

Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.

Myror sämre än sitt rykte

Myror brukar betraktas som strävsamma små kryp som stretar på med inget annat än stackens och kollektivets bästa för ögonen. Och det stämmer väl med två viktiga undantag: när myrdrottningen blir egoist och när arbetarna revolterar och massakrerar alla drottningar utom en.

Att arbetsmyrorna då och då röjer upp bland drottningarna för att undvika överbefolkning är känt sedan tidigare. Det är kunskapen om drottningens egosism som är ny och har tagits fram genom ett mångårigt studie av myror vid Köpenhamns och Paris universitet.

Drottningen har en uppgift: producera ägg som blir arbetare som gör stacken livskraftigt. Ofta finns det fler än en drottning i en stack och det är en önskan om att bli den överlevande drottningen efter den närmast oundvikliga massakern som utlöser det osolidariska betendet.

När stacken börjar närma sig den storlek som utlöser massakern på drottningarna upphör drottningen med att göra sitt jobb, nämnligen att producera ägg. Istället använder hon energin som skulle gått till äggproduktion till att göda sig själv. En stor och präktig myrdrottning har nämligen större chans att skonas när arbetsmyrorna inleder sin massaker. Hon sätter alltså sitt väl och ve framför stacken.

Studien om myrdrottningarnas bristande solidaritet är publicerad i Procedings of the Royal Society B.

Rädd för halkan? Sätt sockorna utanpå skon!

Kanonvinter och vår i all ära, men det blir halt. Nu har dock våra nyzeeländska vänner på vingliga ben beträtt det vetenskapliga fältet fotgängarväggrepp. Och de har en rekommendation som kan rädda våra bräckliga ben.

I en studie, omfattande 30 fotgängare med tidigare erfarenhet av väggreppsrelaterade fallolyckor,  testade man hypotesen att sockor utanpå skorna minskade risken att slinta. Sagt och gjort. Försökspersonerna (som utvaldes bland de förbipasserade)  utrustades med sockbeklädda skodon och sändes ut på ett sluttande isigt plan. (Sockorna var tillverkade av en akryl/ullblandning) Efter den äventyrliga promenaden, som klockades och jämfördes med kontrollgruppen som tvingades promenera utan extern sockbeklädnad, fick de ange på en femgradig skala hur halt de ansåg att det varit.

Personerna med extern sockbeklädnad upplevde promenaden som mindre halkig. De avverkade också teststräckan något snabbare.

Slutatsen är att externa sockor minskar risken för väggreppsrelaterade fallolyckor för fotgängare under perioder med låg underlagsfriktion. Studien är presenterad i The New Zealand Medical Journal.

Fler fiskar vid Grönland - det kan vara riktigt illa.

Havet runt Grönland blir allt mer artrikt. Det låter som en god nyhet, men det är det troligen inte.

- Hela 57 arter har tillkommit sedan den senaste räkningen 1992. Den stora frågan nu är om det beror på högre vattentemperaturer orsakade av klimatförändringen. Vi tror att åtminstone fem av de nya arternas närvaro beror på högre temperaturer vid Grönland, säger Peter Rask Möller projektledare vid Statens Naturhistoriska Museum som är knutet till Köpenhamns universitet.

Temperaturerna i havet runt Grönland har också de senaste tio åren varit höga. Betydligt högre än under den ”värmeperiod” som rådde där under början av 1900-talet då en del av de arter som nu hittas vid Grönland återfanns där. Det tyder på att förändringen i fiskfaunan kan kopplas till temperaturförändringen. Men helt säkert är det inte. Havet runt Grönland är stort och djupt och det kan tänkas att de nu påträffade arterna funnits där men tidigare slunkit ur forskarnas garn.

Studien är beskriven i tidskriften Zotaxa

Ungdomar mer rädda på stan än äldre

Det är inte de äldre som är mest oroliga när de vistas i stadsmiljöer. De unga är betydligt räddare visar forskning från Göteborgs universitet. Särskilt om man är ung, ensam och har upplevt våld mot sig själv eller någon annan.

Just den upplevda ensamheten kan innehålla nyckeln för att göra stadsmiljöer tryggare.

– Vi måste befolka rummet, planera vår stad så att det syns att vi inte är ensamma och att det finns någon som bryr sig om våra offentliga miljöer. Det kan vara mer effektivt att se till att det finns tillräcklig – och fungerande – belysning längs gångvägarna än att enbart satsa på brottsförebyggande åtgärder, säger Gabriella Sandstig.


Att själv ha utsatts för hot och risker är den vanligaste förklaringen till känslor av otrygghet. Men studien visar att det inte enbart gäller de som har blivit utsatta själva, utan också de som har sett andra drabbas. I motsats till vad tidigare studier visat känner unga sig mer otrygga än äldre.


När det gäller påverkan från media är bilden mer komplex. Mediaskildringar påverkar i sig inte känslor av trygghet eller otrygghet i någon större utsträckning, däremot spelar människors föreställningar om medias rapportering stor roll.

Den som anser att media underdriver när det gäller risker, hot och våld känner sig i större utsträckning otrygg än den som anser att mediabilden är korrekt eller överdriven.

Ännu en ny marin art upptäckt utanför Gullmarn

Havet är inte bara djupt, det är stort också. Därmed är det svårt att utforska och när man väl gör det med viss frenesi och kunskap så brukar det medföra att ännu ett anatal arter kan läggas till listan om cirka 1,5 miljoner redan beskrivna.

Till listan på nyupptäckta arter kan man nu lägga Grania occulta, upptäckt utanför Gullmarsfjorden av zoologen Pierre De Wit vid Göteborgs universitet – som hittat nya djurarter vid både Stora Barriärrevet, Nya Kaledonien och utanför Gullmarsfjorden i Bohuslän.

Grania occulta kan skiljas från en tidigare känd art med hjälp av DNA. Maskarnas genetik visar att de båda arternas evolutionära historia faktiskt är helt skild, och att den ena av dem i själva verket är närmare släkt med en art som ser helt annorlunda ut.

– Arter som tidigare uppfattats som samma kan visa sig ha helt olika funktion i ekosystemet, och vara olika toleranta för till exempel miljögifter. Detta är naturligtvis viktigt att veta för att kunna vidta rätt åtgärder för att skydda vårt djurliv, säger Pierre De Wit.

Hittas i djuphaven

Grania är en omkring två centimeter lång och mestadels vit mask som påträffas i marin sand världen över, från tidvattenzonen och långt ner i djuphavet. Forskaren Pierre De Wit vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, arbetar med att kartlägga exakt hur många arter av Grania det finns och hur de är besläktade med andra organismer.

Avhandlingen kan läsas här.

Många lärare har problem med rösten

Fler än var tionde lärare har problem med rösten visar en färsk undersökning gjord vid Lunds universitet. De besväras av ständiga harklingar och heshet. För en del är problemen så allvarliga att de stannat hemma för att spara rösten. Ungefär en tredjedel av de lärare som har problem uppger att de gjort det. Nästan var tionde lärare som inte upplevde att de hade problem med rösten säger att de stannat hemma för att spara på rösten.

– Att många stannar hemma för att skona rösten fast de inte anser sig ha några röstproblem tyder på att röstproblem tas som något självklart inom lärargruppen. Man verkar anse att det helt enkelt hör till yrket! kommenterar Viveka Lyberg Åhlander.


Tidigare innehöll lärarutbildningarna röstträning men det försvann under 1970-talet.

Att lärare har problem med rösten beror inte bara på att de talar mycket och ibland tvingas att överrösta pratiga elever. Den fyssiska arbetsmiljön har stor betydelse. Drag, bullriga ventilationer och torr luft bidrar till problemen.

Det finns små knep att ta till. Står man med ryggen mot svarat tavlav fungerar den som röstförstärkare. De vita kritfläckarna får man försöka stå ut med.