Dödlig evolution anpassade tibetanerna för höga höjder

Befolkningen i Tibet anpassades  för ett liv på hög höjd och syrefattig miljö på bara 3000 år.
Det visar en jämförelse av DNA mellan tibetaner och han.kineser, den folkgrupp som tibetanerna utvecklades ur, som gjorts vid universitet i Berkely i Kalifornien, USA.

Men priset för den anpassningen var högt.

- Det är den snabbaste genetiska förändring vi sett bland människor. För att få en så stark förändring måste människor helt enkelt dö för att de inte har rätt gener, säger Rasmus Nielsen professor i biologi vid Berkely.

Fynden visar att det som numera skiljer tibetaner och han-kineser åt är ett 30-tal muterade gener. Bland annat har tibetaner oftast en mutation i den gen som ibland kallas "superatletgenen" då den ger förutsättningar för idrottsliga prestationer genom att styra hur människor, omedvetet, uppfattar syrenivåer och syrebalanser. Det kan ge viktiga ledtrådar till hur sjukdomar som schitzofreni och epilepsi, som anses ha samband med dålig syresättning under fosterstadiet, uppstår.

Fyndet, som bygger på material insamalt av kinesiska forskare, är viktigt också för att det tydligt pekar på en orsak och verkan. Att förhållandena på hög höjd var det som ledde fram till att mutationen slog igenom i befolkningen.

Studien är presenterad i tidskriften Science.http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/329/5987/75

Bar Lucy kniv?

Nya fynd från Dikika i Etiopien visar att människor använt redskap bra mycket länge än vad vi hittills trott. De nya fynden flyttar gränsen för den redskapsbrukande människan ungefär en miljon år bakåt i tiden. Det betyder att "Lucy" troligen bar kniv.

Det nya fyndet består inte av något redskap. Beviset för att Lucy och hennes anförvanter av arten Australopithecus afarensis använde redskap är skär-, skrap- och slagmärken på ben som kunnat dateras till att vara omkring 3,4 miljoner år gamla. Det betyder att det mänskliga redskapsbrukandet inte bara är äldre än vi trott utan påbörjades av en tidig människoart som vi tidigare inte trott haft förmågan att använda redskap.

Fynden har gjorts av ett internationellt forskarlag från bland annat Max Planck institutets avdelning för evolutionär antropoplogi och är presenterade i Nature.

Fossilt svampdjur gör livet äldre

Fosslil funna i avlagringarna under en sedan länge avtinad och avdunstad glaciär i Australien flyttar gränsen för liv längre bak i Jordens fornhistoria. De rödaktiga avtrycken i stenen till höger visar resterna av ett svampdjurslikande djur som levde i havet för omkring 650 miljoner år sedan.

Dateringen av fyndet är extra intressant eftersom det tyder på att flercelliga djur levde och kunde överleva den totala nerisningen av jorden som kan ha ägt rum för ungefär 635 miljoner år. Fynden av dessa små svampdjur tyder på att mängden flercelliga djur för den kambriska explosionen, då antalet djurarter plöstligt exploderade i fossillagren,  kan ha varit större än vad utrrycket explosion leder tankarna till och att den kambriska explosionen kanske mer handlar om förmågan att utveckla skelett som kan överleva som fossil.

Forskarteamet från Princeton var egentligen inte ute efter att hitta åldriga djurarter. De var i Australien för att undersöka effekterna av den karaftiga nerisningen.  Men efter att ha stött på de märkliga mönstren under lång tid beslöt de att undersöka fossilet och därmed upptäckte också vad som kanske är jorden äldsta kända djurart.