Kemikaliesoppa påverkar allt levande

Ett amerikanskt spädbarn föds med 200 icke-naturliga kemikalier i sitt blodomlopp. Dessa kommer från mat, vatten, kläder, luften, mat med mera. SLU har mätt kemikalieinnehållet i svenska vattendrag och funnit att där flyter runt 57 olika bekämpningsmedel.

Flertalet av dessa ämnen har potential att påverka oss. Oftast har vi kännedom om vad ämnena gör var för sig. Men hur människor och natur påverkas av den totala kemikaliesoppan finns det knappt någon kunskap om. Det finns helt enkelt för många tänkbara kombinationer av ämnen för att man ska kunna säga nåt säkert.

 Men en studie utförd, på uppdrag av EU,  i samarbete mellan Göteborgs Universitet och  Universitetet i London visar att effekten av att utsättas för kemikaliesoppan är är betydligt större och farligare än de enskilda ämnena.

- Antalet kemiska kombinationer som jordens levande organismer exponeras för är enorm. Att utvärdera varje tänkbar kombination är därför inte realistiskt och nya modeller måste tas fram för riskbedömningen. Det behövs riktlinjer för hur den kemiska cocktail-effekten ska hanteras, för att bedömmer riskerna för både människa och miljö, säger Thomas Backhaus, forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper som är medförfattare till studien.

Studien kan hämtas här.

Bilavgaser kan ge hjärtsjukdomar

Att leva i en miljö med mycket bilavgaser kan öka risken för att dö i en hjärtsjukdom visar en studie utförd utmed en motorväg i Los Angeles. Forskarlaget från USA, Schweiz och Spanien mätte med ultrajud tjockleken på åderväggarna i halspulsådrorna hos människor bosatta nära en livligt trafikerad motorväg.

De fann att åderförkalkningen hos dessa personer var snabbare än för personer bosatta på längre avstånd från trafiken. Tillväxten motsvarade tjockleken av ett hårstrå vart femte år vilket i de här sammanhangen anses vara mycket.

Eftersom åderförkalkning anses ligga bakom flertalet dödliga hjärtproblem så är resultaten av stor betydelse.

-Slutsatsen av detta är att åtgärder för att minska föroreningarna från biltrafiken kan ha större positiva häloseffekter än vad vi hittills trott, säger Michael Jerrett vid Kaliforniens univesitet i Berkeley.

Studien är presenterad i PloS One, en Internetbaserad vetenskaplig tidskrift, men resultaten är lite tvetydiga: Att åderförkalkningen påskyndas av bilavgaser kunde bara säkert påvisas för vissa grupper som de som har höga kolesterolvärden och personer med sociala problem.

Å andra sidan backas resultaten upp av andra studier som visat på förhöjt blodtryck på grund av exponering för bilavgaser.

Egenintresse (delvis) bakom Sveriges klimatansvar

Sverige har i Kyotoavtalet tagit ett större klimaansvar än andra länder och kommer troligen också att överträffa de egna målsättningarna. Det känns ju bra. Men innan vi slår oss för bröstet och pekar finger åt andra nationer ska vi nog tänka en gång till. De svenska motiven är inte helt snövita visar en färsk avhandling från Göteborgs universitet.

Visst, till en del förklaras Sveriges agerande av berättelsen (forskartugg för hur vi förklarar och motivera vårt agerande)  om en miljöengagerad nation beredd att ta sin del ansvaret. Men samma nation har också underhållit berättelsen om att miljöteknik kan vara en ny svensk affärsidé. Exportpengar och fördelar som motiv för miljöarbete alltså. Eller om man vill vara cynisk: Vi planerar att bli rika på klimatarbetet.

– Kombinationen av dessa berättelser har bidragit till att ge Sverige legitimitet både bland fattiga länder och bland aktörer i den rika världen som har menat att klimatpolitik innebär en uppoffring. Det återstår att se om Sverige fortsätter på det här spåret i kölvattnet av Köpenhamnsprocessen, säger Mathias Zannakis.

Djurlivet skadas fortfarande av miljögifter

Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.

Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning i jordbruket innebär att hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna försvinner från odlingsmarken. Forskarna fann dessutom att den biologiska kontrollen av skadegörare försämrades, mätt som antalet utplacerade bladlöss som åts upp av sina naturliga fiender. Alla dessa minskningar var starkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel.

– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, säger professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet.

I många områden har mångfalden av biotoper (livsmiljöer) i landskapet minskat drastiskt i och med jordbrukets intensifiering. Häckar, åkerholmar, öppna diken och andra icke-produktiva inslag i landskapet har försvunnit. På själva jordbruksmarken har användningen av handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel ökat.

Kommuner utnyttjar inte möjligheten att handla grönt

Genom offentliga upphandlingar har kommunerna ett guldläge att ställa miljökrav på företagen. Men det är ett guldläge som ofta försitts menar rättssociologen Lina Wedin vid Lunds universitet som nyligen skrivit en avhandling om grön upphandling.

Offentlig upphandling handlade förr mest om att staten skulle bli mer effektiv ur en ekonomisk synvinkel. Idag är lagen tydlig med att miljökrav kan ställas vid upphandling av olika tjänster. Ändå görs det bara i 60 procent av fallen och när det görs så är de ofta bara i form av tandlösa ja-och-nej-frågor typ ”finns miljöpolicy?”.

– Ett problem är att samordningen inom kommunerna är dålig, säger Lina Wedin. Det finns kompetens om miljöfrågor men den förblir outnyttjad.

I sin forskning har Lina Wedin studerat åtta kommuner och två regioner som har gjort stora upphandlingar inom byggsektorn. I samtliga fall uppgav upphandlarna brist på tid, resurser och kompetens som skäl till att miljöaspekten kom i bakvattnet. En annan orsak till att man inte ställde miljökrav var att man var rädd för att upphandlingen skulle avgöras i domstol och dra ut på tiden.

– Många upphandlare uppgav också brist på direktiv från politikerna som anledning, säger Lina Wedin.

Läs mer här.

http://intresant.se/intressant

Kan odlade sjöpungar rena vatten och bli biogas

Det kan vara mycket effektivare att odla sjöpungar istället för musslor om syftet är att rena ett vattenområde eller suga ut näringsämnena kväve och fosfor ur ett övergött havsområde. I alla fall tror den Lysekilsbaserade forskaren Fredrik Norén uppger Bohusläningen.

Sjöpungar är kanske ett av havets allra mest anspråklösa djur. De sitter fast vid bottnen och äter genom att sila vatten. De ser inte mycket ut för världen. Ungefär som en sladdrig kondom fast med två öppningar: en för imgående vatten och en för utgående vatten.

Fördelen med att odla sjöpungar istället för musslor är att de växer snabbare. En sjöpungsodling skulle kunna skördas två gångerr per år menar Fredrik Norén.

De skördade sjöpungarna skulle kunna rötas till biogas. Alltså två flugor i en smäll. Renare hav och ett hyfsat miljövänligt biobränsle. Bara hyfsat därför att rötning på våra breddgrader kräver tillförsel av värme för att fungera.

http://intressant.se/intressant

Permafrostens metanläckage skenar

Metangas, som bland annat bildas vid nedbrytning av biologiskt material, är en mycket kraftig växthusgas. Långt kraftigare än den koldioxid som världens länder försökte enas om att minska utsläppen av vid Köpenhamnsmötet 2009.

Det finns stora mängder metangas som är nära nog "inlåst" i frusen mark. Ett sådant magasin är den ständigt frusna tundran i norra ryssland och amerika. Om permafrosten i dessa frusna bygder skulle tina skulle det resultera i gigantiska utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan.

Nu visar studier utförda av bland annat forskare vid Edingburghs universitet att utsläppen av metan från den mest nordligt belägna tundran har ökat med 31 procent mellan 2003 och 2007. De ökade utsläppen är ett resultat av betydligt högre sommartemperaturer som fått den normala upptiningen av ytlagret att gå dupare och vara längre tid.

- En ökning av läckaget med nära en tredjedel är en signifikant ökning. Det visar att även en tämligen blygsam ökning av temperaturen radikalt kan ökautsläppen av metan, säger Paul Palmer vid Edinburghs universitet.

Den globala uppvärmningen är mycket snabbare i Arktis där vissa områden redan värmts upp med 2,5 grader. Vid århundradets slut kan temperaturen ha ökat med 10 grader om utsläppen av växthusgaser fortsäter som nu. Det skulle kraftigt kunna öka utsläppen av metan vilket i sin tur skulle skynda på den globala uppvärmningen ytterligare vilket skulle ge än vamare tundra och ännu mer ökade utsläpp av metan osv osv....

Studien är presenterad i tidskriften Nature.

http://intressant.se/intressant

Amerikansk girighet hotar Jorden säger Worldwatch Institute

En genomsnittlig amerikan i USA konsumerar varje dag sin egen vikt i olika produkter visar Worldwatch Institute i sin årliga rapport State of the World. Det är den konsumtionskulturen som nu hotar att ödelägga planeten genom att undanröja alla positiva effekter av klimatarbetet menar Institutet.

- Om vi inte inser att våra miljöproblem från klimatförändringen, till avskogningen och utrotningen av arter, drivs fram av ohållbara vanor, kommer vi inte att lösa de ekologiska kriser som hotar våra civilisation, säger Erik Assadourian.

Om det amerikanska konsumtionsmönstret gällde över hela jorden skulle dess resurser bara räcka till cirka 1,5 miljarder människor.

Problemet med den amerikanska konsumtionskulturen är att den över större delen av jorden står som symbol för framgång och lycka. Det gör att allt fler vill leva som amerikaner. Nu är materiellt överflöd en lika viktig signal om framgång i utvecklingsländer som Indien, Kina och Brasilien heter det i rapporten. Här måste det ske en omsvängning menar Erik Assadourian.

- De senaste åren har vi kunnat följa en rad uppmuntrande försök att komma till rätta med jordens klimatkris. Men att förändra politik och teknik kan bara ha en begränsad framgång så länge vår kultur är inriktad på konsumtion, säger han.

Mer om Worldwatch Institute ocH State of the World.

http://intressant.se/intressant

De rika länderna MÅSTE betala för ren teknik i fattiga länder

Om inte de rika länderna kan enas om att betala kostnaderna för att överföra effektivare, och därmed mer klimatvänlig, teknik till de fattiga länderna så kommer målet att begränsa uppvärmningen av jordens klimat med max två grader inte att uppnås. Det skriver två forskare från universitetet i Oxford i en studie. Studiet utgör ett ekonomiskt beskt besked till jordens rika länder. Notan som landar på dessa  länders bord är på 50 miljarder brittiska pund.

De två forskarna riktar in sig på energi från koleldade kraftverk. De ser nämligen ingen möjlighet att snabbt ersätta kolet och det är också där det finns stora klimatvinster att göra genom att effektivisera energiproduktionen. Den bästa koltekniken i de rika länderna ger, jämfört med den teknik de fattiga länderna har tillgång till, dubbelt så mycket energi för varje utsläppt enhet av växthusgasen koldioxid. Att föra över den tekniken till de länder där energiproduktionen med kol förväntas växa mest skulle alltså ge stora miljövinster.

De två forskarna menar att de rika länderna har en skyldighet att göra detta eftersom de har de tekniska och ekonomiska resurserna samt att de genom att göra det tar ansvsar för all koldioxid de släppt ut genom historien.

Läs studien här.

Varning: Handla ekologiskt gör dig snål och lögnaktig, eller?

Psykologiforskare vid Torontos universitet har efter en serie experiment funnit att de som handlar ekologisk mat är snålare och mer benägna till stöld och lögn än andra för att komma över pengar. Oj då! hur kan det hänga samman?

Forskaren gjorde tre typer av experiment:

1. En studie som visade att de som handlade ekologiskt uppfattas som mer samarbetsvilliga, etiska och altruistiska. 
2. Efter shopping visade det sig att de som handlat ekologiska produkter höll hårdare i slantarna då de ställdes inför en person som behövde pengar. 
3. I ett dataspel visade det sig de också var mer benägna att stjäla och ljuga för att komma över pengar. 

Ergo: De var snålare och drog sig inte för att ljuga och stjäla.

Detta är ett psykologiskt experiment och sådana är alltid lite vanskliga att tolka (Betyder det man gör i ett dataspel att man också agerar så i verkligheten?)  men resultaten som publicerats i Nature Reports climate change förtjänar att tas på allvar. De pekar på att det finns en risk att människor är så nöjda med att köpa ekologisk mjölk att de enkelt bortser från det ekologiskt problematiska med att köra stor bil för att köpa mjölken.

De betyder dock inte att man nu måste smyga med sin inköp av ekologiska varor för att undvika att betraktas som en lögnaktig snåljåp. Författarna menar att resultaten tyder på att inköpen av ekologiska varor kan fungera som en moralisk motvikt som gör det möjligt att vara lite mer moraliskt flexibel i andra sammanhang. Alltså det forskarna i Toronto har beskrivit är det fenomen som flertalet bantare, fd rökare med flera så väl känner till: "Nu har jag ätit vetekli i (inte rökt på) två veckor så på lördag ska jag ha en fet pizza och gräddtårta (ta en fet d-a cigarr), det har jag förtjänat."

Lustgas förklaringen till att biobränslen kan ge mer växthusgas.

Odling av biobränslen kan vara en klimatpolitisk återvändsgränd visade Paul Crutzen, årets Nobelpristagare i kemi, i en vetenskaplig artikel 2008. Orsaken är odlad mark läcker lustgas som är en 300 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Beräkningarna stod i strid med IPCC:s uppskattningar. Paul Crutzen uppskattade utsläppet av lustgas till 3-5 procent av kvävet i marken. IPCC:s beräkningar byggde på att 1 procent läckte ut som lustgas.

Nu har emellertid Paul Crutzens beräkningar bekräftas i en artikel i Environmental Research Letter av forskare från Institutet för naturgeografi och kvartärgeologi samt Bert Bolins centrum för klimatforskning vid Stockholms Universitet. Artikeln bygger på en studie av förhållandena i Mälardalen (22 000 kvadratkilometer) där både odlad mark och vattenområden ingår.

Skillnaden i resultaten beror på att IPCC:s värden inte tog hänsyn till allt kväve som fanns i vatten och lokala källor och som därmed bidrar till att släppa ut lustgas via den odlade marken.

- Skillnaden mellan IPCCs och Crutzens uppskattningar beror på att IPCC använde rimliga lokala värden, men räknade inte med alla de lokaliteter och det vatten i landskapet, på och under markytan, som vid varje tidpunkt omfattar kväve och släpper ut lustgas med odlingsmarksursprung. Crutzens global massbalansberäkning visade hur stora de totala lustgasutsläppen från odlingsmarken behövde vara för att stänga balansen, men kunde inte bryta ner det totala utsläppsvärdet i dess olika lokala komponenter, säger Georgia Destouni en av de två forskarna bakom studien och artikeln.

Åter gott om lövträd i skogen.

Den nyss presenterade Riksskogstaxeringen visar att det nu finns lika mycket lövträd i skogen som på 1920-talet. Och det är ju bra med tanke på att det funnits farhågor för att skogen skulle bli en enda stor granåker.

- Vi nådde det förra seklets bottennivå för andelen lövträd runt år 1980. Efter det ser vi att lövträden ökat från 400 till drygt 600 miljoner kubikmeter, säger Per Nilsson, redovisningsansvarig för Riksskogstaxeringen vid SLU (Sveriges Lantbruks Universitet.

För de flesta av oss, som mest använder skogen som strövområde innehåller Riksskogstaxeringen ännu en god nyhet. Det är just den skogen som är rikast på lövträd-

-Vi ser att den tätortsnära skogen är betydligt rikare på lövträd än annan skog. Den är också virkesrikare och har mer buskar men mindre blåbärs. Och lingonmarker, säger Per Nilsson.

För den biologiska mångfalden är det ökade inslaget av lövskog också positivt. Dels för att det betyder att diversiteten i skogen ökat och därmed ger utrymme för fler biologsiska nischer = fler ställen för olika arter. Och dels för att de tätplanterade granåkrarna inte är någon särskilt rik biologiska miljö.

Mer skogen här.

Beror ökningen av cancer på ett vanligt miljögift

Forskare vid Örebro universitet har gjort en oroande upptäckt. De har upptäckt att det bromerade flamskyddsmedlet TBEHC kan ligga bakom den kraftiga ökning av antalet fall av prostatacancer som. När ämnet testades på mänskliga celler svarade dessa med att producera samma ämne (PSA) som vid cancer i prostatan.

Det testade flamskyddsmedlet finns på många håll i samhället, i byggmaterial, möbler och i plast med mera. Det gör att forskarlagets upptäckt är oroande.

- Eftersom det är ett ämne som spritts i miljön under lång tid och påverkar cellerna redan vid mycket låga koncentrationer är våra resultat mycket oroväckande. Effekten är kraftigare än för könshormonet testosteron, så det här kan vara det värsta miljögiftet som har upptäckts sedan dioxin, säger Per-Erik Olsson.

Forskningen sker inom Centrum för livsvetenskap vid Örebro universitet och resultaten presenteras i en artikel i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Förnyelsebar energi minskar behovet med 30 procent

Det kan vara betydligt enklare att byta ut de fosslila bränslena än vad man hittils har räknat med hävdar två forskare från Kaliforninen i USA i en artikel i novembernumret av Scientific American.

- Det mesta av den teknik som behövs för att byta från fossila bränslen till ren förnyelsebar energi finns redan. Att införa den tekniken innebär att man måste övervinna svårigheter med planering och politik.  Men gör man det kan det resultera i en 30-procentig minskning av energibehovet, säger Mark Z Jacobson professor civil- och miljöteknik vid Stanfords universitet och forskaren Mark Delucchi vid universitet i Kalifornien.

Förklaringen till den beskrivna 30 procentiga minskningen av energibehovet är till en del att förbränningsmotorer är väldigt ineffektiva. Bara 20 procent av energin används, resten blir spillvärme, medan elmotorer använder 80 procent av energin till nyttigt arbete. En annan förklaring till behovsminskningen är att energin från de förnyelsebara källorna är, sedan man väl fått fatt i den, lätt att transportera eftersom sol- och vindkraftverk producerar el som kan skickas i ett ledningsnät.  Olja, kol och bensin måste fraktas runt på båtar och lastbilar för att nå konsumenten.

I artikeln visar de att produktionskapaciteten för sol och vindkraft vida överstiger jordens energibehov.Vinden räcker för fem till 15 jordklot, solenergin till omkring  30.

Men vad gör man om det inte blåser och är mulet? Det finns svar på det också. Med tillräckligt stora sammanhängande ledningsnät löser det sig nära nog automatiskt: Som alla vet är det ju alltid soligare någon annanstans.

Klicka och se vad +4 grader betyder

Storbritanniens regering har lagt upp en webbsida med sin syn på klimatförändringarna. Där finns en interaktiv karta där man kan klicka sig fram över jordklotet för att bland annat se hur jordbruk, hälsa och stormfrekvens med mera påverkas. Webbplatsen och kartan är en del av regeringens arbete inför klimatkonferensen i Köpenhamn i december.

En fördel med kartan är att man redovisar den vetenskap man stöder sig på. Den är alltså ett rätt bra sätt att orientera sig om vilka konsekvenser som en temperaturhöjning på fyra grader innebär. EU:s mål är att begränsa höjningen till två grader - vid större ökning går konsekvenserna från farliga till livsfarliga. Av dessa två grader är 1,5 redan intecknade. Den ökningen lär vi få även om vi stoppar alla utsläpp av växthusgaser idag.

Åska sinkar ekonomisk utveckling, tack IT för det.

Det är inte bara fotbollsspelare, golfare och andra som vistsas på öppna platser i det fria som riskerar att drabbas av blixtens härjningar. Även ekonomin tar skada visar en studie som fyra forskare vid Köpenhamns universitet utfört. De har jämfört produktivitetsutvecklingen i de 48 fastlandsstaterna i USA och funnit att de stater som oftast drabbas av blixtnedslag har en lägre utveckling av produktiviteten än stater där åskvädren inte är lika intensiva.

- Den allmänna uppfattningen har varit att klimatet självklart har en stor inverkan på fattiga länders tillväxt på grund av jordbrukets dominerande roll medan industriländers tillväxt bedömts vara mer robust gentemot vädrets nycker. Våra data från de amerikanska delstaterna visar emellertid att också avancerade ekonomier är mycket mer känsliga för naturfenomen än vad vi hittills har antagit, säger professor Carl-Johan Dalgaard.

De teknologiska ekonomiernas sårbarhet är delvis ett nytt fenomen som hänger samman med utvecklingen av informationstekniken. Även mycket kortvariga strömavbrott om några millisekunder, som är vanliga vid åskväder, är tillräckliga för att skada minneskort och servrar. Detta leder i sin tur till att funktioner som är beroende av datanätverk eller Internet drabbas.

I detta sammanhang är Danmark och Norden lyckligare lottade än USA:s fastlandsstater. Åsk- och blixtfrekvensen är lägre här. Än så länge. Med ett förväntat varmare klimat är det troligt att åskfrekvensens ökar.

Uppvärmt Medelhav producerar slemklumpar med smittämnen

I alla hav regnar det ner näringsämnen mot bottnen. Det skeri form av döda djur och  alger eller delar av dem och som avföring. Det är normalt och en del av cirkulationen av näringen i havet. Men i Medelhavet har detta, antagligen på grund av högre temperaturer och ökat tillflöde av näring från bebyggelse och jordbruk, fått helt andra och lite skrämmande proportioner.

Nu flyter klumpar av döda djur och växtdelar omkring som sega, slemmiga och kletiga bakteriemoln i Medelhavet. När de sjunker ner kväver de livet på bottnen. Och de är stora - vissa som en fullvuxen människa. Enligt professor Roberto Danovaro vid Polytekniska institutet i Ancona koncentreras sjukdomsvirus och bakterier, som E-coli (tarmbakterie som kan ge magsjuka) inne i slemmolnen:

- De innehåller smittämnen. Det är en risk eftersom man kan få problem om man kommer i kontakt med dem, säger han till National Geographic.

Problemet förväntas bli värre i Medelhavet där ekosystemet är hårt ansträngt och temperaturen väntas stiga på grund av klimatförändringen. Det är inte heller isolerat till Medelhavet utan kan inträffa även i andra hav hävdar Roberto Danovo.

- Vi förväntar oss att detta kan komma att öka i framtiden eftersom det verkar hänga samman med ett dåligt fungerande marint ekosystem och en pågående uppvärmning, säger han

Folket och makten går i otakt i miljöfrågan

De politiska dokument som styr våra vardagliga miljöinsatser, exempelvis källsortering, tolkas radikalt olika av politiker och allmänhet visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Det är tydliga skillnader i värdesystem mellan de som utformar policydokumenten och medborgarna som ska genomföra miljöaktiviteterna. Medborgarnas allmänna uppfattning om miljösituationen som ett allvarligt globalt hot som kräver omedelbara insatser, krockar med politikernas värdesystem där ekonomiska och partipolitiska motiv styr utformningen. Det här gör att allmänheten helt enkelt inte litar på att miljöpolitiken är på allvar.

- Svensk miljöpolitik dras idag med problem när det gäller trovärdighet, motivation och beslutssituation, det kan i sin tur antas ha en negativ påverkan på svenskt miljöskydd, säger Simon Matti.

Hämta avhandlingen här.

Klimatförändringar inte bakom Östersjöns övergödning

Klimatförändrigar med högre temperaturer och ökad nederbörd har potential att påverka utflödet av närignsämnen i havet. Men det är inte förklaringen till att syresituationen i Östersjön nu är den hittills sämsta sedan 1500-talet. Det framgår av Daniel Hanssons avhandling som genom att använda bland annat datamodeller kunnat rekonstruera klimatet i Östersjöområdet under de senaste 500 åren.

Tekniken ger tidsmässigt mycket skarpa "bilder" av klimatet. Exempelvis har Daniel Hansson kunnat visa hur isen i de danska bälten växte till vintern 1658 då den svenska armén tågade över och besegrade danskarna.

Östersjöns besvärliga läge med syrebrist och döda bottnar beror istället på mänsklig aktivitet, hävdar Daniel Hansson.

– Klimatförändringarna har hittills endast haft en försumbar effekt på syresituationen i Östersjön. Den främsta orsaken till syrebristen och de stora döda bottnarna är att utsläppen från jordbruk och orenat avloppsvatten ökade kraftigt, inte minst i samband med en ökad användning av konstgödsel i mitten av 1900-talet, säger han.

Läs avhandlingen här.
.

Övergödning av havet förändrar algernas genetik

Övergödning av haven tycks kunna påverka sammansättningen av algfloran. Det visar Karolina Härnström i sin doktorsavhandling Bloom dynamics and population genetics of marine phytoplankton - Community, species and population aspects som hon lagt fram vid Göteborgs Universitets institutiton för marin ekologi.

Hon har studerat algblommningar av kiselalger i den övergödda danska fjorden Mariager fjord på Jylland. Det visade sig då att de kiselalger som förekom vid stora algblomningar inte var de samma som fanns där vid mer normala förhållanden. Detta är lite av ett mysterium.

Vi känner till förvånande lite om kiselalgernas ekologi, om varifrån cellerna kommer som ger upphov till blomningar och om det är samma populationer som återkommande blommar på en viss plats eller om det skiljer sig åt. Min forskning kan bidra till ett svar, och kanske öka kunskapen om hur algblomningar påverkas av miljöförändringar och hur populationsdynamiken hos dessa alger ser ut i ett mikroevolutionärt perspektiv, säger Karolina Härnström.

Kiselalger i studien är en slags fytoplankton, det vill säga en organism som består av en alg och en cyanobakterie. Fytoplankton är väldigt viktiga då de är en av jordens största syreproducenter. Tidigare kallades de för blågröna alger.

Kiselagsfoto: Göteborgs universitet