Ge inga nyårslöften!

Tänker du ge nyårslöften? Gör inte det! Du kommer att bryta dem och då har du bara orsakat dig själv skada.

En som vet hur det förhåller sig med nyårslöften är psykologen Richard Wiseman, vid Universitet i Hertfordshire. Han har undersökt hur bra 700 personer var på att uppfylla sina nyårslöften. Resultatet borde avskräcka. 78 procent bröt mot sina högtidliga deklarationer om att börja ett nytt liv. Och det i sig är skadligt menar Richard Wiseman.

- Att misslyckas med att uppnå sina mål kan vara psykologiskt skadligt eftersom de kan beröva människor känslan av självkontroll, säger Richard Wiseman.

Om du ändå ensvisa med att avge fagra nyårslöften se då till att gör så här:

• Sätt upp delmål och belöna dig själv då du uppnår dem.
• För bok över dina framsteg.
• Fokusera inte på enstaka missar eller återfall. 
• Koncentrera dig på de positiva effekterna av det du föresatt dig
• Tala om för andra vad du försöker uppnå. 

Människor som planerar noga och arbetar med delmål har bättre chans. Mellan 35 till 50 procent klarar att uppfylla sina löften.

Allra sämst är prognosen för löften avgivna i stundens ingivelse strax före 12-slaget. Dem är det lika gott att glömma.

http://intressant.se/intressant

420 meter per år - så fort måste livet fly för klimatförändrigen

När jordens klimat värms upp på grund av de mänskliga utsläppen av bland annat koldioxid tvingas djur och växter att vandra mot polarområden eller klättra uppför begssidorna. Orsaken är att med stigande medeltemperatur förflyttas klimatzonerna  och därmed de livsmiljöer arterna är vana vid.

Takten är för närvarande 420 meter per år har forskare vid Kaliforniens universitet i Berkely räknat ut. Det blir drygt en meter om dagen - en baggis för en get men rätt svårt för en vitsippa. För en ung ekplanta, som tänkt stå still i 500 år är det ett jätteskutt. 420 meter per år  är ett genomsnitt för alla arter överallt.

 I bergiga trakter är tempot lägre. Där kan det räcka att klättra lite högre upp. (Problem blir det dock när det blir slut på berg.) På stora slättland är tempot högre. I vissa fall kan det röra sig om en mil per år för att kunna bo kvar i samma klimatzon.

Klimatzonernas vandring har två viktiga konsekvenser för bevarandet av den biologiska mångfalden. Bergiga områden är viktiga att skydda eftersom de kan innehålla flera klimatzoner och områden som avsätts måste vara tillräckligt stora om inte de, på grund av klimatzonernas vandring, snart tömts på de arter de skulle bevara.

Tvångsbeteenden hos hundar kan förklaras genetiskt

Även hundar kan utveckla tvångsmässiga beteenden som kan vara oerhört påfrestannde på omgivningen och orsaka hunden besvär och lidande. Exempelvis kan dobermannhundar ofta slicka en trasa eller sig själva i det oändliga, medan bullterriers jagar sin svans. Ju värre sjukdomen är desto oftare slickar sig hunden och ibland uppstår till och med sår på huden.

- Eftersom det är svårt att hitta gener som orsakar psykiatriska sjukdomar hos människor är det mycket spännande att vi så lätt kunde hitta en viktig gen hos hundar, säger Kerstin Lindblad-Toh professor på Uppsala universitet och Broad Institute of MIT and Harvard, som lett det genetiska arbetet i studien.

Forskarna har jämfört arvsmassan hos 90 hundar med tvångssyndrom och 70 friska hundar och funnit att de sjuka hundarna har en speciell genvariant i ett visst område i arvsmassan. Studien är presenterad i Molecular Psychiatry. Läs den här.
 http://intressant.se/intressant

Fredlig, relativt sett, start på nya årtusendet

Det nya årtusendet fick ett tämligen fredligt första årtioende (eller årnionde om man är petig). Åtminstone om man jämför med förra årtusendets sista årtionde. 1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Visar den årliga rapporten från Uppsala Universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict.

Men det finns en oroande tendens av ökande antal konflikter undet 00-talets sista hälft.

States in Armed Conflict 2008 rapporterar att den nedgång i antalet konflikter som registrerades under 00-talets första år tydligt upphört sedan 2004 och i stället vänt uppåt. År 2003 var 29 konflikter aktiva; den lägsta siffran sedan 1970-talet. Sedan dess har antalet sakta stigit år för år och 2008 var motsvarande siffra 36. Mellan dessa år ökade alltså antalet konflikter i världen med nästan 25 procent.

- Det är en klart oroande utveckling att konflikterna åter ökar och det borde leda världens stater till eftertanke och till konfliktförebyggande åtgärder, menar Peter Wallensteen. som leder studien.

Läs hela studien här.

http://intressant.se/intressant

Magsårsbakterien lurar immunförsvaret

Magsårsbakterien, Helicobacter pylori, är väldigt vanlig. Omkring 50 procent bär på den. Flertalet blir aldrig sjuka men ungefär var tionde får magsår och en på 100 utvecklar magcancer som en följd av bakterien.

Magsårsbakterien borde egentligen inte klara av utvecklas i magsäcken eftersom immunförsvaret är starkt. men utan antibiotika klarar inte kroppen att göra sig av med bakterien.

– Helicobacter pylori stör vårt immunförsvar så att det inte klarar av att bekämpa bakterien tillräckligt effektivt, trots att immunförsvaret aktiveras, säger biologen Malin Hansson som skrivit avhandlingen.

När immunförsvaret sätts igång ska en viss typ av celler ta sig till lymfkörtlarna för att aktivera nya vita blodkroppar, och tala om för dem vart de ska bege sig för att bekämpa infektionen. När kroppen är infekterad av Helicobacter pylori kommer många av dessa celler inte iväg som de ska.

– Helicobacter pylori gör så att det bildas ansamlingar av vita blodkroppar i vävnaden. Många celler som borde hämta fler nya vita blodkroppar stannar istället vid ansamlingarna och börjar aktivera dem istället, vilket leder till en kronisk inflammation som vi tror gynnar Helicobacter pylori, säger Malin Hansson.

Avhandlingen öppnar också för ett framtida vaccin mot magcancer. Tidigare forskning har visat att många infekterade patienter som fått magcancer har låga nivåer av en viss sorts antikroppar i vävnaden, trots att Helicobacter pylori annars ger ovanligt höga nivåer av antikropparna. Antikropparna skulle därför kunna vara skyddande mot magcancer. För första gången i prover från människa visar Malin Hansson att antikropparna lockas till vävnaden av ett signalämne som kallas MEC.

– Om antikropparna verkligen skyddar mot utvecklingen av magcancer skulle det vara möjligt att utveckla ett vaccin som ökar utsöndringen av MEC och som därmed gör att det kommer mer antikroppar till vävnaderna, säger Malin Hansson.

http://intressant.se/intressant

Lite grinig? Så bra då!

Känner du dig lite grinig och gnällig. Var glad och stolt över det. Lite grinighet är bara positivt visar forskning från universitetet i New South Wales i Australien. Griniga personer har nämligen lättare att fatta väl övervägda beslut, är mindre lättlurade och tänker klarare.

Forskaren tog två grupper försökspersoner. Den ena gruppen fick tänka på glada och positiva händelser medan den andra gruppen fick älta sina svårigheter och motgångar. Därefter fick de båda grupperna utföra en del uppgifter. Bland annat fick de utvärdera vandringssägner och lämna ögonvittnesskildringar. Och de surmulna triumferade över sina glada kollegor.

- Där positiva stämningar främjar kreativitet, flexibilitet, samarbete och tilltro till mentala genvägar så främjar negativa stämningar ett mer uppmärksamt, noggrant tänkande som tar större hänsyn till förhållanden i världen, säger professor Joe Forgas vid universitetet i New South Wales.

Den svårmodiga gruppen var också bättre på att argumentera skriftligt.

- En lätt negativ inställning verkar faktiskt främja en mer konkret, anpassningsvillig och därmed mer framgångsrik komunikationsstil. säger Joe Forgas.

Studien är publicerad i Australian Science.

http://intressant.se/intressant

Att använda engelska på fritiden bra för studierna

De skolelever som använder sin engelska på fritiden har nytta av det i skolarbetet visar, föga förvånande, en studie från Universitetet i Karlstad. Studien bekräftar därmed de aningar som lärare länge hyst.

- Det mest intressanta är att fritidsengelskan inte har några kopplingar till faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund eller om man bor på landet eller i stan, sådana saker som vanligen har betydelse för studieresultat. Studien visar också att pojkars och flickors fritidsengelska skiljer sig markant åt, vilket får konsekvenser i skolan säger Pia Sundqvist som står bakom studien.

Avhandlingen visar att det råder ett positivt samband mellan den totala tid ungdomar ägnar sig åt fritidsengelska och deras muntliga färdighet i engelska samt storleken på deras engelska ordförråd. Men inte bara tiden är viktig. Vilken typ av fritidsengelska man lägger tid på spelar en avgörande roll. Exempelvis är läsning, dataspelande och att hålla på med internet speciellt viktiga aktiviteter. En tydlig skillnad finns också mellan könen.

-Pojkar ägnar betydligt mer tid åt de "viktiga" aktiviteterna i jämförelse med vad flickor gör, vilket får till följd att pojkarnas resultat i skolan påverkas mer positivt av fritidsengelska än flickornas, säger Pia Sundqvist.

http://intressant.se/intressant

SVT:s vetenskapsprogram ger ensidig bild av människan

Det finns en klassisk träta som gäller frågan om vad är det som formar oss som människor. Å ena sidan finns där arvet som förmedlas genestisk å andra sidan finns där miljö som förmedlas genom den omgivning - kultur - där vi lever. Vad som betyder mest finns inget svar på, det beror på vilken egenskap man är nyfiken på. Att blå ögon är ett resultat av arv är okontroversiellt.  Men blåögdhet, är det arv eller ett resultat av att man vuxit upp i en oerhört godtrogen miljö - det är inte lika enkelt.

Och det är här SVT:s  och Utbildningdradions vetenskapsprogram brister enligt en avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap från Högskolan i Halmstad. Vetenskapsprogrammen är dåliga på att skildra människan som kulturell varelse menar forskaren Malin Nilsson.

– Jag är kritisk till det jag har hittat. Det är få röster som kommer till tals och det är problematiskt. Det blir väldigt ensidigt. Det är inte så att bara den ena sidan kommer till tals, det är enbart ett smalt spår av den, evolutionsbiologin. Till exempel handlar mänsklig sexualitet bara om reproduktion.

Konsekvensen blir en mycket snäv definition av vetenskap. Hårdrar man det betyder det att vetenskap är detsamma som naturvetenskap på SVT och UR. Andra perspektiv på människan än de biologiska, definieras inte som vetenskap utan hamnar i andra programkategorier och under andra rubriker.

– Problemet är ju inte att de visar det de gör, utan att de bara har det perspektivet. Det blir särskilt problematiskt utifrån ett public serviceuppdrag. Vi får en begränsad bild. Människan som kulturell varelse plockas bort, man tappar en stor del av vad det innebär att vara människa. Människan reduceras till en biologisk varelse som enbart styrs av instinkt. En individualist där tävlingsinstinkten är den starkaste drivkraften.

Malin Nilsson menar att teveformatet i sig är en förklaring till varför evolutionsbiologin får så stort utrymme. Det finns en idé om hur teve berättar och vi som tittare har blivit vana vid det. Många producenter härmar den brittiska kanalen och storproducenten av detta slags program, BBC Science.

Kvinnor villigare ändra sina vanor för att rädda världen

En sak är säker. Om vi ska se till att mänskligheten inte förstör planeten genom våra utsläpp för energiproduktion, transporter, boende och  mat med mera så måste vi förändra våra liv. Det har svenska kvinnor insett i betydligt högre grad än svenska män.

Sju av tio kvinnor, 69 procent, kan tänka sig att äta mindre kött för att bromsa klimatförändringen. Bland männen är motsvarande andel endast 40 procent. Kvinnor är också mer benägna än män att minska sitt eget bilåkande och åka mer kollektivt. Det framgår av en ny studie som Naturvårdsverket beställt.

Fler kvinnor än män är benägna att själva göra förändringar för att minska utsläppen av växthusgaser.

Den största skillnaden gäller köttätandet, som 69 procent av kvinnorna kan tänka sig att dra ner på, jämfört med 40 procent av männen. Nästan hälften av kvinnorna, 49 procent, uppger också att de redan dragit ner på sin köttkonsumtion för klimatets skull. Bland männen är motsvarande siffra 41 procent.

Fler kvinnor än män kan också tänka sig att köra bil mindre (80 respektive 66 procent) och att åka mer kollektivt (75 respektive 53 procent). Betydligt färre män (43 procent) än kvinnor (61 procent) svarar att de får dåligt samvete, om de gör saker som är negativa för klimatet.

Fler kvinnor än män föredrar också att köpa varor från företag som arbetar för att minska klimatförändringen (74 respektive 62 procent). Både kvinnor och män lyfter fram priset på klimatvänliga alternativ som det största hindret för att leva på ett sätt som minskar klimatpåverkan.

Läs hela rapporten här.

Idrotten som fostrande verksamhet -glöm det

Är du en av många föräldrar, eller känner du några sådana, som kör i skytteltrafik mellan olika träningsarenor för att "det är bra för barnen". Då kan du slappna av eller säga åt dina sönderstressade polare att att ta det lite lugnt. Idrotten gör inte bättre människor av folk visar en undersökning från Universitetet i Karlstad.
 

Resultaten från undersökningen visar visserligen att unga som föreningsidrottar rapporterar sig ha en starkare självkänsla, upplever sig vara fysiskt och socialt mer kompetenta, upplever sig ha färre besvär med sin hälsa, agerar något mer moraliskt samt dricker mer sällan alkohol och röker mindre ofta än sina jämnåriga kamrater som inte föreningsidrottar. Men det beror i huvudsak på att de barn och ungdomar som kommer från gynnsamma förhållanden är överrepresenterade inom föreningsidrotten. 

- Detta visar att den verksamhet som bedrivs inom olika föreningar inte har så stor betydelse för ungas fostran. Snarare handlar det om faktorer som är kopplade till barnens kön, naturliga mognad samt etniska och socioekonomiska bakgrund. Med stor sannolikhet är det den fostran som sker i hemmet och i skolan, där barn och ungdomar tillbringar den största delen av sin tid, som har störst betydelse för ungas psykiska och sociala utveckling, menar Stefan Wagnsson. 

Och när man ändå demaskerar idrottsrörelsen. Det är till och med så att idrottsrörelsen sorterar ut de barn och ungdomar som skulle behöva den bäst.

- Idrotten fungerar därför till viss del som en social selektionsarena, där barn och ungdomar med redan väl utvecklade egenskaper i högre grad börjar idrotta medan unga med mindre utvecklade egenskaper oftare slutar idrotta. Kvar inom idrotten finner vi följaktligen barn och ungdomar med mer positiva psykosociala egenskaper, säger Stefan Wagnsson. 

Läs rapporten här.

Matfrosseri en gammal tradition vid vinterbloten

Även om kyrkan varit framgångsrik i sitt arbete med att kidnappa och anpassa gamla seder och bruk till en kristen världsbild så finns det inslag från de gamla vintersolståndsbloten som lever kvar. Ett sådant är uppenbarligen frosseriet i mat som har mycket gamla anor.

Brittiska arkeologer från universitetet i Sheffield har studerat benrester från boskap som uppenbarligen slutat sina dagar som tilltugg vid grandiost upplagda midvinterblot i mer än 5000 år gamla Stonehenge. Stora mängder ben från grisar som har slaktats runt midvinter tyder på att dessa fraktats långa sträckor från hela södra England. Där finns också en uppsjö av ben från annan boskap men dessa har inte hunnit studeras ännu.

Om boskapen fraktats dit för att ingå ett rituellt ätande eller helt enkelt var färdkost åt de som deltog i festligheterna vid Stonehenge är, lika lite som vilken funktion Stoenhenge fyllde, inte slutligt utrett. Men med tanke på mängden ben, och att bröd, ost och torkat kött hade varit en enklare färdkost är det en bra gissning att midvinter i eller vid Stonehenge innefattade rituellt ätande - gissningsvis av ansenliga proportioner.

Så är du lite däst av julmaten idag så kan tanken på att du följer en mångtusenårig tradition av häftigt festätande kanske erbjuda lite tröst. Men om du gav dig hän åt ett mer norrönt firande och drack jul så kanske du behöver mer påtaglig tröst som starkt kaffe, huvudvärkstabletter och frisk luft.

Ser du inte på Kalles jul? Trendputte!!!

Va, ser du inte på Kalle Anka? Känner du dig lite unik för att du minsann inte gör som andra, för att du inte deltar i TV-tittarflocken? Glöm det! I själva verket är du en del av en trend som sedan starten av TV2 omformat TV-publiken. Nuförtiden väljer vi allt mer självständigt vad vi ska se på, när vi ska se det och på vilken kanal vi ska se det.

Det är en av de slutsatser som TV-forskaren Jakob Bjur vid Göteborgs universitet kommit fram till. Vi blir som TV-tittare alltmer unika.

Man kan säga att TV-programmen en gång bidrog till att forma nationen i och med att vi hade ett givet samtalsämne och delade de erfarenheter som TV förmedlade. Nu formar TV uttryck för individuella personligheter och vi söker oss igenom ett växande utbud för att stärka vår självbild.

Dessutom så blir vi allt mer asociala. Under den tioårsperiod han studerat har andelen personer som se på TV för sig själva ökat rejält. Det är inte heller ovanligt att man ser på TV för sig själv också då man inte är ensam hemma.

Så om du verkligen vill vara unik; gå ut till de andra och se på Kalle Ankas jul.

Känner mig helt enkelt tvungen att lägga till detta. Washington Post om den svenska "Kalletraditionen på jul. Kolla in artikeln här."

Julbonader har mycket att säga

Julbonaderna som i många hem är en viktig förmedlare av julstämningen är inte bara en relativt naivistisk konstform den är också objekt för Ingalill Nyström-Larssons forskning vid Göteborgs universitet. Hon använder sig av  högteknologisk metoder för att locka av julbonaderna deras dolda hemligheter.

Vad kan då en typisk julbonad berätta om man utsätter den för konstteknologisk materialanalys, multispektrala apparater, infraröda spektrometrar, Ramen-instrument, mikroskop och kromatografer för att analysera bonadernas minsta beståndsdelar?

Den kan berätta om hur förmögen den som beställde bonaden var och om vilka resurser konstnären hade tillgång till. Den kan berätta om hur materialtekniken utvcecklats och hur ett lägre pris på bonaderna tvingade fram en förenklad produktionsteknik. Bland annat kom en del julbonadstillverkare att börja använda klicheer för att kunna producera snabbare och billigare.

Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin glansperiod under 1700-tal och 1800-tal och var spritt från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland. Bonadsmålarnas sålde sina alster på marknadsplatserna i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .

Bonad överst: Bildberättelse från Jesu födelse av bonadsmålare Anders Pålsson från Trönninge utanför Halmstad, målad 1842 med hjälp av färgpigment från bland annat björklöv.
Mitten: Del ur bonad med julmotiv daterad 1799 och målad med hjälp av enklare jordfärger av Abraham Clementsson, verksam i sydöstra Småland.
Underst: Del ur bonad med bibliska motiv målad 1804 av Johannes Nilsson, som var verksam i Hylte-trakten och som experimenterade med olika bindemedel.

Vad är det som lockar i Ullared

Lågprisvaruhuset i halländska Ullared har blivit något av ett särskilt fenomen i Sverige. Nu håller en forskargrupp vid Högskolan i Borås på att granska vad det är som drar folket till varuhuset.

– Det handlar inte bara om att göra som så många andra och besöka Ullared och köpa liknande varor utan även om att synas och sticka ut. Gekås kan inte jämföras med ett högkvalitetsvaruhus som NK med är inte heller ett lågprisvaruhus, eftersom man även på Gekås kan hitta varumärken. Det är inte heller enbart shoppingen som är viktig, även köandet kan bli en unik upplevelse som skiljer sig från andra varuhus, förklarar Karin M. Ekström som är professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och som leder forskarna i teamet.

Långt ifrån allt handlar om varor. Ullared och Varuhuset där kan utnyttjas för att förbättra livet.

– Man kan uppleva semestern som ”gratis” i och med att man tjänat på att handla billigt. I vissa familjer har det blivit tradition att göra ett Ullaredbesök, säger hon.

Ett besök i varuhuset kan också vara en aktvititet med som ger upplevelser som kanske inte kan fås någon annanstans.

– För att kundernas upplevelser av Ullaredsresan ska bli så bra som möjligt, samarbetar Gekås också med andra aktörer. Nyligen byggdes i samarbete med Vägverket och Falkenbergs kommun en ny vägbro, syftet vara att minska trafiken i samhället och ge en bättre framkomlighet för bilar och bussar. Man anordnar också tågresor med SJ Event till Ullared, där själva resan i sig har gjorts till en upplevelse, säger Daniel Hjelmgren.

Allt är dock inte frid och fröjd i Mammons tempel. Stressade, uttorkade och hungriga kunder uppges angripa varandra med såväl förolämpningar som med varor.

Jesus bakgård upptäckt

Om man tror på julens kristna sida så är det nu ungefär 2000 år sedan illbattingen som skulle bli Jesus Kristus jagade runt på bygatorna i Nasaret. Och i år har det blivit något lättare att leva sig in hur det kan ha varit. Israeliska arkeologer har nämligen grävt ut delar av en mindre bosättning från tiden för Jesus barndom.

Byn anses vara det Nasaret där Josef och Maria uppfostrade den blivande religionsstiftaren.

Den är inte stor, den ligger en bra bit från allfarvägarna och frånvaron av fynd av glas eller metall tyder på att den judiska befolkningen i de femtiotalet husen levde enkelt på gränsen till fattigt. Det var oroliga tider i Gallileen vilket understryks av att arkeologerna upptäckt en kamoflerad grotta där man kunde gömma sig för omkringstrykande romerska soldater.

Bosättningen från Jesu tid är täckt med nyare ruiner som ska tas bort för att permanent visa de gator som kanske trampats av den blivande frälsaren. Snart kan det alltså bli möjligt att bokstavligen följa Jesus i fotspåren.

Bilder från gamla Nasaret.

Svenska folket positivt till viss rodjursjakt

Svenska folket är positivt till rovdjursjakt om syftet är att minska skadorna på tamdjur visar en undersökning som Statens lantbruksuniversitet (SLU) utfört. Den positiva inställningen för sådan jakt på rovdjur varierar från 72 till 81 procent i rovdjurslänen till 68 procent i Stockholms län.

Positivast till rodjursjakt är invånarna i Dalarna och Jämtland där 56 procent är positiva. Vilket kan jämföras med Stockholms län där bar 46 procent är positiva till rovdjursjakt.

Undersökningen besväras dock av en varierande svarsfrekvens. Som lägst i Botkyra där bara drygt var tredje enkät besvarades.

Siffrorna ovan ingår i delrapport två som i punktform pekar också på följande:

• Det finns ett starkt stöd för att Sverige ska uppfylla internationella avtal om bevarande av de stora rovdjuren. Stödet är något starkare i riket och i Stockholms län jämfört med i rovdjurslänen.
• Förtroendet för rovdjursförvaltningen är högt. Stödet för Naturvårdsverket är stabilt sedan 2004, medan stödet för länsstyrelsen ökar i flera län, däribland Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg.
• Många anser att den lokala nivån, företrädd av kommuner och lokalbefolkningen bör involveras i rovdjursförvaltningen, men stödet för den lokala nivån är inte lika starkt som för fem år sedan.
• Över tid minskar stödet för intresseorganisationernas inblandning i rovdjursförvaltningen. Mest backar intresseorganisationer på bevarandesidan, medan organisationer som företräder djurägare och jägare inte förlorar lika mycket stöd.
• Acceptansen för rovdjur som går genom tätorter, dödar husdjur eller tamdjur är låg.  
• För att förhindra problem med rovdjur förespråkar flertalet förebyggande åtgärder såsom stängsel, olika skrämselåtgärder eller förvaltningsmärkning för att övervaka rovdjuren.
• Det finns en hög acceptans för att flytta rovdjur som orsakar problem. Mellan 75 och 78 % anser att det är en acceptabel åtgärd.
• I rovdjurslänen anser en majoritet att det är acceptabelt att skjuta rovdjur som orsakar problem. I Stockholm är 29 % av samma åsikt.
• Acceptansen är lägre för jakt om den syftar till att reglera konkurrensen om det jaktbara viltet. I vissa kommuner i rovdjurslänen finns emellertid en majoritet eller stora minoriteter som även stödjer jakt för att minska konkurrensen om det jaktbara viltet.

Unga män äter farligt mycket salt

Unga män i 20-årsåldern äter farligt mycket salt visare en studie utförd vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.

– Det är alarmerande att unga svenska män äter så mycket salt, och det måste åtgärdas. Vi kan egentligen bara spekulera om vilka konsekvenser det höga saltintaget kommer att få senare i livet, i form av hjärt- kärlsjukdom och stroke, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.

Studien som omfattar ett hundratal unga män visar att de äter dubbelt så mycket som världshälsoorganisationen WHO rekommenderar vilket är maximalt sex gram om dagen.

Saltet i kosten kommer i stor utsträckning från färdiga rätter som pizzor och djupfryst oxpytt, men även från bröd, ost, köttpålägg, fiskprodukter, frukostflingor och annan mat som livsmedelsindustrin producerar. En tidigare dansk studie har visat att bara en tiondel av saltet vi får i oss kommer från vårt eget saltkar.

– Om den totala saltmängden ska minska behövs tydliga regler för hur mycket salt matindustrin får använda. Ett sätt skulle kunna vara att göra som i Finland, där salthalten måste anges tydligt på alla förpackningar så att konsumenter lättare kan välja produkter med mindre salt, säger Lena Hulthén.

Den som äter mycket salt har ökad risk för att utveckla högt blodtryck, som i sin tur är en av de viktigaste orsakerna bakom hjärtproblem och stroke. Livsmedelsverket har som mål är att svenska kvinnor ska äta max sex gram salt om dagen, och svenska män max sju gram, men allra helst skulle myndigheten vilja se att vi åt mellan fem och sex gram salt per dag. Även för barn vill Livsmedelsverket se en minskning när det gäller salt.

Studien vars titel är Salt intake in young Swedish men är publicerad i tidskriften Public Health Nutrition.

Inte alltid bra att vara immun mot antibiotika

Att bakterier utvecklar immunitet mot läkemedel är ett problem eftersom det ökar risken för att fler sjukdomar ska bli svåra att behandla. Men överraskande nog så är det inte alltid en fördel för bakterierna att kunna stå emot antibiotika. Det har Uppsalaforskaren Sara Thulin Hedberg visat.

Hon har studerat bakterien meningokocker som är vanligt förekommande hals och luftvägar. Normalt orsakar den inga problem. Men den kan ta sig in i blodomloppet och därifrån i vissa fall in i hjärnan. Den orsakar då hjärnhinneinflammation med hög dödlighet.

Riktigt illa skulle det alltså vara om meningokockerna utvecklade resistans mot antibiotika något som det också rapporterats om på senare år. Men hittills verkar meningokockerna inte utveckla resistens i någon större utsträckning i Sverige.

- Vi hade förväntat oss en mer negativ utveckling, med tanke på den kraftiga ökningen av resistenta bakterier i samhället, så det här resultatet är både förvånande och väldigt skönt, säger Sara Thulin Hedberg.

Skälet till det verkar vara att priset för resistens är för högt. De resistenta bakteierna delar sig inte lika snabbt och inte är lika bra på att infektera. De blir helt enkelt lite svagare och sämre på att föröka sig. Det innebär att de har svårt att konkurrera med de icke-resistenta meningokockerna så fort de befinner sig i en antibiotikafri miljö. 

Resultatet av Sara Thulin Hedbergs forskning kan bli att det på sikt öppnas nya möjligheter att bekämpa resistenta bakterier.

- Genom att öka kunskapen om hur bakterier förändrar sig och påverkas av att utveckla resistens, kan det bli möjligt att ta fram antibiotika som bakterierna har svårare att anpassa sig till utan alltför stor kostnad för dem själva, säger hon.

Nya nordamerikaner kanske inte utrotade mammuten

Att människan är en effektiv dräpare av djurarter är väl känt. Dronten på Madagaskar är ett exempel. Garfågeln i Nordsjön ett annat. Det är därför inte konstigt att den gängse beskrivningen av bland annat mammutens och den amerikanska vildhästen utdöende kopplats till invandringen av de folk som skulle bli indianer.

Ett indicie som pekat på att det var de nya amerikanerna som utrotade mammuten och vildhästen är att deras försvinnande tidsmässigt sammanföll med att människorna vandrade in.

Men nu utmanas den synen efter att forskare från Lunds universitet. De har hittat fossilerat mitokondrie-DNA i marken i Alaska. DNA:et kommer från hårstrån, avföring, hudavlagringar och urin. Poängen med att använda fossilerat DNA från mitokondrier är att detta ger en säkrare datering än då man stöder dateringen på fossilerade tänder och skelettdelar. Den senare metoden blir nämligen med nödvändighet en grov tidsangivelse eftersom det sällan är det sista djuret som lämnar makrofossila rester, det vill säga benbitar eller tänder,  efter sig. Rent statistiskt kan det nämligen krävas flera tusen individer av en viss art för att det ska resultera i ett enda makrofossilfynd. Fossilt mitokondrie-DNA kan då utgöra en mer förfinad möjlighet att hitta spår av enskilda individer ur det förgångna, menar Per Möller och hans internationella forskarkollegor.

Forskningsresultaten publiceras den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

Afrikas apor hotas av svält om klimatet blir två grader varmare

Lövätande apor i Afrika riskerar att utraderas av stigande temperaturer. Redan vid en genomsnittlig temperaturökning om två grader, vilket är det mål för maximal temperaturökning som Köpenhamnskonferensen mödosamt strävar efter, kan många aporna duka under på grund av matbrist visar en färsk studie som genomförts av forskare från Burnemouth, Rosehampton och Oxford.

En av de apor som pekas ut som befinnande sig i riskzonen är gorillorna som redan nu är hårt trängda av andra skäl.

Klimatförändringen drabbar inte alla apor lika hårt vid samma temperaturökning. De sydamerikanska aporna lär i stort sett inte påverkas alls av en temperaturökning om två grader. Stiger temperaturen med fyra grader så lär också de sydamerikanska aporna få problem. Inte på grund av matbrist utan för att de skogar de lever i slås sönder och aporna därför inte kommer att hitta lämpliga områden att bo i.

Forskarna har kommit fram till resultaten genom att analysera djurens behov av vila och jämföra det med den tid de under knappare förhållanden måste lägga på att hitta föda. Med stigande temperaturer går den budgeten inte längre ihop. Studien är publicerad på Animal Behavior. Bilden är tagen av Robin Dunbar.

Svenska chefer anställer svenska medarbetare

Om du är född utomlands och söker jobb har du större chans att få jobbet om den chef som står för rekryteringen också är utlandsfödd. Svenska chefer föredrar nämligen att anställa svenska medarbetare visar en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Men gynnandet av svenska sökanden är inte resultat av främlingsfientliga åsikter bland rekryterarna.

– En förklaring är troligtvis att cheferna har fler kontakter med dem som liknar dem själva. Därigenom har de också lättare att bedöma och anställa sådana personer, säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom rapporten. Mönstret kan vara en bidragande orsak både till att invandrade har svårare att få jobb och till den kraftiga segregationen på arbetsmarknaden.

Ännu en tänkbar förklaring är att chefer helt enkelt har lättare att utvärdera kompetensen hos människor som påminner om dem själva. Den tesen stöds av att i de fall där de rekryteringsansvariga cheferna har haft kännedom om de sökande med utländs bakgrund så har inte infödda svenskar gynnats i rekryteringen.

Läs mer här.

Och här.

Vänstra eller västra benet - en fråga om kultur

Hur man uttrycker rumsliga förhållanden, alltså vänster- höger, framför- bakom et cetera, är mer beroende av vilken kultur man tillhör än vad man kan tro. Det har forskare från Max Planck institutet visat. I det industrialiserade Europa utgår rumsorienteringen ifrån den egna personen. Det vill säga att en hand benämns som min vänstra hand. I andra kulturer kan den rumsliga orienteringen istället utgå från omgivningen.  I dessa är det alltså logiskt att en hand och samma hand benämns som min västra, norra, östra och södra hand beroende på hur man står.

Forskarna har testat detta genom att lära tyska barn och barn från ett nomadfolk i Norra Namibia en enkel dans där de omväxlande flyttade sina  händer till ena eller andra sidan av kroppen. Barnen fick sedan vända sig om 180 grader och bads att upprep dansen. De tyska barnen repeterade genomgående dansen så att höger vänster sekvensen såg likadan ut utifrån deras sätt att se. De namibiska barnens dans upprepades så att händerna flyttades på samma sätt som tidigare men i förhållande till omgivningen - det vill säga sett ur ett höger/vänster perspektiv var dansen helt omvänd.

- Människan sinne varierar betydligt mer mellan kulturer än vad vi vanligen tänker oss, säger Daniel Haun i institutets grupp för kognitiv antropologi. Vardagliga uppgifter som vi aldrig skulle kunna tänka oss att göra annorlunda, som att komma ihåg kroppsrörelser, utförs helt annorlunda pa andra ställen.

Helt främmande för detta sätt att relatera rörelser och minnen av hur sådana ska utföras till omgivningen är väl inte den västerländska kulturen. Den som lärt sig utförsåkning på skidor har fått lära sig att dalskidan, som växlar mellan att vara högerskida och vänsterskida, sköts på ett sätt och alla som seglat veta att riktningsangivelsen lävart och lovart växlar sida under kryssen.

MIT uppfinner hjulet - cykeln blir högteknologisk och uppkopplad

MIT (Massachusets Instute of Technology) uppfinner cykelhjulet som sitt bidrag till ansträngningarna att rädda jordens klimat. Hjulet, som kännetecknas av ett gigantisk och teknikspäckat nav, kan monteras på en vanlig standardcykel.

Hjulnavet innnehåller elektronik som lagrar rörelsaenergin från inbromsningar i ett batteri som kan användas till framdrivningen när det behövs i uppförsbackar eller om trafiken kräver en snabb fartökning. Tekniken är hämtad från Formel 1 racingen.

Dessutom kan hjulet prata med din Ipod och ge dig information om trafikstockningar, luftföroreningar med mera och hålla dig uppkopplad med dina polare på Facebook och andra sociala sajter eller läsa denna blogg när du cyklar till jobb eller skola.

- Det här är som cykling 2.0 när billig elektronik kan hjälpa oss att förbättra cyklarna och göra dem till flexibla "on-demand" system, säger Carlo Ratti vid MIT.

Presentationen av cykelhjulet sker i samarbete med Köpenhamns stad som hoppas kunna öka cyklandet.

- Vår ambition är att 50 procent av invånarna ska ta cyklen till arbete och skola. För oss är det här ett sätt att göra cyklandet mer attraktivt, säger Köpenhamns borgmästare Ritt Bjerregaard.

Vänster eller högerhänt? Det beror på hur hjärnan ser det

Du som läser detta, liksom jag som skriver detta, har nog en ganska bra uppfattning om vi är vänster eller högerhänta. Tror vi i alla fall. Verkligheten är som vanligt lite mer komplicerad visar en avhandling från Umeå universitet.

Allt hänger på hur hjärnan väljer att fördela arbetsuppgifterna. En del saker vi gör med våra händer kräver en tämligen avancerad samordning. Att krama en snöboll eller öppna en flaska till exempel. I de här fallen tror vi kanske att vi vet att vi är vänster eller högerhänta. Men hjärnan har tänkt annorlunda.  Även om händerna  till synes arbetar symmetriskt visar avhandlingen att hjärnan alltid väljer en hand som huvudaktör medan den andra får assistera.

Beteendeanalyser och neurofysiologiska tester visar att hjärnan kan välja såväl den vänstra som den högra handen som huvudaktör, även om personen är högerhänt. Valet beror på hur uppgiftens rumsliga mål formuleras i hjärnan. När vi t.ex. öppnar en flaska blir den hand som greppar skruvkorken – oavsett om det är vänster eller höger – huvudaktör eftersom dess vridkraft stämmer med uppgiftens mål, dvs. att skruva korken från flaskan snarare än att skruva flaskan från korken.

Får kossor tillräckligt med sömn?

Hur mycket sömn behöver en ko? Ingen vet. Men man vet att vissa kossor får betydligt mindre sömn än andra. Detta särskilt i lösdrift där kornas agerande styrs av deras position i hjorden.

- Det finns skäl att tro att kor med låg rang har särskilt svårt att sova tillräckligt, då deras låga rang innebär långa väntetider för att få tillgång till foder eller för att bli mjölkade, berättar Per Peetz Nielsen.

Man vet sedan tidigare att brist på sömn påverkar kor så pass mycket att de väljer vila före mat om de hindrats från att sova.

- Sömnbrist kan ge högre energiförbrukning och sämre immunförsvar. De två största hälsoproblemen i svensk mjölkproduktion är mastit (juverinflammation) och energibrist. Energibrist uppstår i tidig laktation när korna inte kan äta tillräckligt mycket för att täcka behovet för mjölkproduktion. Kanske kan sömnbrist vara en av orsakerna till dessa problem, menar Sigrid Agenäs.

I studien, som pågår i två år och finansieras av FORMAS, kommer kornas sömnmönster att kartläggas med hjälp av EEG (elektroencefalografi). Det innebär att den elektriska aktiviteten i hjärnan registreras. Detta har tidigare bara gjorts i en studie i Finland på kalvar, så metoden behöver anpassas och utvecklas innan den tas i bruk.

För liten variation bromsar evolutionen

Mycket skall ha mer. Det gäller även i naturen. Åtminstone när det handlar om evolution. Det är, visar ny forskning vid Lunds universitet, nämligen så att evolutionen går fortare om det redan från börja finns en större mångfald i den genetiska variationen.

I en föränderlig värld försöker djur och växter anpassa sig till nya förhållanden. Ekologen Fabrice Eroukhmanoff från Lunds universitet har studerat evolutionens begränsningar. De individer som har de, i sammanhanget, bästa egenskaperna kommer att få flest avkomma. Så småningom kan utvecklingen – evolutionen – leda till att nya arter bildas. Ibland begränsas anpassningsförmågan av att egenskaperna varierar ytterst lite mellan individer. Fabrice Eroukhmanoffs avhandlingsarbete visar bland annat vad dessa begränsningar kan betyda för den biologiska mångfalden, och för hur snabbt nya arter kan bildas.

Avhandlingens titel:  The Interplay Between Selection And Constraints On Adaptive Divergence And Phenotypic Evolution.

Nytt planetsystem upptäckt runt solliknande stjärna

 Från vänster: Solen, Jorden, Jupiter, GJ 758 B (den nya planeten) och stjärnan GJ 758. Skissen gjord vid Max Planck institutet.


För första gången har forskare kunnat gör en direkt observation av en planet i ett solsystem med en stjärna som till storleken är lik vår sol. Tidigare planeter, omkring 400 till antalet har främst upptäckts genom idirekt observation - man har sett att stjärnan blinkat till lite när planeten passerat. De planeter som setts direkt har kretsat kring betydligt större stjärnor på ett betydligt längre avstånd.

Att det nya planetsystemet finns vid en blygsammare stjärna gör att chansen för liv är större eftersom  solens storlek anses vara idealisk för att tillåta liv i planetsystemet. Är stjärnorna större är sannolikheten att planeterna ska kunna ha en lagom temperatur för liv.

Fyndet, som gjorts av ett internationellt forskarlag, visar också hur effektivt det nya 8 metersteleskopet för infrarött ljus är.

Stamceller kan fås att döda HIV-virus

Stamceller från mänskligt blod kan förändras så att de blir målsökande robotar med ett uppdrag: att söka upp och döda HIV-virus. Det har ett forskarlag från Kaliforniens universitet i Los Angeles i princip visat.

Att de visat det i princip betyder att de visat att en sådan möjlighet finns. Nu återstår "bara" att göra det i verkliga livet och få det att fungera i sjukvården också. Men studien har presenterats i en vetenskaplig tidskrift och den har genomgått den sedvanliga faktagranskningen så det finns fog att tro att detta kan vara en framkomlig väg för att bekämpa HIV och AIDS.

När, och om, metoden fås att fungera bör den också kunna användas för andra svåra virussjukdomar och även vissa cancerformer. Som massproducerad medicin har den dock en nackdel. Resultaten tyder på att varje omgång robotceller måste tas fram speciellt för varje patient.

Studien är presenterad här.

Genmodifierad bakterie käkar koldioxid och pissar biobränsle

Ett forskarlag vid Kaliforniens universitet i Los Angeles, UCLA, har lyckats få en cyanobakterie att käka koldioxid och pissa biobränsle i sådan form att det i princip bara är att koppla petriskpålarna till en pump, fylla tanken och köra iväg. Bakterien, Synechococcus elongatus, är av det släkte som vi tidigare kallade blågrön alg och som är ökänt för att orsaka otrevliga blomningar i Östersjön.

Forskarna har fått algen att producera bränsle genom genmodifiering. Bränslet, isobutanol, de små gröna rackarna släpper ifrån sig är i flytande form.  Det är mycket lämpligt som bränsle i förbränningsmotorer och ska kunna användas utan att motorerna behöver byggas om.

Metoden har två ytterligare fördelar. Den första är att bakterierna tar det koldioxid de behöver direkt ur luften- de kan alltså användas för att fånga koldioxid i miljöer där det sker förbränning och utsläpp av koldioxid. Därmed behöver man inte odla råmaterialet till biobränslet. Den andra är att den enda energi som behöver tillföras är solljus.

Metoden är ännu inte färdigutvecklad. Bland annat måste man komma på hur man ska se till att alla bakterier får tillräckligt med solljus och det kärl, eller reaktor som forskarna heller kallar det, där magin sker är inte färdigutvecklat.

Metoden beskrivs utförligare här.

Matematisk beskrivning av hjärnan hjälper robotar lära sig

Visserligen har både robot- och datortekniken nått långt, men när det gäller inlärning är den mänskliga hjärna fortfarande överlägsen. Så för den som vill lära robotar inlärning är det smart att studera hur hjärnan fungerar. Det har doktoranden Erik Billing, institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet gjort i sin licentiatavhandling.

– Jag söker efter de mekanismer som krävs för att robotar ska kunna tillgodogöra sig helt ny information. Det viktigaste resultatet av min avhandling är en algoritm för inlärning med väldigt lite domänkunskap, baserad på neurologiska modeller av hur hjärnan fungerar, säger Erik Billing.

Han fokuserar i sin avhandling på LFD, som är en teknik där en lärare visar roboten hur den ska göra, och hur den i sin tur tolkar demonstrationen så att den kan repetera beteendet vid ett senare tillfälle, även då omgivningen förändrats. Flera perspektiv på representation, igenkänning och inlärning av beteende presenteras och diskuteras från ett kognitionsvetenskaplig och datavetenskapligt perspektiv i avhandlingen med namnet Cognition Reversed - Robot Learning from Demonstration.

Erik Billing har tittat på vad det är som händer i den mänskliga hjärnan vid inlärning och hur den kunskapen ska kunna användas för att utveckla bättre inlärningsmekanismer i robotar. Den teknik han är intresserad av använder förutsägelser för att successivt bygga mer och mer kunskap om situationer och samtidigt avgöra om kunskapen är tillräcklig för att utföra önskade uppgifter.

Musslor renar hav och fixar ekokrav på äggen

Musslor gör inget annat än att filtrera grumligt vatten. Därmed fungerar de som effektiva reningsverk. Om man plockar bort dem ur vattnet efter ett tag så har de också minskat övergödningen. Men de små blötdjuren kan göra mer nytta. De är en proteinrik föda som duger till människor.

Men det kanske är som fågelmat de kan göra bäst nytta, alla gillar inte att äta musslor. För äggproducenter som vill bedriva ekologisk produktion kan musslor bli räddningen när fiskmjöl inte är lämpligt eftersom det nuvarande fisket håller på att tömma haven.

Blåmusslor är en proteinkälla som tillgodoser fåglarnas behov, och musslor har goda förutsättningar att bli godkända enligt de ekologiska reglerna. Husdjursagronom Lotta Jönsson har i sitt doktorsarbete vid SLU utvärderat musselmjöl i foder till fjäderfä. Hon har studerat hur musselmjöl påverkar värphönsens och slaktkycklingarnas hälsa, produktion och äggkvalitet.

När musselmjöl ersatte fiskmjöl i fodret visade sig slaktkycklingar växa lika bra och ha lika bra hälsa, och för värphöns upprätthölls äggproduktion, äggkvalitet och djurhälsa. I värphönsförsöken har de fåglar som ätit musselfoder värpt ägg med gulare gula tack vare att musslorna naturligt innehåller färgämnen.

– Med musslor som foderråvara kan vi på sikt äta ägg och kycklingkött och samtidigt rena våra kustvatten! konstaterar Lotta Jönsson.

Bilder. Lotta Jönsson vid Musselodling vid Fiskebäckskil (Foto Åsa Odelros) Blåmusslor och några andra blödjur.


Läs mer här.

Berkelyforskare: De vänligaste överlever

Om Charles Darwin hade vetat hur hur illa misstolkad han skulle bli hade han nog vägt orden ännu en gång på guldvågen innan han präntade ner "survival of the fittest". De orden har vantolkats och när de - egentligen helt felaktigt -  överförts till sociala förhållanden kommit att användas som ursäkt för "the winner takes it all" eller "den starkes rätt" eller ännu värre.

Det var inte Darwins avsikt och nu går en grupp forskare vid Kaliforniens universitet i Berkely till storms mot vantolkningarna. Deras utgångspunkt är att människor defintivt inte är själviska av naturen. Tvärtom, människans överlevnad i en kärv natur kräver en förmåga att samarbeta för att överleva.

- Människor har överlevt som art därför att vi har evolverat förmågan att ta hand om dem som behöver det och att samarbeta. Som Darwin en gång antog, sympati är vår starkast instinkt, säger Berkelyforskaren, psykologen och författaren till "Born ti be Good" Dachner Keltner.

Det där är ett resonemang som är lätt att instämma i, men stämmer det? Det tänker Berkelyforskarna ta reda på. De ska använda modern teknik för att se hur omtanke och samarbete är kopplade till delar av hjärnan. De ska därmed följa upp en färsk studie som tyder på vi människor är genetiskt programmerade att vara empatiska. Studierna av hjärnan är bara ett av angeppssätten i försöken att visa att människor i grundutförandet är vänliga varelser. Det är de själviska och elaka som är avvikande.

Kvinnor i offentlig tjänst mer positiva till fler barn

Det har betydelse var man jobbar om man tänker på att utöka sin familj visar en studie gjord av universitetet i Oxford. Studien omfattar drygt 5000 italienska par och drygt 3000 brittiska par och visar att det är troligare att kvinnor i offentligt tjänst vill ha fler barn än att kvinnor i privat tjänst vill det. Varför då?

• De kvinnor som jobbar i den offentliga sektorn har en bättre anställningstrygghet. Det vill säga de har ett jobb att gå till när ungen är redo för dagis.
• Deras karriärmöjligheter hindras inte lika mycket som för systrarna i privat sektor.
• De har lättare att anpassa sina arbetstider.

Sammantaget gör detta att de italienska kvinnorna i offentlig tjänst var 30 procent mer benägna att utöka sin familj än de i den privata sektorn. I Storbritannien var siffran +15 procent för kvinnorna i offentlig tjänst.

Den privata sektorn i Storbritannien är av undersökningen att döma rent barnfientlig. Jämför man viljan att utöka sin familj är de kvinnor som är egna företagare 40 procent mer benägna att göra det än de kvinnor som jobbar heltid i den privata sektorn.

Studien som letts av Dr Tiziana Nazio heter ‘Are Storks Striking for a Contract Renewal? Employment and childbirth decisions under changing employment, welfare and family circumstances’.

Soptippar kan bli "guldgruva" med ny metod

Det finns tusentals gamla soptippar i Sverige. De flesta stängda och överskottade med jord. Vad som ligger i dem är oklart. Däremot vet man vad som kommer ut ur dem. De läcker i allmänhet metan som bildas när matrester, trasiga möbler, kläder med mera bryts ner. Metan är  en kraftig växthusgas och ett bra bränsle. Det finns alltså mycket att vinna på att kunna ta hand om det.

Problemet är att gamla soptippar är kaotiska. Metanet läcker inte upp överallt. Det gäller att hitta metanets "källådror" för att kunna ta hand om det. Och det är här forskningen  från Lunds universitet kommer in.

– Men med s k resistivitetsmätningar, som utgår från principen att olika material leder ström olika bra, kan man, i kombination med andra metoder, spåra deponigaser, klargör Virginie Leroux, forskare i teknisk geologi vid LTH.

Virginie är ursprungligen från Frankrike, som jämte Sverige är ledande inom området. Intresset för tekniken är stort i hela Europa och i november förra året samlades exempelvis deltagare från 14 länder på Tyréns i Malmö för en workshop om hur man kan använda geofysiska metoder på deponier.

Men det går att använda tekniken även för annat. Soptipparna är bokstavligen talat fulla av metallskrot som i framtiden kan bli en viktig råvaruresurs. Den nya metoden kan användas för att visa var de olika råvarorna ligger.

Aktivare sjuksköterskor ger bättre akutsjukvård

Det är ofta rätt påfrestande att besöka en akutvårdmottagning. Köer och lång väntan, kanske också kombinerad med smärta och oro, gör att man nog helst ska vara rätt frisk för att våga sig in. Men det behöver inte vara så visar sjuksköterskan Åsa Muntlin i sin avhandling om vårdkvaliteten på en akuttmottagning.

Med hjälp av en enkel förändring av sjuksköterskans arbetssätt, utan extra kostnader för verksamheten, kan patienter med buksmärta få en bättre vård. Genom en strukturerad sjuksköterskebedömning där sjuksköterskan också kunde ge morfin mot smärtan, fick fler patienter smärtlindring och inom kortare tid. Patienterna skattade lägre smärta och upplevde också smärtbehandlingens kvalitet som bättre, jämfört med patienter som inte bedömdes och behandlades utifrån det nya arbetssättet.

- Ett strukturerat förbättringsarbete, utifrån både patienternas och vårdpersonalens perspektiv, och evidensbaserad vård underlättar möjligheterna att förbättra vården för patienter som söker på akutmottagning. Dessutom, våga ge smärtlindring så att patienterna får mindre ont och blir mer nöjda med vården på akutmottagningen, säger Åsa Muntlin.

Läs avhandlingen här.

Medarbetarsamtal ingen lösning för stressad på arbetsplatsen

De individuella medarbetarsamtalen borde kunna vara en plats där chefer och anställda finner en nivå för hur stress och arbetsbelastning på arbetsplatsen ska hanteras. Men så blir det ofta inte visar ett forskningsprojekt från Karlstads universitet. Också den

medarbetare som har antytt att arbetsbelastningen är för hög, glider under samtalets gång över till att i samspel med chefen bagatellisera problemen och lägga ansvaret för en eventuellt upplevd stress på sig själv eller ett krävande familjeliv.

- Normen är stark att den goda medarbetaren ska se stress som prestationshöjande och inte klaga. Det sägs till och med uttryckligen: "Trivs man inte med det får man nog hitta nåt annat.", säger Christina Olin-Scheller, som är lektor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet.

Forskarna föreslår därför att frågor om arbetsbelastning och stress ska hanteras i mer kollektiva former eller som undersökningar där svaren kan avges anonymt.

Studien är gjord i ett tjänsteföretag. Alla anställda har fått besvara en enkät om samtalen varav åtta dessutom filmades.  Forskningen är en del av projektet Jämväxt vid Karlstads universitet. Projektet arbetar för att skapa mer jämlika villkor i arbetslivet.

Rätt bläck och papper ger batteri

Nanotekniken finner allt fler användningsområden. En forskare vid Universitetet i Stanford, USA, har utvecklat ett batteri som kan laddas och laddas ur 40.000 gånger. Det är bra prestanda. Men det som är mest imponerande är hur batteriet görs. I pricip målar man papperet med ett bläck gjort av natotuber av kol  och natotrådar av silver. Och sen är det klart.

Det blir också ett väldigt tåligt batteri som knöcklas ihop, dränkas i vatten och misshandlas på olika sätt och ändå fortsätta att fungera. Som om det inte räckte: batteriet är lätt, tunt, snabbladdat, håller mycket energi per volym och kan om man inte vill lagra ström i det fungera som ledning. Det kan alltså användas nästan överallt. Särsskilt intressant är det för användning i hybridbilar som behöver kunna använda mycket ström snabbt.

Tekniken beskrivs i "Highly Conductive Paper for Energy Storage Devices," publicerad i nätupplagan av Proceedings of the National Academy of Sciences.

 

Ny flygsimulator ska ge bättre piloter

Flygsimulatorer är viktiga  både i utbildning av piloter och i flygsäkerhetsforskningen. Men vanliga flygsimulatorer har sina begränsningar. Det är exempelvis svårt att simulera en situation där piloten totalt tappat kontrollen överflygplanet. Detta för att flertalet simulatorer inte är tillräckligt rörliga. Därför är det omöjligt att träna de situationerna och att forska på vad det är som får piloterna att  tappa orienteringen. Särskilt intresserade är de av hur synintryck samspelar med andra intryck och hur dessa kan leda till att piloterna blir desorienterade.

Nu har emellertid Max Planck institutet konstruerat en flygsimulator som ger möjlighet att simulera extrema flygsituationer. Det forskarna gjort är att placera simulatorn i änden av en industrirobot modell större. Roboten har många leder så det går att simulera även mycket komplicerade flygsituationer. Den avancerade simulatorn finns i två exemplar. En står i  Dutch research institute, TNO, och en i Max Planck Institutet för biologisk Cybernetik i Tübingen, Tyskland.

Bilden visar ett försök i simulatorn, Foto: Anne Faden

Se simulatorn i rörelse här.

Genförändring kan förklara barnfetma

Forskare vid Universitetet i Cambridge, Storbritannien, har funnit att vissa fall av extrem fetma hos barn mer beror på en genetisk förändring än andra faktorer som stort matintag, felaktig sammansättning av kosten och för lite rörelse.

- Våra resultat tyder på att en viss gen på en kromosom, har en nyckelroll när det gäller att  regler vikt och blodsockerhalten. Personer där denna gen saknas hade en stark drift att äta och lade på sig vikt lätt, säger dokor Sadaf Farooqi. 

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature och har redan fått konkreta resultat. Någa brittiska familjer som på grund av barns fetma klassats som riskfamiljer, och föräldrarna misstänkts för att medvetet övergöda barnet, har sluppit det stigmat.

Fyndet visar, menar doktor Farooqi att fetma ofta är ett medicinskt problem.

-Detta visar att genetiska faktorer, säkerligen även andra faktorer än denna, kan ge en stark drift att äta. Vi hoppas att detta ska förändra attityder och praktik bland dem som professionellt arbetar med barns hälsa, säger doktor Sadaf Farooqi.