Därför är vulkanaska så farlig för flygplan

Det kan kännas märkligt att en teknisk civilisation som tar kort av universums födelse med rymdbaserade teleskop inte klarar av att hålla flygplanen i luften under ett simpelt vulkanutbrott.

Men vulkanaska är synnerligen lömsk. Till att börja med består den i princip av pulveriserat, och extremt finfördelat, berg. Så att köra in ett flygplan i ett moln av vulkanaska är i princip som att sandblästra planet.  Planets vindrutor kan repas, flygplanskroppen skadas med mera.

Än värre är det med motorerna. Delar av vulkanaskan är så finfördelad att den tar sig in lager och mellan andra rörliga delar vilket kan få motorerna att kärva och stanna omedelbart. Det drabbade två brittiska passageraplan 1982 då de flög in i vulkanaska. Samtliga motorer stannade samtidigt. (De kom igång efter en dramatisk störtdykning.)

En modern jetmotor har en arbetstemperatur på omkring 1400 grader. Vulkanaskan smälter vid 1100. I princip bildas flytande glas inne i en arbetande jetmotor vilket minst sagt är illa för dess funktion.

Vulkanska kan också kleta fast på flygplanskroppen så att flygplanet blir baktungt. Det kan göra planet svårfluget och i värsta fall omöjligt att flyga. Dessutom innehåller vulkanaskan svavel som tär hårt på ett flygplans gummipackningar, elledningar med mera.

När vulkanaskan väl tagit sig i ett flygplans känsloga delar är den i princip omöjlig att få bort. Ett 60-tal flygplan har fått skrotas sedan de utsatts för vulkanaska.

Den mest finfördelade vulkanaskan kan sväva omkring i flyghöjd i ett par år.

Varning för bankort med chip! De är lätta att lura visar Cambridgeforskare

Allt fler bankkort/betalkort utrustas med ett chip i ena änden. Det används som identifikation vid inköp och kräver egentligen att användaren också knappar in sin PIN-kod. Men det systemet är inte säkert hävdar forskare vi Universitetet i Cambridge i Storbritannien.

Men hjälp av en mycket enkel utrustning kan en oärlig person, utan att känna till PIN-koden, använda kortet.

- Den tekniska kunskap som krävs för att genomföra bedrägeriet är mycket låg och den elektroniska utrustning som krävs kan göras så liten att personalen i butiken inte lägger märke till den, säger forskaren Stephen Murdoch.

Det som är extra lömskt är att det ser ut som om kortet har använts med en korrekt PIN-kod. På kortinnehavarens konto kommer köpet att registreras som om det vore gjort med en korrekt PIN-kod: "Verified by PIN-code". Det ställer till problem för bankkunden, hävdar Cambridgeforskarna,  eftersom bankerna väljer att tro på sitt system och istället anklaga kunden för att ha slarvat med sin PIN-kod. Någon ersättning lär de heller inte få eftersom det ser ut som att kunderna slarvat med PIN-koden. Bankerna skjuter över ansvaret för ett icke fungerande säkerhetssystem till sina kunder.

- Vi har testat på kort från alla större banker  i Strobritannien. Alla var sårbara för ett bedrägeriförsök, säger Stephen Murdoch som är kritisk till att den brittiske bankombudsmannen inte agerar.

Eftersom bank- och kreditkort fungerar internationellt är det inte otänkbart att svenska kort med chip är lika lätta att lura. Håll hårt i koret alltså.

En ingående beskrivning här.

Utbildad dator kan granska farliga trafikmiljöer

Kunskapen om "nästan olyckor" är guld värd för dem som vill skapa en säkrare trafikmiljö. Detta bland annat för att tillbuden är vanligare än olyckorna (Därför kan de avslöja fler felaktigheter i trafikmiljön.) Och de kan ge kunskap om trafikfaror innan någon skadats. Men det är dyrt att ta fram informationen. Idag får observatörer ställa sig vid vägkanten för att ta reda på hur bilister, cyklister och fotgängare beter sig i trafiken. 

Nu har matematiker och trafikforskare vid Lunds Tekniska Högskola utvecklat ett avancerat datorsystem som själv kan filma och själv analysera inspelningar av trafikhändelser.

Matematikerna har lärt datorn att känna igen fotgängare, cyklister och bilar, hur dem kör och med vilken hastighet. Datorn kan även plocka fram position och avstånd mellan olika fordon. Med den här tekniken kan datorn automatiskt sålla fram den information man söker efter, t ex ”nästanolyckor” alltså händelser som är nästan blev en olycka. På så sätt kan man komma fram till vad som brister i trafikmiljön.

– Efter att ha gått igenom 40 forskningsrapporter om trafikbeteenden kan jag konstatera att i 90 procent av dessa kunde man använda videoanalys för datainsamling. Tekniken behövs både när det gäller att föra forskningen kring trafikantbeteende framåt men även för gatukontor och trafikkonsulter som idag gör \"manuella\" studier, berättar Aliaksei Laureshyn, som doktorerat  på sin avhandling ”Application of automated video analysis to road user behaviour”.

Kan odlade sjöpungar rena vatten och bli biogas

Det kan vara mycket effektivare att odla sjöpungar istället för musslor om syftet är att rena ett vattenområde eller suga ut näringsämnena kväve och fosfor ur ett övergött havsområde. I alla fall tror den Lysekilsbaserade forskaren Fredrik Norén uppger Bohusläningen.

Sjöpungar är kanske ett av havets allra mest anspråklösa djur. De sitter fast vid bottnen och äter genom att sila vatten. De ser inte mycket ut för världen. Ungefär som en sladdrig kondom fast med två öppningar: en för imgående vatten och en för utgående vatten.

Fördelen med att odla sjöpungar istället för musslor är att de växer snabbare. En sjöpungsodling skulle kunna skördas två gångerr per år menar Fredrik Norén.

De skördade sjöpungarna skulle kunna rötas till biogas. Alltså två flugor i en smäll. Renare hav och ett hyfsat miljövänligt biobränsle. Bara hyfsat därför att rötning på våra breddgrader kräver tillförsel av värme för att fungera.

http://intressant.se/intressant

MIT uppfinner hjulet - cykeln blir högteknologisk och uppkopplad

MIT (Massachusets Instute of Technology) uppfinner cykelhjulet som sitt bidrag till ansträngningarna att rädda jordens klimat. Hjulet, som kännetecknas av ett gigantisk och teknikspäckat nav, kan monteras på en vanlig standardcykel.

Hjulnavet innnehåller elektronik som lagrar rörelsaenergin från inbromsningar i ett batteri som kan användas till framdrivningen när det behövs i uppförsbackar eller om trafiken kräver en snabb fartökning. Tekniken är hämtad från Formel 1 racingen.

Dessutom kan hjulet prata med din Ipod och ge dig information om trafikstockningar, luftföroreningar med mera och hålla dig uppkopplad med dina polare på Facebook och andra sociala sajter eller läsa denna blogg när du cyklar till jobb eller skola.

- Det här är som cykling 2.0 när billig elektronik kan hjälpa oss att förbättra cyklarna och göra dem till flexibla "on-demand" system, säger Carlo Ratti vid MIT.

Presentationen av cykelhjulet sker i samarbete med Köpenhamns stad som hoppas kunna öka cyklandet.

- Vår ambition är att 50 procent av invånarna ska ta cyklen till arbete och skola. För oss är det här ett sätt att göra cyklandet mer attraktivt, säger Köpenhamns borgmästare Ritt Bjerregaard.

Matematisk beskrivning av hjärnan hjälper robotar lära sig

Visserligen har både robot- och datortekniken nått långt, men när det gäller inlärning är den mänskliga hjärna fortfarande överlägsen. Så för den som vill lära robotar inlärning är det smart att studera hur hjärnan fungerar. Det har doktoranden Erik Billing, institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet gjort i sin licentiatavhandling.

– Jag söker efter de mekanismer som krävs för att robotar ska kunna tillgodogöra sig helt ny information. Det viktigaste resultatet av min avhandling är en algoritm för inlärning med väldigt lite domänkunskap, baserad på neurologiska modeller av hur hjärnan fungerar, säger Erik Billing.

Han fokuserar i sin avhandling på LFD, som är en teknik där en lärare visar roboten hur den ska göra, och hur den i sin tur tolkar demonstrationen så att den kan repetera beteendet vid ett senare tillfälle, även då omgivningen förändrats. Flera perspektiv på representation, igenkänning och inlärning av beteende presenteras och diskuteras från ett kognitionsvetenskaplig och datavetenskapligt perspektiv i avhandlingen med namnet Cognition Reversed - Robot Learning from Demonstration.

Erik Billing har tittat på vad det är som händer i den mänskliga hjärnan vid inlärning och hur den kunskapen ska kunna användas för att utveckla bättre inlärningsmekanismer i robotar. Den teknik han är intresserad av använder förutsägelser för att successivt bygga mer och mer kunskap om situationer och samtidigt avgöra om kunskapen är tillräcklig för att utföra önskade uppgifter.

Kör bil som James Bond med din Iphone

Nu kan snart den genomsnittlige Iphoneägaren ratta sin bil på distans på samma sätt som James Bond gjorde i Tomorrow never dies. (För den som inte är helt uppdaterad: Agent 007 lyckades med hjälp av sin med mobiltelefonen fjärrstyda bil undkomma sina förföljare i en hissnande biljakt i ett P-hus.) Åtminstone har nu tyska forskare vid Berlins fria universitet lyckats modifiera en bil och en Iphone tillräckligt mycket för att de måndagen den 2 november ska visa upp det 007-liknande styrsystemet på den numera stängda flygplatsen Berlin Tempelhof.

Enligt uppgift använder man en Iphone av standardmodell medan bilen försetts med avancerad elektronik. Styrningen uppges fungera så bra att bilen till och med kan parkeras med hjälp av Iphonen.

Ny nosare från Uppsala avslöjar biologisk krigföring

Ett sätt att bedriva biologisk krigföring eller terror är att släppa ut smittsamma ämnen i luften. De kan vara bakterier eller bakteriesporer. 

Det är naturligtvis bra att kunna testa om luften innehåller sådana smittämnen. Nu har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Uppsalaföretaget Q-linea tagit fram ett nytt och känsligare instrument. Det är inte helt lätt att bygga en sådan detektor. Luften är nämligen full av ämnen och det gäller att kunna identifiera och skilja ut de farliga ämnena från exempelvis alla dofter som finna i en skog eller i jordbruksmiljö. 

Vid ett fältmässigt test lyckades det nya instrumentet inom en timma att påvisa mycket låga halter av bakterier och bakteriesporer i luften.

-  Detta är ett stort genombrott för en teknologi som vi har utvecklat under lång tid och som möjliggör känslig detektion av bakterier och sporer genom att analysera enskilda molekyler från dem, säger Mats Nilsson, professor i molekylär diagnostik vid institutionen för genetik och patologi.

Nanorör kan bli extremt långlivade batterier

Ett forskarteam vid Massachusets Institute of Technology har funnit att nanorör av kol formade till fjädrar kan, åtminstone i teorin, användas till att lagra energi. Så mycket energi att de prestandamässigt kan jämföras med de bästa lithium-jon batterierna.


Jämfört med batterier har nanofjädrarna flera fördelar. Bland annat laddas de inte ur med tiden. Det betyder att de är idealiska som kraftkälla i larm och i nödsystem för exempelvis belysning. De kan också användas som kraftkälla i bärbara verktyg som idag drivs med förbränningsmotorer vilket skulle ge tysta och avgasfria arbetsredskap för trädgårdsarbete med mera.


Nanotuberna är också tämligen okänsliga för värme och tryck och kan därför användas exempelvis vid borrning efter olja där högt tryck och värme utsätter utrustningen för stora påfrestningar.


Men det är lång väg att gå innan nanofjädrarna ersätter batterier och bensinmotorer. Än så länge är fjädrarna i just nanoskala och för små för att användas praktiskt.  Innan man kan ropa hej måste forskarna vid MIT visa hur man bygger större fjädrar utan att förlora de egenskaper som gör de små rören så lämpliga för att lagra energi.


Länk till resultaten. Kräver lösenord.