Kattgudinnans tempel upptäckt

Egyptiska arkeologer har grävt ut ett tempel helgat åt kattgudinnan Bastet. Templet ligger i ett palats avsett för den Ptolemaiska dynastin av grekisk härkomst som styrde Egypten fram till dess att det blev kom under Roms styre. Palatset ligger i hamnstaden Alexandria,

Kattgudinnetemplet är 60 meter långt och 15 meter och är den första delen av de kungliga kvarteren som blivt utgrävda.

Egyptierna såg kattgudinnan Bastet som en gudinna med männskokropp och lejoninnehuvud. Hon troddes vara släkt med solguden Ra och ansågs vara en kraftfull beskyddarinna.

Bilden visar en av de många kattskulpturer som fanns i templet.

http://intressant.se/intressant

Neandertalaren - en sminkad snobb?

"Åsså kommer det en gosse som har tusch på sina ögonlock."

Jazzgossen, tänker ni kanske. Inte säkert, det kan också vara en helt normal, genomsnittlig neandertalare. Nya spanska fynd, gjorda av forskare vid universitetet i Bristol, Storbritannien, visar att neandertalare producerade och bar med sig smink i särskilda behållare. I det här fallet gjorda av skal från kammusslor.

I dagligt tal brukar inte medförande av smink anföras som ett tecken på utvecklat intellekt. Men i arkeologiska sammanhang är det just det. Det visar att neandertalarna var kapabla till symboliskt tänkande: Jag blir mycket snyggare med gul smet på kindern, typ.

 - Det här är det första säkra beviset på neandertalarnas bruk av kosmetika,. Användandet av detta komplexa recept är nytt. Det är något annat än kroppsbemålning, säger professon Joao Zilhao vid universitetet i Bristol.

Det arekeologerna funnit är klumpar av rött och gult pigment och bjärt färgade musselskal. Musselskalen  kan ha används som smycken. Fynden är gjorda i södra Spanien i provinsen Murcia.

Fyndet ligger också så långt tillbaka att det inte kan förklaras med påverkar från vår människoart.

Ordet neandertalare används ofta i modernt språkbruk för att beskriva en peson som primitiv, dum och brutal. Arkeologerna vid universitetet i Bristol menar att dessa fynd borde ändra det.

- Detta borde göra slut på bilden av neandertalare som dumbommar, säger professor Christ Stringer.

Studien är presenterad i Proceedings of the natural Academy of  Sciences.

http://intressant.se/intressant

Atlantis (kanske) upptäckt

Efter ett hittills femårigt marinarkeologiskt projekt tror sig nu forskare från universitetet i Nottingham och grekiska kulturdepartementets avdelning för undervattensantikviteter ha hittat den sjunkna stad som kan gett upphov till legenden om den sjunkna staden Atlantis. Det är åtminstone möjligt att den mykenska staden med namnet Pavlopetri kan vara ursprunget till myten trots att det finns andra sjunkna städer i Medelhavet.

Det finns en del som talar för det. Staden är gammal. Den var bebodd för cirka 5 000 år sedan och försvann troligen i djupet för cirka 3 200 år sedan. Det betyder att den sjönk 700-800 år innan den grekiske filosofen Plato skrev sina dialoger om kontinenten som försvann i djupet. Och det gjorde inga av de hittills kända sjunkna städerna i Medelhavet.

- Det är ingen tvekan om att detta är den äldsta sjunkna staden i världen, säger doktor Jon Hendersson assisterande professor vid den marinarkeologiska institutionen vid Nottinghams universitet.

Dessutom var staden betydande. Med moderna mått är de hittills upptäckta delarna inte så imponerande - cirka 30 000 kvadratmeter (ungefär 6 fotbollsplaner). Men staden är välplanerad. Där finns ett gatunät och rester av monumentala byggnader som antyder att staden bebotts av en förmögen och framgångsrik elit. Något som stämmer hyfsat väl in på Platos inte så smickrande beskrivning av Atlantis invånare.

Staden Pavlopetri ligger på grunt vatten i Lakonien i södra Grekland utanför staden Neapolis. Staden upptäcktes för 40 år sedan men det är först nu marinarekologin utvecklats så att en tillräckligt omfattande undersökning kunnat genomföras.

Nytt Stonehenge upptäckt

Britiska arkeologer från ett flertal universitet har upptäckt resterna av ett andra men mindre Stonehenge. Detta Stonehenge, som efter färgen på stenen det byggdes av, kallas Blå Stonehenge, ligger vid floden Avon mindre än tre kilometer från det stora Stonehenge.

Det Blå Stonehenge hade en diameter om cirka 10 meter att jämföra med Stonehenges 30 meter. Och restes ungefär för ungefär 5000 år sedan. Det finns inget kvar av Blå Stonehenge förutom de jordfyllda hål där de 25 stenarna stått. Dessa har, tror forskargruppen, släpats iväg för att användas då det stora Stonehenge bygges om för ungefär 4 000 år sedan.

Det finns inga spår av samtida bosättning invid Blå Stonehenge. Däremot många spår av eld vilket tolkas som att plasten använts för kremeringar. Man tror också att de två Stonhenge hänger samman på så sätt att de döda kremerades vid Blå Stonehenge och fördes i procession till Stonhenge där askan spreds eller begravdes. Detta innebär, tror man, att de två stencirklarna bildade en länk mellan de levande, som höll till vid floden Avons stränder och de döda som vilade i Stonhenge.

Teckningen som visar hur Blå Stonehenge kan ha sett ut är gjord av Peter Dunn.

Alla svenskar är invandrare

Alla svenskar är invandrare. Vi kom traskande hit för omkring 4000 år sedan och tog troligen kunskapen att bedriva jordbruk med oss. Det gäller för övrigt alla skandinaver. Vi kom hit, slog oss ner, drev jordbruk och trängde undan de jägar- och samlarfolk som redan fanns på plats.
.
Det visar en studie som ligger i gränslandet mellan genetik och arkeologi som gjorts av forskare från bland annat Uppsala och Stockholms Universitet. Studien publiceras i tidskriften Curren Biology.

- De jägare-samlare som bodde i Skandinavien för mer än 4000 år sedan hade en annan genpool än den vi uppvisar idag, berättar Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet, och som lett studien.

Det är svårt att arbeta med så gammalt DNA som studien bygger på. Dels så bryts DNA ner med tiden och dels är risken att förorena det med nyare DNA stor. Därför har det tagit tid att slå fast att det DNA man undersökt verkligen är så gammalt som man trott.

- Våra data visar att dagens skandinaver inte är direkta ättlingar till de jägare/samlare som bodde här under stenåldern. Detta måste tolkas som att det förekommit åtminstone någon form av migration till Skandinavien och att den troligen inleddes i samband med bondestenåldern. Just nu har vi emellertid svårt att säga exakt hur stor den var, säger Petra Molnar vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

Länk till artikeln