Vårtecken blir vetenskap om klimatförändring

När kommer sädesärlan? När blommar vitsipporna? när skriar Tjällen i viken? Årliga, förhoppningsvis, händelser som vittnar om att våren är i antågande. Nu kan de få en  ny och viktig funktion genom att bli indikatorer på hur ett förändrat klimat påverkar vårens ankomst i landet.

Statens lantbruksuniversitet ska nu på 30 fältstationer börja att systematiskt bokföra vårtecken. När uppskrivandet av vårtecken sker under ordnade vetenskapliga former kallas det för fenologi.

Kunskap om tidpunkten för blomning, lövsprickning och höstlöv med mera, det vill säga fenologi, och hur denna påverkas av ett förändrat klimat kommer att vara till nytta för många grupper. Hit hör pollenallergiker, skogs- och jordbrukssektorn, naturvården och inte minst klimatforskarna och deras möjligheter att förutse hur klimatet förändras och vilka effekter det får.

Men för att klara av detta förslår inte SLU:s personal. För att åstadkomma den kvalitet och den geografiska täthet som är önskvärd, kommer nätverket att bestå av såväl professionella, biologiska fältstationer som av frivilliga s.k. fenologiväktare. Dessa kommer att utföra de växtfenologiska observationerna enligt gemensamt, fastställda instruktioner.

I princip blir detta en återgång till ett system som avvecklades för över åttio år sedan.Sverige hade ett motsvarande observationsnätverk under perioden 1873-1926. Över 283 000 växtfenologiska observationer gjordes då på över 350 platser i landet. Det materialet blir nu guld värt eftersom det kan jämföras med den information som nu ska samlas in.

http://intressant.se/intressant