fredag 30 oktober 2009

Lundaforskare effektiviserar bovjakten

Nu blir DNA-spåren betydligt tydligare. Forskare vid Lunds tekniska högskola och Statens Kriminaltekniska Laboratorium förbättrat metoden så att tidigare oanvändbara prover visar tydlig resultat.

Problemet med DNA-spår från en brottsplats är att de ofta är små, dvs innehåller lite DNA, och ofta är nedsmutsade med ämnen som gör det svårt att få fram ett pålitligt resultat. Ett av stegen i DNA-spårningen är att de små mängder DNA som hittats på brottsplatsen kopieras så att man får en tydlig DNA-profil som kan kopplas till en gärningsman. Det är den processen som nu förbättrats.

- I den här fasen kopierar man upp vissa delar av DNA-trådarna, och får då en DNA-profil som är unik för varje människa. I kopieringssteget har jag optimerat den kemiska miljön och bytt ut ett viktigt enzym, ett s k DNA-polymeras. Då får man fram ett tydligare genetiskt fotspår, en DNA-profil, att jobba vidare med, förklarar Johannes Hedman.

Den nya metoden visar upp löftesrika resultat:

– Resultaten är överväldigande! I min studie plockade jag fram 32 riktiga problemprover ur SKL:s arkiv, det vill säga med få celler, lite DNA och många så kallade hämmare, alltså mycket skräp. Med befintlig metod gick det inte att få fram acceptabla DNA-profiler ur någon av dem. Men med den nya metoden gav 28 av proven mer användbara DNA-profiler, berättar Johannes Hedman, industridoktorand från Statens Kriminaltekniska Laboratorium och placerad vid Lunds Tekniska Högskola.

Studien är publicerad i tidskriften Biotechniques.

Inga kommentarer: