Tvångsbeteenden hos hundar kan förklaras genetiskt

Även hundar kan utveckla tvångsmässiga beteenden som kan vara oerhört påfrestannde på omgivningen och orsaka hunden besvär och lidande. Exempelvis kan dobermannhundar ofta slicka en trasa eller sig själva i det oändliga, medan bullterriers jagar sin svans. Ju värre sjukdomen är desto oftare slickar sig hunden och ibland uppstår till och med sår på huden.

- Eftersom det är svårt att hitta gener som orsakar psykiatriska sjukdomar hos människor är det mycket spännande att vi så lätt kunde hitta en viktig gen hos hundar, säger Kerstin Lindblad-Toh professor på Uppsala universitet och Broad Institute of MIT and Harvard, som lett det genetiska arbetet i studien.

Forskarna har jämfört arvsmassan hos 90 hundar med tvångssyndrom och 70 friska hundar och funnit att de sjuka hundarna har en speciell genvariant i ett visst område i arvsmassan. Studien är presenterad i Molecular Psychiatry. Läs den här.
 http://intressant.se/intressant

Fredlig, relativt sett, start på nya årtusendet

Det nya årtusendet fick ett tämligen fredligt första årtioende (eller årnionde om man är petig). Åtminstone om man jämför med förra årtusendets sista årtionde. 1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Visar den årliga rapporten från Uppsala Universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict.

Men det finns en oroande tendens av ökande antal konflikter undet 00-talets sista hälft.

States in Armed Conflict 2008 rapporterar att den nedgång i antalet konflikter som registrerades under 00-talets första år tydligt upphört sedan 2004 och i stället vänt uppåt. År 2003 var 29 konflikter aktiva; den lägsta siffran sedan 1970-talet. Sedan dess har antalet sakta stigit år för år och 2008 var motsvarande siffra 36. Mellan dessa år ökade alltså antalet konflikter i världen med nästan 25 procent.

- Det är en klart oroande utveckling att konflikterna åter ökar och det borde leda världens stater till eftertanke och till konfliktförebyggande åtgärder, menar Peter Wallensteen. som leder studien.

Läs hela studien här.

http://intressant.se/intressant

Magsårsbakterien lurar immunförsvaret

Magsårsbakterien, Helicobacter pylori, är väldigt vanlig. Omkring 50 procent bär på den. Flertalet blir aldrig sjuka men ungefär var tionde får magsår och en på 100 utvecklar magcancer som en följd av bakterien.

Magsårsbakterien borde egentligen inte klara av utvecklas i magsäcken eftersom immunförsvaret är starkt. men utan antibiotika klarar inte kroppen att göra sig av med bakterien.

– Helicobacter pylori stör vårt immunförsvar så att det inte klarar av att bekämpa bakterien tillräckligt effektivt, trots att immunförsvaret aktiveras, säger biologen Malin Hansson som skrivit avhandlingen.

När immunförsvaret sätts igång ska en viss typ av celler ta sig till lymfkörtlarna för att aktivera nya vita blodkroppar, och tala om för dem vart de ska bege sig för att bekämpa infektionen. När kroppen är infekterad av Helicobacter pylori kommer många av dessa celler inte iväg som de ska.

– Helicobacter pylori gör så att det bildas ansamlingar av vita blodkroppar i vävnaden. Många celler som borde hämta fler nya vita blodkroppar stannar istället vid ansamlingarna och börjar aktivera dem istället, vilket leder till en kronisk inflammation som vi tror gynnar Helicobacter pylori, säger Malin Hansson.

Avhandlingen öppnar också för ett framtida vaccin mot magcancer. Tidigare forskning har visat att många infekterade patienter som fått magcancer har låga nivåer av en viss sorts antikroppar i vävnaden, trots att Helicobacter pylori annars ger ovanligt höga nivåer av antikropparna. Antikropparna skulle därför kunna vara skyddande mot magcancer. För första gången i prover från människa visar Malin Hansson att antikropparna lockas till vävnaden av ett signalämne som kallas MEC.

– Om antikropparna verkligen skyddar mot utvecklingen av magcancer skulle det vara möjligt att utveckla ett vaccin som ökar utsöndringen av MEC och som därmed gör att det kommer mer antikroppar till vävnaderna, säger Malin Hansson.

http://intressant.se/intressant

Lite grinig? Så bra då!

Känner du dig lite grinig och gnällig. Var glad och stolt över det. Lite grinighet är bara positivt visar forskning från universitetet i New South Wales i Australien. Griniga personer har nämligen lättare att fatta väl övervägda beslut, är mindre lättlurade och tänker klarare.

Forskaren tog två grupper försökspersoner. Den ena gruppen fick tänka på glada och positiva händelser medan den andra gruppen fick älta sina svårigheter och motgångar. Därefter fick de båda grupperna utföra en del uppgifter. Bland annat fick de utvärdera vandringssägner och lämna ögonvittnesskildringar. Och de surmulna triumferade över sina glada kollegor.

- Där positiva stämningar främjar kreativitet, flexibilitet, samarbete och tilltro till mentala genvägar så främjar negativa stämningar ett mer uppmärksamt, noggrant tänkande som tar större hänsyn till förhållanden i världen, säger professor Joe Forgas vid universitetet i New South Wales.

Den svårmodiga gruppen var också bättre på att argumentera skriftligt.

- En lätt negativ inställning verkar faktiskt främja en mer konkret, anpassningsvillig och därmed mer framgångsrik komunikationsstil. säger Joe Forgas.

Studien är publicerad i Australian Science.

http://intressant.se/intressant

Att använda engelska på fritiden bra för studierna

De skolelever som använder sin engelska på fritiden har nytta av det i skolarbetet visar, föga förvånande, en studie från Universitetet i Karlstad. Studien bekräftar därmed de aningar som lärare länge hyst.

- Det mest intressanta är att fritidsengelskan inte har några kopplingar till faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund eller om man bor på landet eller i stan, sådana saker som vanligen har betydelse för studieresultat. Studien visar också att pojkars och flickors fritidsengelska skiljer sig markant åt, vilket får konsekvenser i skolan säger Pia Sundqvist som står bakom studien.

Avhandlingen visar att det råder ett positivt samband mellan den totala tid ungdomar ägnar sig åt fritidsengelska och deras muntliga färdighet i engelska samt storleken på deras engelska ordförråd. Men inte bara tiden är viktig. Vilken typ av fritidsengelska man lägger tid på spelar en avgörande roll. Exempelvis är läsning, dataspelande och att hålla på med internet speciellt viktiga aktiviteter. En tydlig skillnad finns också mellan könen.

-Pojkar ägnar betydligt mer tid åt de "viktiga" aktiviteterna i jämförelse med vad flickor gör, vilket får till följd att pojkarnas resultat i skolan påverkas mer positivt av fritidsengelska än flickornas, säger Pia Sundqvist.

http://intressant.se/intressant

SVT:s vetenskapsprogram ger ensidig bild av människan

Det finns en klassisk träta som gäller frågan om vad är det som formar oss som människor. Å ena sidan finns där arvet som förmedlas genestisk å andra sidan finns där miljö som förmedlas genom den omgivning - kultur - där vi lever. Vad som betyder mest finns inget svar på, det beror på vilken egenskap man är nyfiken på. Att blå ögon är ett resultat av arv är okontroversiellt.  Men blåögdhet, är det arv eller ett resultat av att man vuxit upp i en oerhört godtrogen miljö - det är inte lika enkelt.

Och det är här SVT:s  och Utbildningdradions vetenskapsprogram brister enligt en avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap från Högskolan i Halmstad. Vetenskapsprogrammen är dåliga på att skildra människan som kulturell varelse menar forskaren Malin Nilsson.

– Jag är kritisk till det jag har hittat. Det är få röster som kommer till tals och det är problematiskt. Det blir väldigt ensidigt. Det är inte så att bara den ena sidan kommer till tals, det är enbart ett smalt spår av den, evolutionsbiologin. Till exempel handlar mänsklig sexualitet bara om reproduktion.

Konsekvensen blir en mycket snäv definition av vetenskap. Hårdrar man det betyder det att vetenskap är detsamma som naturvetenskap på SVT och UR. Andra perspektiv på människan än de biologiska, definieras inte som vetenskap utan hamnar i andra programkategorier och under andra rubriker.

– Problemet är ju inte att de visar det de gör, utan att de bara har det perspektivet. Det blir särskilt problematiskt utifrån ett public serviceuppdrag. Vi får en begränsad bild. Människan som kulturell varelse plockas bort, man tappar en stor del av vad det innebär att vara människa. Människan reduceras till en biologisk varelse som enbart styrs av instinkt. En individualist där tävlingsinstinkten är den starkaste drivkraften.

Malin Nilsson menar att teveformatet i sig är en förklaring till varför evolutionsbiologin får så stort utrymme. Det finns en idé om hur teve berättar och vi som tittare har blivit vana vid det. Många producenter härmar den brittiska kanalen och storproducenten av detta slags program, BBC Science.