onsdag 8 september 2010

En vetenskaplig dansskola för bättre ragg

I samarbete med University of Northumbria kan "Saker du inte visste att du ville veta" äntligen presentera vetenskapliga råd  till män som känner att de behöver  förbättra sin dansteknik i syfte att attrahera kvinnor. 

Knepet är att i likhet med Svarte Rudolf, bland annat, böja sin nacke och le. Ja, plus lite variation i rörelserna och få rytmen att påverka hela kroppen.  Forskarna i Newcastle hittade åtta kritiska punkter för den som vill ragga framgångsrikt på dansgolvet: De är rörligheten i halsen, bålen, vänstra skuldran och vänster ankel samt hastigheten i rörelserna av halsen, bålen, vänster skuldra och höger knä. Mest imopnerade blev försöksdamerna av stora och varierade rörelser i hals och bål. Den klassiska bålrullningen kan alltså vara en bra träning inför diskobesöket.

Hur har de då fått reda på detta? Jo, de har 3D-filmat manliga dansare försedda med markeringar i alla leder så att deras dans har kunnat rekonstrueras av en neutral datoranimerad gubbe. Detta för att försöksdansarnas övriga företräden inte ska förvilla försöksdamerna.

Forskarna tror att det som gör vissa dansare mer attraktiva är att de dansar fram ett budskap om god hälsa. Med hjälp av blodprov ska de nu se om det ligger något i detta. 

Hur som helst, för oss rytmikutmanade kan resultaten, som publiceras i

Länk till en bra dans.  
Länk till en dålig.
Bookmark and Share

tisdag 24 augusti 2010

Dödlig evolution anpassade tibetanerna för höga höjder

Befolkningen i Tibet anpassades  för ett liv på hög höjd och syrefattig miljö på bara 3000 år.
Det visar en jämförelse av DNA mellan tibetaner och han.kineser, den folkgrupp som tibetanerna utvecklades ur, som gjorts vid universitet i Berkely i Kalifornien, USA.

Men priset för den anpassningen var högt.

- Det är den snabbaste genetiska förändring vi sett bland människor. För att få en så stark förändring måste människor helt enkelt dö för att de inte har rätt gener, säger Rasmus Nielsen professor i biologi vid Berkely.

Fynden visar att det som numera skiljer tibetaner och han-kineser åt är ett 30-tal muterade gener. Bland annat har tibetaner oftast en mutation i den gen som ibland kallas "superatletgenen" då den ger förutsättningar för idrottsliga prestationer genom att styra hur människor, omedvetet, uppfattar syrenivåer och syrebalanser. Det kan ge viktiga ledtrådar till hur sjukdomar som schitzofreni och epilepsi, som anses ha samband med dålig syresättning under fosterstadiet, uppstår.

Fyndet, som bygger på material insamalt av kinesiska forskare, är viktigt också för att det tydligt pekar på en orsak och verkan. Att förhållandena på hög höjd var det som ledde fram till att mutationen slog igenom i befolkningen.

Studien är presenterad i tidskriften Science.http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/329/5987/75

Bookmark and Share

måndag 23 augusti 2010

Bar Lucy kniv?

Nya fynd från Dikika i Etiopien visar att människor använt redskap bra mycket länge än vad vi hittills trott. De nya fynden flyttar gränsen för den redskapsbrukande människan ungefär en miljon år bakåt i tiden. Det betyder att "Lucy" troligen bar kniv.

Det nya fyndet består inte av något redskap. Beviset för att Lucy och hennes anförvanter av arten Australopithecus afarensis använde redskap är skär-, skrap- och slagmärken på ben som kunnat dateras till att vara omkring 3,4 miljoner år gamla. Det betyder att det mänskliga redskapsbrukandet inte bara är äldre än vi trott utan påbörjades av en tidig människoart som vi tidigare inte trott haft förmågan att använda redskap.

Fynden har gjorts av ett internationellt forskarlag från bland annat Max Planck institutets avdelning för evolutionär antropoplogi och är presenterade i Nature.

söndag 22 augusti 2010

Fossilt svampdjur gör livet äldre


Fosslil funna i avlagringarna under en sedan länge avtinad och avdunstad glaciär i Australien flyttar gränsen för liv längre bak i Jordens fornhistoria. De rödaktiga avtrycken i stenen till höger visar resterna av ett svampdjurslikande djur som levde i havet för omkring 650 miljoner år sedan.

Dateringen av fyndet är extra intressant eftersom det tyder på att flercelliga djur levde och kunde överleva den totala nerisningen av jorden som kan ha ägt rum för ungefär 635 miljoner år. Fynden av dessa små svampdjur tyder på att mängden flercelliga djur för den kambriska explosionen, då antalet djurarter plöstligt exploderade i fossillagren,  kan ha varit större än vad utrrycket explosion leder tankarna till och att den kambriska explosionen kanske mer handlar om förmågan att utveckla skelett som kan överleva som fossil.

Forskarteamet från Princeton var egentligen inte ute efter att hitta åldriga djurarter. De var i Australien för att undersöka effekterna av den karaftiga nerisningen.  Men efter att ha stött på de märkliga mönstren under lång tid beslöt de att undersöka fossilet och därmed upptäckte också vad som kanske är jorden äldsta kända djurart.


tisdag 29 juni 2010

Slappna av! Sitta fint är skadligt!

Är du en av många kontorsträlar som plågas av dåligt samvete för att du utnyttjar stolens gungfunktion för att få en mer avslappnad sittställning? Ta det lugnt. Din avslappnade attityd till ergonomernas (numera ovetenskapliga) råd är rena hälsokuren för din rygg.

Att sitta är egentligen onaturligt. Människor skå stå, gå eller ligga. Böjer du ryggraden pressar du samman diskarna på ett sätt som är påfrestande. Ryggen är byggd för att kunna böjas men knappast för att vara böjd visar ny forskning utförd av skotska och kanadensiska forskare vid bland annat Woodend Hospital i Aberdeen, Scotland.

De använde sig av en magnetkamera och fotograferade sittande personers ryggrader. Personerna satt med ryggarna böjda i tre olika vinklar: 70 grader motsvarande positionen då man böjer sig fram för att granska dataskärmen, 90 grader som är det klassiska "sittuppistolen-läget" och 135 grader som motsvarar en rejält nerhasad avslappnad position.

Genom att mäta hur diskarnas form förändrades och förflyttade sig kunde de mäta vilken belastning de olika vinklarna gav på ryggen. Slutsats: Sitta rakt var mest påfrestande för ryggen, luta sig fram mot skärmen var något bättre och att hasa ner till 135 graders vinkel var absolut bäst. Den vinkeln är också den sittvinkel som forskarna rekommenderar.

Det är dock inte helt lätt att sitta i 135 graders vinkel. Lutningen gör att kroppen börjar glida ur stolen. Så med en normal stol är cirka 120 grader en lagom kompromiss, menar de. Men om man kan lägga upp fötterna på något och har bra justeringsmöjligheter på stolen så kan man uppnå 135 grader. I nödfall får man lägga upp fötterna på bordet.
Bookmark and Share

tisdag 8 juni 2010

Vill du göra mål - glöm målisen

Snart börjar VM i fotboll och sannolikt kommer någon match att avgöras av straffmål. Nu finns det, tack vare psykologerna vid Universitetet i Exter i Storbritannien, en vetenskaplig metod att utveckla sitt straffsparkande.

Deras lösning: Tänk inte på målvakten och se framförallt inte på honom. Tittar man på målvakten så gör det att straffsparken placeras närmare honom vilket ökar risken att straffen räddas.  Bestäm var du ska placera straffen och fäst blicken där. (Det är samma effekt som gör att en bilförare som intensivt kollar på nåt vid sidan av vägen riskerar att hamna i diket.)

Hur vet de detta? Jo, ett antal straffsparkare försågs med utrustning som registrerade vad de tittade på varpå de släpptes loss i en straffsparkstävling med penningpris.  De som höll koll på målvakten satte betydligt färre straffar.

Varje strategi förder en motstrategi. Forskningen ger råd även till målvakten: Se till att dra till dig spelarens blick: Vifta med armarna eller rör på benen (fötterna i backen dock av regelskäl). Fångar du spelarens blick så lägger han bollen närmare dig. I försöket tog målvakterna som viftade med armarna 45 procent av skotten medan de stillastående bara motade 20 procent.



Bookmark and Share

lördag 17 april 2010

Därför är vulkanaska så farlig för flygplan

Det kan kännas märkligt att en teknisk civilisation som tar kort av universums födelse med rymdbaserade teleskop inte klarar av att hålla flygplanen i luften under ett simpelt vulkanutbrott.

Men vulkanaska är synnerligen lömsk. Till att börja med består den i princip av pulveriserat, och extremt finfördelat, berg. Så att köra in ett flygplan i ett moln av vulkanaska är i princip som att sandblästra planet.  Planets vindrutor kan repas, flygplanskroppen skadas med mera.

Än värre är det med motorerna. Delar av vulkanaskan är så finfördelad att den tar sig in lager och mellan andra rörliga delar vilket kan få motorerna att kärva och stanna omedelbart. Det drabbade två brittiska passageraplan 1982 då de flög in i vulkanaska. Samtliga motorer stannade samtidigt. (De kom igång efter en dramatisk störtdykning.)

En modern jetmotor har en arbetstemperatur på omkring 1400 grader. Vulkanaskan smälter vid 1100. I princip bildas flytande glas inne i en arbetande jetmotor vilket minst sagt är illa för dess funktion.

Vulkanska kan också kleta fast på flygplanskroppen så att flygplanet blir baktungt. Det kan göra planet svårfluget och i värsta fall omöjligt att flyga. Dessutom innehåller vulkanaskan svavel som tär hårt på ett flygplans gummipackningar, elledningar med mera.

När vulkanaskan väl tagit sig i ett flygplans känsloga delar är den i princip omöjlig att få bort. Ett 60-tal flygplan har fått skrotas sedan de utsatts för vulkanaska.

Den mest finfördelade vulkanaskan kan sväva omkring i flyghöjd i ett par år.


Bookmark and Share

onsdag 24 mars 2010

Myror kan känna lukter i stereo


Myror har förmågan att känna lukter i stereo visar forskning utförd av forskare vid Max Planckinstitutet för kemisk ekologi i Jena.  Det gör att de kan använda dofter för att orientera sig i rummet. I klartext för att hitta hem till stacken.

Åtminstone gäller detta de ökenmyror som bebor de ogästvänliga saltslätterna i Tunisien. De lär sig känna igen dofter i landskapet och då deras luktsesorer sitter i antennernas spetsar så får de en "stereodoft" av landskapet på ungefär samma sätt som våra två ögon ger oss djupseende och våra två öron  ger oss förmåga att avgöra varifrån ljud kommer. Myrorna rör sig alltså lika mycket i en geografi av dofter som i ett landskap definierat av synintryck.

Stereodoften är inte myrornas enda sätt att hitta hem i saltöknen. De utnyttjar också en solkompass, stegräkning och synen för att inte gå vilse i saltöknen.

Stereoluktning är inte unikt i djurvärlden. Råttor och människor tros också ha denna förmåga.

- Men vi har kunnat demonstrera att myror på ett framgångsrikt sätt kan använda stereoluktning för ökennavigation, säger professor Bill Hansson chef för Max Planckinstitutet avdelning för kemisk ekologi.

Studien är presenterad i Animal Behavior.

Bilden visar de doftmolekyler som myrorna i experiment kunde använda för att orientera sig. Illustration Markus Knaden.


Bookmark and Share

Skevt virke kan undvikas med rätt träförädling

En avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet  i Uppsala visar på två metoder som kan användas för att hantera problemen med skevt byggnadsvirke. En handlar om mätning, det andra om odling.

Stora mängder byggnadsvirke är så skevt att det måste kasseras. Det ger stora förluster för sågverk och i byggbranschen.  Skevhet i trä kan undvikas genom rätt hantering av virket. Om det torkas, förvaras och används rätt så minskar problemen med skevhet. Men problemet försvinner inte, en del träd är helt enkelt begivna på att växa på ett sådant sätt att de producerar skevt virke.

Det som gör virket snett är fiberriktning det aktuella trädet vuxit med. De träd som sedan blir rakt virke växer med fiberriktningen huvudsakligen i stammens riktning. I de träd som ger skevt virke är avviker fiberriktningen mer eller mindre från stammens. Skillnaden mellan fibrernas riktning och stammens riktning kallas fibervinkel.

Det är svårt att mäta fiberrvinkeln i hela trädet utan att skada det. Det är här Henrik Hallenbäcks forskning kommer in. Han har i sin avhandling studerat sambandet mellan mätningen av den ytliga fibervinkeln, en redan nu använd metod, och fibervinkeln i hela trädstammen och funnit att ett träd med stor ytlig fibervinkel med stor sannolikhet också kommer att ge skevt virke.

Han har också funnit att fibervinkel är en ärftlig egenskap. Så genom att välja rätt föräldraträd (då år det bra att kunna mäta utan att såga upp trädet) kan man genom odling få ett skogsbestånd med mindre fibervinkel och i slutändan mindre skevt virke.

Bilderna: Skevt virke på sågbordet. Snedvuxen tall. Den sneda fiberriktningen avslöjades först efter ett blixtnedslag. Foto: Henrik Hallenbäck.
Bookmark and Share

tisdag 23 mars 2010

Kemikaliesoppa påverkar allt levande

Ett amerikanskt spädbarn föds med 200 icke-naturliga kemikalier i sitt blodomlopp. Dessa kommer från mat, vatten, kläder, luften, mat med mera. SLU har mätt kemikalieinnehållet i svenska vattendrag och funnit att där flyter runt 57 olika bekämpningsmedel.

Flertalet av dessa ämnen har potential att påverka oss. Oftast har vi kännedom om vad ämnena gör var för sig. Men hur människor och natur påverkas av den totala kemikaliesoppan finns det knappt någon kunskap om. Det finns helt enkelt för många tänkbara kombinationer av ämnen för att man ska kunna säga nåt säkert.

 Men en studie utförd, på uppdrag av EU,  i samarbete mellan Göteborgs Universitet och  Universitetet i London visar att effekten av att utsättas för kemikaliesoppan är är betydligt större och farligare än de enskilda ämnena.

- Antalet kemiska kombinationer som jordens levande organismer exponeras för är enorm. Att utvärdera varje tänkbar kombination är därför inte realistiskt och nya modeller måste tas fram för riskbedömningen. Det behövs riktlinjer för hur den kemiska cocktail-effekten ska hanteras, för att bedömmer riskerna för både människa och miljö, säger Thomas Backhaus, forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper som är medförfattare till studien.


Bookmark and Share

Bättre teknik ger inte kortare krig!

Den urgamla miltärteortetiska drömmen om ett kort segerrikt krig har på senare år närts av en ökad tillgång till allt mer tekniskt avancerade vapen. Men drömmen fortsätter att vara en dröm visar en ny avhandling i statsvetenskap från Göteborgs universitet. Även om tillgången till högteknologiska anfallsvapen gynnar anfallaren så blir löftet "hemma till jul" i allmänhet bara ett löfte.

- Att det är lättare att attackera än att försvara sig har inte gjort krigen kortare i genomsnitt. Den förbättrade militärteknologin har alltså inte medfört några fördelar för den som startar ett krig, i varje fall inte när det gäller krigets längd, säger Marco Nilsson, som disputerar vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Problemet med alla intrikata planer för segerrika anfall är att de stupar på sådan futtiliteter som terräng, väder, soldaternas kampvilja, fiendens ovilja att agera enligt "vår" plan med mera - alltså verkligheten. Marco Ännu en faktor som stökar till det i de  miltärstrategiska luftslotten är att den lede fienden har en tendens att inte ge upp när han, enligt planen, borde göra det.

Tron på det korta kontrollerade kriget är i sig en riksfaktor för krig. För en stat med maktambitioner och tillgång till stående väpnade styrkor kan ett kort krig verka lockande: Segern ska ju bärgas innan krigets effekter når utanför försvarsmaktens personal. Därför är Marco Nilssons studie viktig då den visar att inte heller det högteknologiska kriget följer den plan som ritades ut på kartorna i generalstaben.

Bara ett exempel ur historien: 1914 skulle Tyskland enligt de på förhand uppgjorda planerna besegra Frankrike på 40 dagar. Efter fyra år var Tyskland och dess allierade Österike/Ungern slaget i bitar.



Bookmark and Share

måndag 22 mars 2010

Fetast först!

Det kan ha sina fördelar att lägga på sig några gram extra över vintern. Åtminstone om man är flyttfågel. Studier som gjorts av forskare från bland annat tyska Max Planck Institutet för ornitologi har visat att de trädgårdssångare som lyckats peta undan lite fettklumpar inför flytten kommer fortare fram.

Trädgårdssångarna flyttar långt. De häckar i Mellan- och Nordeuropa men övervintrar i Afrikas tropiker. De korsar alltså både hav och öken vid sina flyttningar. Och det är i samband med dessa jätteskutt fettreserven kommer väl till pass.

De mindre och magrare fåglarna vilade ut sig efter en sådan passage i ett par dagar för att fylla på förråden. De större och fetare fåglarna vilade bara över dagen innan de fortsatte flygningen.

För flyttfåglar är farten viktig. De som kommer först fram kan lägga beslag på de bästa boplatserna och ökar därmed chansen för en framgångsrik häckningssäsong.

Trädgårdssångaren är en av landets vanligaste fåglar. Uppemot tre miljoner par beräknas häcka här. På senare år har dock antalet trädgårdssångare minskat.

Studien är presenterad i tidskriften Biology Letters.

Bookmark and Share

Kvinnor väljer machomän när hälsan sviktar

Ju större hälsoriskerna i ett samhälle är desto mer attraktiva framstår machomännen visar en studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B. Forskargruppen vid Universitetet i Aberdeen lät kvinnor i 30 länder ranka datamanipulerade bilder av manliga ansikten efter hur attraktiva de ansåg dem vara. Datamanipulationen förstärkte antingen de typiskt manliga eller de typiskt kvinnliga ansiktsdragen.

Det visade sig att det finns ett samband mellan hälsoläget i landet och kvinnornas försmak för machotyper.

Ju större risk för dödliga sjukdomar desto mer föredrog kvinnorna machomän. Allra tydligast framgår resultaten vid en jämförelse mellan Mexico och Sverige. Det mexikanska hälsoläget är det sämsta och det svenska det bästa i studien. Och de mexikanska kvinnorna föredrog machotyperna i 54 procent av fallen medan svenskorna föll för macholocken bara i 32 procent av fallen.

Forskarna har kontrollerat för att se om andra faktorer kan ha spelat in. Det är trots allt viss skillnad mellan Mexico och Sverige. Skillnaden i machotycke kvarstår även om man tar hänsyn till kulturella faktorer som skönhetsideal och kvinnors parbildningsstrategier. Så det ligger troligen en del i resultaten men det skulle vara intressant att se vad en kontroll för jämställdhet och kvinnors förvärvsgrad gör med resultatet.

Bookmark and Share

fredag 19 mars 2010

Stress gör män mindre kräsna

Normalt har människor en tendens att välja livs- och sexpartner som är någorlunda lika dem själva. Men det förändras när vi utsätts för stress visar försök som gjorts i Tyskland.

Forskarna tog två grupper av unga män, utsatte den ena för stress i form av isvatten och buller och lät dem se bilder av bland annat nakna kvinnor. En del av de nakna kvinnornas ansikten var  manipulerade så att deras drag påminde om försökspersonen.

Med hjälp av pulsmätning och enkäter tog man reda på vilka kvinnor de stressade respektive ostressade männen fann mest attraktiva.  Det visade sig då att de stressade männens fann i stort sett alla kvinnor atraktiva medan de ostressade var mer kräsna och sparade sin gunst till kvinnor med rätt ansiktsdrag.

Vad betyder då detta utanför den kontrollerade experimentsituationen. Troligen lär kortvarig stress inte ha någon större betydelse för partnervalen, tror de tyska forskarna. Långvarig hög stressnivå skulle kunna göra att män sänker sina krav så mycket att de väljer "fel" partner. Ännu ett skäl att ta det lungt på jobbet alltså.

Läs mer här.

Bookmark and Share

torsdag 18 mars 2010

Kvinnor är bättre lärare

Kvinnliga individer är bättre på att lära ut motoriska förmågor som kräver flera led av åtgärder. Det visar experimentbaserad fältforskning utförd av forskare från universitetet  i Neuchatel i Schweiz.

Erica van de Waal, som gjort studien, konstruerade ett experiment i social inlärning. En grupp individer fick se demonstration av hur uppgiften, att få ut godsaker ur en stängd låda som bara kunde öppnas i ena sidan, löstes.  Försöket gjordes i sex olika grupper. Tre hade en manlig "lärare" och tre hade kvinnliga.

Det visade sig då att de grupper som vägletts av en kvinnlig lärare klarade uppgiften bättre.

- De enskilda individerna i grupperna var mer uppmärksamma på den kvinnliga handledningen, säger Erica van de Waal.

Det finns en evolutionär förklaring till skillnaden i utlärningsförmåga. De manliga individerna är betydligt mer benägna att vandra iväg. Det är alltså i längden vettigare att kunskapsförmedlingen sköts av de kvinnliga medlemmarna som i högre grad stannar i gruppen.

Förutom att påpeka skillnaden i hanlig och honlig utlärningskapacitet är studien troligen det första fältmässiga belägget på att social inlärning förekommer bland schimpanser. 

Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.



Bookmark and Share

Myror sämre än sitt rykte

Myror brukar betraktas som strävsamma små kryp som stretar på med inget annat än stackens och kollektivets bästa för ögonen. Och det stämmer väl med två viktiga undantag: när myrdrottningen blir egoist och när arbetarna revolterar och massakrerar alla drottningar utom en.

Att arbetsmyrorna då och då röjer upp bland drottningarna för att undvika överbefolkning är känt sedan tidigare. Det är kunskapen om drottningens egosism som är ny och har tagits fram genom ett mångårigt studie av myror vid Köpenhamns och Paris universitet.

Drottningen har en uppgift: producera ägg som blir arbetare som gör stacken livskraftigt. Ofta finns det fler än en drottning i en stack och det är en önskan om att bli den överlevande drottningen efter den närmast oundvikliga massakern som utlöser det osolidariska betendet.

När stacken börjar närma sig den storlek som utlöser massakern på drottningarna upphör drottningen med att göra sitt jobb, nämnligen att producera ägg. Istället använder hon energin som skulle gått till äggproduktion till att göda sig själv. En stor och präktig myrdrottning har nämligen större chans att skonas när arbetsmyrorna inleder sin massaker. Hon sätter alltså sitt väl och ve framför stacken.

Studien om myrdrottningarnas bristande solidaritet är publicerad i Procedings of the Royal Society B.

Bookmark and Share

onsdag 17 mars 2010

Rädd för halkan? Sätt sockorna utanpå skon!

Kanonvinter och vår i all ära, men det blir halt. Nu har dock våra nyzeeländska vänner på vingliga ben beträtt det vetenskapliga fältet fotgängarväggrepp. Och de har en rekommendation som kan rädda våra bräckliga ben.

I en studie, omfattande 30 fotgängare med tidigare erfarenhet av väggreppsrelaterade fallolyckor,  testade man hypotesen att sockor utanpå skorna minskade risken att slinta. Sagt och gjort. Försökspersonerna (som utvaldes bland de förbipasserade)  utrustades med sockbeklädda skodon och sändes ut på ett sluttande isigt plan. (Sockorna var tillverkade av en akryl/ullblandning) Efter den äventyrliga promenaden, som klockades och jämfördes med kontrollgruppen som tvingades promenera utan extern sockbeklädnad, fick de ange på en femgradig skala hur halt de ansåg att det varit.

Personerna med extern sockbeklädnad upplevde promenaden som mindre halkig. De avverkade också teststräckan något snabbare.

Slutatsen är att externa sockor minskar risken för väggreppsrelaterade fallolyckor för fotgängare under perioder med låg underlagsfriktion. Studien är presenterad i The New Zealand Medical Journal.

Bookmark and Share

Fler fiskar vid Grönland - det kan vara riktigt illa.

Havet runt Grönland blir allt mer artrikt. Det låter som en god nyhet, men det är det troligen inte.

- Hela 57 arter har tillkommit sedan den senaste räkningen 1992. Den stora frågan nu är om det beror på högre vattentemperaturer orsakade av klimatförändringen. Vi tror att åtminstone fem av de nya arternas närvaro beror på högre temperaturer vid Grönland, säger Peter Rask Möller projektledare vid Statens Naturhistoriska Museum som är knutet till Köpenhamns universitet.

Temperaturerna i havet runt Grönland har också de senaste tio åren varit höga. Betydligt högre än under den ”värmeperiod” som rådde där under början av 1900-talet då en del av de arter som nu hittas vid Grönland återfanns där. Det tyder på att förändringen i fiskfaunan kan kopplas till temperaturförändringen. Men helt säkert är det inte. Havet runt Grönland är stort och djupt och det kan tänkas att de nu påträffade arterna funnits där men tidigare slunkit ur forskarnas garn.

Studien är beskriven i tidskriften Zotaxa
Bookmark and Share

måndag 1 mars 2010

Ungdomar mer rädda på stan än äldre

Det är inte de äldre som är mest oroliga när de vistas i stadsmiljöer. De unga är betydligt räddare visar forskning från Göteborgs universitet. Särskilt om man är ung, ensam och har upplevt våld mot sig själv eller någon annan.

Just den upplevda ensamheten kan innehålla nyckeln för att göra stadsmiljöer tryggare.

– Vi måste befolka rummet, planera vår stad så att det syns att vi inte är ensamma och att det finns någon som bryr sig om våra offentliga miljöer. Det kan vara mer effektivt att se till att det finns tillräcklig – och fungerande – belysning längs gångvägarna än att enbart satsa på brottsförebyggande åtgärder, säger Gabriella Sandstig.


Att själv ha utsatts för hot och risker är den vanligaste förklaringen till känslor av otrygghet. Men studien visar att det inte enbart gäller de som har blivit utsatta själva, utan också de som har sett andra drabbas. I motsats till vad tidigare studier visat känner unga sig mer otrygga än äldre.


När det gäller påverkan från media är bilden mer komplex. Mediaskildringar påverkar i sig inte känslor av trygghet eller otrygghet i någon större utsträckning, däremot spelar människors föreställningar om medias rapportering stor roll.

Den som anser att media underdriver när det gäller risker, hot och våld känner sig i större utsträckning otrygg än den som anser att mediabilden är korrekt eller överdriven.
Bookmark and Share

Ännu en ny marin art upptäckt utanför Gullmarn

Havet är inte bara djupt, det är stort också. Därmed är det svårt att utforska och när man väl gör det med viss frenesi och kunskap så brukar det medföra att ännu ett anatal arter kan läggas till listan om cirka 1,5 miljoner redan beskrivna.

Till listan på nyupptäckta arter kan man nu lägga Grania occulta, upptäckt utanför Gullmarsfjorden av zoologen Pierre De Wit vid Göteborgs universitet – som hittat nya djurarter vid både Stora Barriärrevet, Nya Kaledonien och utanför Gullmarsfjorden i Bohuslän.

Grania occulta kan skiljas från en tidigare känd art med hjälp av DNA. Maskarnas genetik visar att de båda arternas evolutionära historia faktiskt är helt skild, och att den ena av dem i själva verket är närmare släkt med en art som ser helt annorlunda ut.


– Arter som tidigare uppfattats som samma kan visa sig ha helt olika funktion i ekosystemet, och vara olika toleranta för till exempel miljögifter. Detta är naturligtvis viktigt att veta för att kunna vidta rätt åtgärder för att skydda vårt djurliv, säger Pierre De Wit.

Hittas i djuphaven
Grania är en omkring två centimeter lång och mestadels vit mask som påträffas i marin sand världen över, från tidvattenzonen och långt ner i djuphavet. Forskaren Pierre De Wit vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, arbetar med att kartlägga exakt hur många arter av Grania det finns och hur de är besläktade med andra organismer.



Avhandlingen kan läsas här.
Bookmark and Share

Många lärare har problem med rösten

Fler än var tionde lärare har problem med rösten visar en färsk undersökning gjord vid Lunds universitet. De besväras av ständiga harklingar och heshet. För en del är problemen så allvarliga att de stannat hemma för att spara rösten. Ungefär en tredjedel av de lärare som har problem uppger att de gjort det. Nästan var tionde lärare som inte upplevde att de hade problem med rösten säger att de stannat hemma för att spara på rösten.

– Att många stannar hemma för att skona rösten fast de inte anser sig ha några röstproblem tyder på att röstproblem tas som något självklart inom lärargruppen. Man verkar anse att det helt enkelt hör till yrket! kommenterar Viveka Lyberg Åhlander.


Tidigare innehöll lärarutbildningarna röstträning men det försvann under 1970-talet.

Att lärare har problem med rösten beror inte bara på att de talar mycket och ibland tvingas att överrösta pratiga elever. Den fyssiska arbetsmiljön har stor betydelse. Drag, bullriga ventilationer och torr luft bidrar till problemen.

Det finns små knep att ta till. Står man med ryggen mot svarat tavlav fungerar den som röstförstärkare. De vita kritfläckarna får man försöka stå ut med.

Bookmark and Share

fredag 26 februari 2010

Importräkor kan hota hummerfisket

Virus i frysta råa tigerräkor från Asien kan göra att White Spot Disease får fäste bland svenska kräftdjur.

– Om en sådan räka slängs ut i ett naturvatten eller används som bete vid fiske föreligger en uppenbar risk för att sjukdomen sprids bland svenska kräftdjur, säger Anders Hellström, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

White Spot Disease är en sjukdom som angriper kräftdjur. Den påvisades första gången 1992 på räka i Kina och har sedan dess spridit sig över hela Asien till Syd- och Nordamerika samt Afrika. Den har vid två tillfällen påvisats i södra Europa. Viruset kan orsaka sjukdom hos många olika arter av kräftdjur, till exempel hos hummer, krabba och kräfta.

En introduktion av viruset skulle drastiskt kunna minska populationerna av kräftdjur i svenska vatten.

– Sportfiskeorganisationer, vattenägare och kommuner har en viktig uppgift i att sprida information om riskerna och att verka för att reglerna följs, säger Anders Hellström.

Bookmark and Share

onsdag 24 februari 2010

Bilavgaser kan ge hjärtsjukdomar

Att leva i en miljö med mycket bilavgaser kan öka risken för att dö i en hjärtsjukdom visar en studie utförd utmed en motorväg i Los Angeles. Forskarlaget från USA, Schweiz och Spanien mätte med ultrajud tjockleken på åderväggarna i halspulsådrorna hos människor bosatta nära en livligt trafikerad motorväg.

De fann att åderförkalkningen hos dessa personer var snabbare än för personer bosatta på längre avstånd från trafiken. Tillväxten motsvarade tjockleken av ett hårstrå vart femte år vilket i de här sammanhangen anses vara mycket.

Eftersom åderförkalkning anses ligga bakom flertalet dödliga hjärtproblem så är resultaten av stor betydelse.

-Slutsatsen av detta är att åtgärder för att minska föroreningarna från biltrafiken kan ha större positiva häloseffekter än vad vi hittills trott, säger Michael Jerrett vid Kaliforniens univesitet i Berkeley.

Studien är presenterad i PloS One, en Internetbaserad vetenskaplig tidskrift, men resultaten är lite tvetydiga: Att åderförkalkningen påskyndas av bilavgaser kunde bara säkert påvisas för vissa grupper som de som har höga kolesterolvärden och personer med sociala problem.

Å andra sidan backas resultaten upp av andra studier som visat på förhöjt blodtryck på grund av exponering för bilavgaser.

Bookmark and Share

tisdag 23 februari 2010

Kan curry hejda och bota Alzheimers?

Forskare vid Kaliforniens universitet i Los Angeles (UCLA)  har i experiment visat att curry, eller rättare sagt en beståndsdel i en av ingredienserna, kan hejda utvecklingen av Alzheimers och även kurera skadade hjärnor. Det aktiva ämnet som vid försök på möss, genetiskt modifierade så att de snabbt utvecklar Alzheimers, är kurkumin som ger gurkmejan dess gula färg. När mössen fick det tillbakabildades de förändringar i hjärnan som ger sjukdomen.

Men innan du av omsorg om din hjärna ger dig ut och beställer indiskt käk så  betänk att den  portion gurkmeja som krävs för att mostvara den dos som mössen fick är hundra gram. Det vill säga fyra till fem kryddburkar vilket torde kunna förvandla vilken måltid som helst till en mardröm.

Än så länge har gurkmejemetoden bara testats på möss. Om den också har effekt  på människor så borde det synas i de kulturer där curry är vanligt i maten.

- Indiska samhällen som regelbundet äter kurkumin har förvånansvärt få fall av Alzheimers. men vi vet inte varför, säger Susanne Sorensson vid The Alzheimers Society.

Forskarna vid UCLA hoppas nu gå vidare med stuider av curryeffekten på  människor. Det man hoppas på är att kunna framställa ett preparat som gör det lite enklare att få i sig dosen.

Bookmark and Share

Sång kan rädda talet för strokedrabbad

Det är inte ovanligt att strokepatienter får problem med talet, helt enkelt för att de delar av vänster hjärnhalva som sköter talet skadas eller slås ut. Det går, med hjälp av träning, att "flytta" talfunktionen till höger hjärnhalva. Det är inte lätt men det finns en genväg.

Genom att få patienterna att sjunga kan de ofta forma fullt begripliga meningar även om de inte kan tala.
Detta kan man utnyttja till att genom sång förbättra det nya talcentrat i höger hjärnhalva.

- Musik kan vara ett alternativt sätt att engagera de delar av hjärnan som annars inte används, säger professor  Gotffried Schlaug vid Beth Israel Deaconess Medical Center and Harvard Medical School in Boston i USA.

När patienterna sjunger så skapas ny kopplingar som hjälper till att återskapa förmågan att tala.

Skälet till att sångträning kan bli ett sätt att återfå talförågan är att sång och musik engagerar områden utspridda över hela hjärnan.

Bookmark and Share

måndag 15 februari 2010

ReklamTV gör barn överviktiga

 Det är inte TV-tittandet i sig som gör amerikanska barn feta. Det är reklamen som är boven. Feta blir barnen först när de tittar på kommersiell TV med många matannonser, matannonser som till övervägande delen gör reklam för fet och/eller sockerspäckad skäpmat.

Det är forskare vid Kaliforniens universitet i Los Angeles som studerat sambandet mellan övervikt hos barn och den tid de tillbringar framför TV-apparaterna.  3 563 barn upp till tolv år ingår i studien. Forskarna ha tagit hänsyn till barnens och mödrarnas vikt, utbildningsnivå och vilken typ av program barnen såg på. Och även med hänsyn tagen till detta så står slutsatsen fast: TV-reklam gör barn feta.

Undersökningen är gjord i USA där barn är regelbundna TV-tittare från två års ålder och vid fem år tagit del av 4.000 matannonser på TV. På lördagsmornarna ser barnen i snitt en matannons var femte minut.

- Kommersiell TV får barn att äta mycket av sådant som de borde äta lite av som söta flingor, godis, snabbmat och läskedrycker, säger Frederick Zimmermann en av studiens författare.

 Studien är presenterad i American Journal of Public Health.

Bookmark and Share

söndag 14 februari 2010

Gummiduken som producerar el

Forskare vid Princeton i USA har med hjälp av nanoteknik producerat en gummiduk som producerar el när den böjs och töjs.  Gummiduken kan om den sys in i kläder eller skor och fungera som energikälla till mobiltelefoner,  mp3-spelare och annan elektronik som vi tycker om att bära med oss.

Om man använder sig av en gummiduk som går att operera  in i människokroppen kan den fungera som energikälla till pacemakers, hörapparater och annat.  (För att driva en pacemaker lägger man en duk som utnyttjar bröstkorgens andningsrörelser.)

Det är praktiskt, men det riktigt fina i kråksången är att gummiduken rör sig när man tillsätter ström. Det  betyder i princip att man kan operera in en duk som producerar ström och använda en annan duk som "motor" i exempelvis en pacemaker, eller utnyttja materialet till att göra mycket små kirurgiska instrument som används inne i kroppen.

Rent tekniskt består gummiduksbatteriet av keramiska nanoribbor inbäddade i silikongummi. Metoden är sådan att den är relativt enkel att skala upp eller ner.



Bookmark and Share

fredag 12 februari 2010

Sexdebatten i Danmark polariseras - Förbudskraven växer

Den offentliga debatten om sex och sexualitet har blivit hårdare och mer polariserad på senare år visar en undersökning av medieinnehåll från 2004 till 2006 utförd vi Köpenhamns universitet. Tongångar poch fördömmanden baserade mer på rädsla och fördommar än på fakta hörs oftare och de ackompanjeras i hög grad av rop på förbud mot såväl publicering av sexskidringar som mot att utföra dem.

- Mina textanalyser visar att fruktan och fördömandet huvudsakligen riktar sig kvinnors och ungdomars sexvanor. Detta fördömmande är ett uttryck för en sexualmoralism där man vill påtvinga andra en viss sexualitet som man anser vara den riktiga, säger Morten Emmerik Wöldike vid socilogiska institutionen.
- Därmed skapar, och reproducerar, man en sexuell rangordning, där vissa sexuella drifter och aktiviteter värderas positivt och som riktiga, sunda och goda, medan andra lustar, som till exempel analasex, gruppsex och pornografi, utesluts. Det som faller utanför den förhärskande inställningen om den goda sexualiteten drabbas av misstänkliggörande, demonisering och sjukliggörs, fortsätter han.

Som ett brev på posten, efter att vissa sexuella uttryck misstänkliggjorts dyker kraven på förbud upp i medierna. Men det som sägs i den offentliga debatten är inte nödvändigtvis det som danskarna tror på.

- Textanalyserna tyder på att de, på rädsla och fördomar baserad åsikterna i dagspressen i hög grad formuleras av en bred grupp opinionsbildare, av feministiska grupper och politiker från center/vänsterflygeln. Men sexualmoralismen delas inte nödvändigtvis av befolkningen. Exempelvis pekar opinionsundersökningar på att det inte finns majoritet för att förbjuda köpesex, säger Morten Emmerik Wöldike.
Läs mer här.


Bookmark and Share

Klimatförändringen kan ge fler trafikolyckor i Göteborgstrakten

Om klimatförändringarna ger Sverige ett mildare klimat kan det innebära att antalet trafikolyckor ökar visar forskning från Göteborgs universitet. Det känns som en oväntad effekt eftersom man vanligen sätter likhetstecken mellan vinter och halka och olyckor.

Men det är inte en stabil vinter med minusgrader och vinterväglag som är farligast.

— Det är när den lägsta, dagliga temperaturen rör sig från noll grader och uppåt som olycksrisken är som störst. När vi inte tror det är halt, och temperaturen säger att det inte är halt, kör vi som om det vore sommarväglag. Men i temperaturer kring noll kan det uppstå fläckvis halka, och då är olyckan framme, säger Anna Andersson, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper.

Anna Andersson har räknat ut att, om klimatmodellerna är korrekta, kommer antalet sådan dagar i Göteborgsområdetatt nära nog fördubblas vilket då kan ge en lika stor ökning av trafikolyckorna  med 88 procent, eller från 83 till 159 olyckor i genomsnitt.

Studien visar också att antalet tillfällen med halt väglag orsakad av nederbörd kommer öka i de norra delarna av landet. En annan slutsats är att olyckorna orsakade av snö är fler under kallare vintrar, medan olyckorna orsakade av halt väglag är fler under milda vintrar.
Bookmark and Share

Varning för bankort med chip! De är lätta att lura visar Cambridgeforskare

Allt fler bankkort/betalkort utrustas med ett chip i ena änden. Det används som identifikation vid inköp och kräver egentligen att användaren också knappar in sin PIN-kod. Men det systemet är inte säkert hävdar forskare vi Universitetet i Cambridge i Storbritannien.

Men hjälp av en mycket enkel utrustning kan en oärlig person, utan att känna till PIN-koden, använda kortet.

- Den tekniska kunskap som krävs för att genomföra bedrägeriet är mycket låg och den elektroniska utrustning som krävs kan göras så liten att personalen i butiken inte lägger märke till den, säger forskaren Stephen Murdoch.

Det som är extra lömskt är att det ser ut som om kortet har använts med en korrekt PIN-kod. På kortinnehavarens konto kommer köpet att registreras som om det vore gjort med en korrekt PIN-kod: "Verified by PIN-code". Det ställer till problem för bankkunden, hävdar Cambridgeforskarna,  eftersom bankerna väljer att tro på sitt system och istället anklaga kunden för att ha slarvat med sin PIN-kod. Någon ersättning lär de heller inte få eftersom det ser ut som att kunderna slarvat med PIN-koden. Bankerna skjuter över ansvaret för ett icke fungerande säkerhetssystem till sina kunder.

- Vi har testat på kort från alla större banker  i Strobritannien. Alla var sårbara för ett bedrägeriförsök, säger Stephen Murdoch som är kritisk till att den brittiske bankombudsmannen inte agerar.

Eftersom bank- och kreditkort fungerar internationellt är det inte otänkbart att svenska kort med chip är lika lätta att lura. Håll hårt i koret alltså.

En ingående beskrivning här.

Bookmark and Share

torsdag 11 februari 2010

Kvinnor äter hälsosammare i närheten av män

Vill man banta ska man välja sitt måltidssällskap noga. Åtminstone om man är kvinna. Bäst är att äta tillsammans med män.

När det är män i närheten äter nämligen kvinnor mer kalorisnål mat. Och ju fler män desto magrare blir den kvinnliga kosten. Det visar resulatet av en fältstudie som rör omkring 470 ungdomar i studentmatsalen i McMasters universitet i Ontario, USA.

Forskarlaget tog sig helt enkelt före att närgånget studera vad studenterna hade på sina tallrikar och fann då att ju större andel män det var vid bordet desto mer sallad och andra kalorisnåla matvaror fyllde studentskornas tallrikar.

Förklaringen till det besynnerliga betendet är enligt Meredith Young att vad som finns på tallriken kan ha samma signalvärde som en snygg klädsel eller en vällagd sminkning. Därmed blir måltidens sammansättning en del i strategin för att finna en sexpartner.

- Salladsbladen på tallriken ska säga, Jag är söt; jag är attraktiv; jag tar hand om mig själv, berättar Meredith Young.

Mäns matvanor påverkades emellertid inte alls  av antalet kvinnor vid borden. 

Personerna i undersökningen är inte slumpmässigt utvalda. Därför hänger studiens värde utanför universitetsmatsalen på hur väl man kan förklara mekanismerna. Och det finns en del som tyder på att slutsaterna har allmän giltighet. Andra studier visar hur matvanorna påverkas av sällskapet: Det är skillnad på att bryta bröd med en tilltänkt arbetsgivare och en gammal god vän. Och man vet att sedan tidigare att matvanor har en signalfunktion. En grötfrukost och en champagnefrukost säger helt olika saker. Därför kan man anta att effekten är likartad i de kulturer där en smal kropp betraktas som attraktivt.

Bookmark and Share

Egenintresse (delvis) bakom Sveriges klimatansvar

Sverige har i Kyotoavtalet tagit ett större klimaansvar än andra länder och kommer troligen också att överträffa de egna målsättningarna. Det känns ju bra. Men innan vi slår oss för bröstet och pekar finger åt andra nationer ska vi nog tänka en gång till. De svenska motiven är inte helt snövita visar en färsk avhandling från Göteborgs universitet.

Visst, till en del förklaras Sveriges agerande av berättelsen (forskartugg för hur vi förklarar och motivera vårt agerande)  om en miljöengagerad nation beredd att ta sin del ansvaret. Men samma nation har också underhållit berättelsen om att miljöteknik kan vara en ny svensk affärsidé. Exportpengar och fördelar som motiv för miljöarbete alltså. Eller om man vill vara cynisk: Vi planerar att bli rika på klimatarbetet.

– Kombinationen av dessa berättelser har bidragit till att ge Sverige legitimitet både bland fattiga länder och bland aktörer i den rika världen som har menat att klimatpolitik innebär en uppoffring. Det återstår att se om Sverige fortsätter på det här spåret i kölvattnet av Köpenhamnsprocessen, säger Mathias Zannakis.

Bookmark and Share

onsdag 10 februari 2010

Bevis för rörligt liv före den kambriska explosion

Livet på jorden har inte utvecklats i en lång lugn följd. Snarare tvärttom. Perioder av stadig tillväxt har följts av perioder av massdöd av arter och snabb expansion.

En av de mer dramatiska plötsliga och snabba tillväxterna skedde för cirka 450 miljoner år sedan och kallas ibland för den kambriska explosionen.

Tiden för den kambriska är lite mystisk. Det finns nämligen väldigt få spår av större livsformer vilket har tolkats dels som att livsformerna inte hade skelett vilket förklarar bristen på fossil, och att de inte rörde på sig och därför inte lämnade några spår som kunnat bevaras i fossilerat sediment.

Den synen utmanas nu delvis av fynd gjorda i Kanadensiska Newfoundland. Där har en internationell forskargrupp upptäckt prekambriska spår av djurrörelse. Det man funnit ser ut ungefär som spåren efter en snäcka som krupit över en sandbotten och man tror att det djur som ansvarat för spårbildningen kan ha varit ett djur som påmint om nutida havsanemoner.


Bookmark and Share

Cigarettsmugglingen tredubblades på ett år

Trots att den totala rökningen i Sverige minskar så ökar smugglingen drastiskt visar forskning från Stockholms centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforsknings årsrapport om svenskarnas tobakskonsumtion för 2008.

2007 gick 144 miljoner smuggelscigarretter upp i rök i Sverige. 2008 var antalet insmugglade cigarretter uppe i 440 miljoner. Det är en ökning på 205 procent vilket betyder att smugglingen mer än tredubblats.

Även den icke kommersiella vidareförsäljningen av lagligt privatimporterade cigarretter ökade under tidsperioden. Men med betydligt blygsammare sex  procent till cirka 134 miljoner cigarretter.

Trost den ökade privata, lagliga eller olagliga införseln av cigarretter så köps flertalet av det sju miljarder taggar som går upp i rök i Sverige i den reguljära handlen.

- Den registrerade försäljningen, det vill säga den som beskattas i Sverige, har minskat under 2008 men samtidigt har den oregistrerade konsumtionen ökat. Denna utveckling är helt i motsats till hur utvecklingen för den registrerade och oregistrerade alkoholen ser ut, berättar Tove Axelsson Sohlberg vid Stockholms centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD.

Svenskarna röker dock mindre. Den totala cigarettkonsumtionen fortsatte att minska under 2008 och var cirka 2,7 procent lägre än 2007 och 7,7 procent lägre än 2006. Denna utveckling får stöd i andra uppgifter som visar att andelen dagligrökare minskat under samma period.


Bookmark and Share

Det upplysta husdjursvalet: Katt

Kattägare är betydligt mer högutbildade än vad hundägare är visar en undersökning som genomförts vid Bristols universitet i Storbritannien. I 47 procent av katthushållen har minst en person en universitetsexamen, för hundhushållen gäller det bara i 38 procent av fallen.

En orsak till att katter i högre grad väljs av högutbildade kan, enligt undersökningen bero på att karriären som möjliggjorts av utbildningen kräver en större insats i arbetstid vilket gör hundägandet mer komplicerat.

-Men vi vet inte säkert varför det finns en skillnad i utbildning mellan katt- och hundägare, säger Jane Murray vid universitetet i Bristol.

Det finns andra skillnader mellan katt och hundägare i Storbritannien. Lite förenklat kan man säga att den typiske brittiske kattägaren är en kvinna i staden medan män på landsbygden föredrar hundar.

 Intressant
Bookmark and Share

tisdag 9 februari 2010

Smör höjer kolesterolet mindre än olivolja

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell.


Den främsta förklaringen till smörets relativt låga blodfettsstegring är att ca 20 procent av fettet i smör består av korta och meddellånga fettsyror. Dessa används direkt som energi och påverkar därför aldrig blodfetterna i någon större omfattningen. Sjukvården använder f ö dessa fettsyror till patienter som har svårt att ta upp näring – de är med andra ord bra fettsyror.

– En ytterligare förklaring, som vi spekulerar i, är om tarmcellerna föredrar att lagra smörfett framför långkedjiga fettsyror från vegetabiliska oljor. Smöret ger dock en liten högre halt av fria fettsyror i blodet, vilket är en belastning för kroppen, förklarar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet.

Att skillnaden är större för män beror bl a på hormoner, storlek på fettdepåer och grundläggande omsättningsskillnader (metabolism) mellan män och kvinnor, något som är känt sedan tidigare. Situationen försvårar tester på kvinnor, eftersom de måste testas under samma period under menstruationscykeln varje gång för att få tillförlitliga resultat.

– Resultaten nyanserar bilden av olika kostfetter. Olivoljans har studerats så otroligt mycket och dess förtjänster lyfts ofta fram. Att smör höjer blodkolesterol på lång sikt är välkänt medan dess kortsiktiga effekter inte är lika väl studerade. Visst är olivolja bra, men resultaten visar att olika matfetter kan ha olika fördelar, poängterar Julia Svensson.




Bookmark and Share

Råg hälsosammare än vete

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag.
Den stora skillnaden mellan vit råg och vitt vete överraskar forskarna.

– Exakt vad det är som gör att råg ger en stabil blodsockerkurva vet vi ännu inte. Men vi kommer allt närmare en lösning. Det finns nämligen flera olika typer av råg, och alla typer ger inte samma utslag, vilket gör att några kan sållas bort från fortsatta studier. Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter, berättar Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien. Nästa vår lägger hon fram en avhandling i ämnet.

Vill man verkligen optimera hälsofördelarna ska man, enligt Liza Rosén, äta gröt eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med.

– Då får man rågens alla fördelar. Kliet innehåller ju många nyttiga fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det bidrar också till mättnaden och till att sänka blodsockersvar på längre sikt, däremot såg vi alltså inte så fina resultat vad gäller blodsocker och insulin direkt efter måltiden, berättar hon.

I måltidstester såg forskarna också att personer som åt kokta rågkärnor till frukost blev mättare och åt signifikant mindre till lunch, närmare bestämt 16 procent mindre i energiintag, jämfört med när de åt bröd gjort på vitt vetemjöl. De såg också att både bröd och gröt gjort på vit råg och fullkornsråg mättar mer än vitt vetebröd. Allra effektivast var råggrötarna.

– Antagligen är det vattnet i gröten som ökar mättnadskänslan. Men vattnet måste vara blandat i gröten, dricker man samma mängd vatten till rågbröd blir inte resultatet lika bra, tydliggör hon.
Bookmark and Share

måndag 8 februari 2010

Djurlivet skadas fortfarande av miljögifter

Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.

Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning i jordbruket innebär att hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna försvinner från odlingsmarken. Forskarna fann dessutom att den biologiska kontrollen av skadegörare försämrades, mätt som antalet utplacerade bladlöss som åts upp av sina naturliga fiender. Alla dessa minskningar var starkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel.

– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, säger professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet.

I många områden har mångfalden av biotoper (livsmiljöer) i landskapet minskat drastiskt i och med jordbrukets intensifiering. Häckar, åkerholmar, öppna diken och andra icke-produktiva inslag i landskapet har försvunnit. På själva jordbruksmarken har användningen av handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel ökat.
Bookmark and Share

Glöm lampor - nanotekniken ger oss lysande tapeter.

Med hjälp av det nya supermaterialet grafen har forskare vid bland annat Umeå och Linköpings universitet lyckats tillverka en ny typ av belysningskomponent. Den är billig att tillverka och går att återvinna till 100 procent.


Resultaten, som öppnar för exempelvis lysande tapeter helt i plast, publiceras i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.

Nu presenterar forskarna vid Umeå och Linköpings universitet tillsammans med amerikanska kolleger ett alternativ till OLEDs, en organisk ljus-emitterande elektrokemisk cell (LEC). Den är billig att tillverka och den genomskinliga elektroden är tillverkad av kolmaterialet grafen.


— Det här är ett viktigt steg i utvecklingen av organiska belysningskomponenter, både från ett tekniskt och ett miljömässigt perspektiv. Organiska elektronikkomponenter lovar att bli mycket vanligt förekommande i nya spännande applikationer i framtiden, men detta kan skapa stora återvinningsproblem. Genom att använda grafen istället för konventionella metallelektroder kommer framtidens komponenter att bli mycket enklare att återvinna och därmed miljömässigt attraktiva, säger en av forskarna Nathaniel Robinson från Linköpings universitet.

Eftersom alla delar kan framställas från lösning kan LEC också tillverkas på rulle i en tryckpress på ett mycket kostnadseffektivt sätt.

— Detta öppnar dörren för en framtida billig tillverkning av helt plastbaserade belysnings- och displaykomponenter i form av stora flexibla ark. En sådan belysning eller tv-skärm går att rulla ihop eller tapetsera upp på väggar eller tak, säger en annan av forskarna Ludvig Edman från Umeå universitet.
Bookmark and Share