GPS-mätning visar att vilsna går i cirklar

Det som vi bara anat, eller känt till genom hörsägen och skräckberättelser från vilsegångna, är nu vetenskapligt fastlagt. Människor som kommer vilse går i cirklar.

Forskare från Max Planck Institutet i Tübingen  i Tyskland har låtit folk gå vilse i en djup tysk skog och i Saharaöken. De vilsegågna var försedda med GPS-sändare som visade hur de irrade runt och korsade sina spår. Men det fanns ett undantag. När solen var framme höll försökspersonerna kursen.

Sägnen säger att man går i cirklar när man är vilse. Det stämmer bara sådär bra. Snarast irrar de vilsekomna fram och korsar sina steg i oregelbundna mönster.

Sägnen förklarar de vilsegågnas cirkelgång med att flertalet människor har lite olika långa ben vilket skulle ge lite olika steglängd som i sin tur skulle vara orsak till cirkelgången. Men så är det inte. Forskarna testade att låta folk försöka gå rakt med förbundna ögon.  Och de slant som prästens lilla kråka - än hit och än dit. Å andra sidan så resulterade slintandet ibland i så snäva cirklar som 30 meter.

Läs mer här.

Användaranpassade datorprogram sparar pengar

För de flesta "normalanvändare" av datorprogram är flertalat knappar och funktioner i bästa fall outgrundliga. I värsta fall hindrar och försvårar de, genom att finnas där som distraktorer, lösandet av uppgifter som bara utnyttjar en del av programmets möjligheter.

Det har Linn Gustavsson Christiernin, forskare i interaktionsdesign vid Högskolan Väst tagit fasta på. Hon har därför tänkt ut en lösning: Utbytbara gränssnittet anpassade både efter användarens kunskaper och efter olika arbetsuppgifter. En nybörjare i programmet lär sig det fortare om skärmen bara visar de grundläggande funktionerna. När användaren blir bättre kan hon  byta till ett gränssnitt som ger tillgång till fler av programmets möjligheter.

En annan variant på samma tema är att anpassa gränssnittet för olika uppgifter. Det vill säga ska man göra en enkel kalkyl så ser datorskärmen annorlunda ut än om det handlar om att bygga en komplicerad databas.

- En nybörjare kan lätt överväldigas av att möta en hel storm av funktioner. Det är massor av knappar och massor av menyer. Även jag som är en ganska avancerad datoranvändare känner ofta, hjälp var ska jag börja, säger Linn Gustavsson Christiernin.

Linn Gustavsson Christiernin har testat tanken genom att förse kalkyprogrammet excel med  olika ansikten för olika användare och uppgifter . Resultatet: de flesta löste uppgifterna snabbare och bättre.

För de organisationer som köper in datorprogrammen finns det stora pengar att spara om programmen blir enklare att komma in i.

- Om en nyanställd kan sätta sig ner och lära sig själv och komma igång med de vanligaste arbetsuppgifterna direkt, så kanske du kan tjäna en veckas arbetstid, säger Linn Gustavsson Christiernin.

På sätt och vis handar det om vem som ska slita med att anpassa programmen. Den anställde som i  början får lära sig att bortse från alla funktioner hon inte begriper eller behöver, eller mjukvaruleverantörerna som tvingas tänka sig in i hur programmen används i olika situationer av olika användare.

- Det kostar så pass mycket pengar och det tar så mycket tid och ger så mycket stress, så programmen måste bli bättre, säger Linn Gustavsson Christiernin.

Hur bra mammutfällor behöver vi?

Också i Storbritannien vill politikerna detaljreglera forskningen. Man vill, säger man, inte längre  hålla på att finansiera forskning som inte är lönsam. Och även i Storbritannien hoppar politikerna i samma galna tunna och glömmer att forskning i grund och botten handlar om det vi inte vet. Och det vi inte vet kan vi inte göra några ekonomiska kalkyler på.

The Guardians David Mitchell begår i en krönika ett lustmord på alla tankar på "lönsam forskning".

Läs det!

Svensken är som lyckligast på våren, eller...

Det går alldeles utmärkt att hävda att svenskarna är mycket mer nöjda med livet om våren än om hösten/vintern.

Det finns statistitik från så imponerande institut som EU och SOM-institutet vid Göteborgs universitet som kan användas för att bevisa just det.

Se själv i diagrammet här intill. Andelen mycket nöjda med livet är betydlig högre under våren (Exemeplvis V 06) än under hösten/vintern (Exempelvis  H 06). Skillnaden i livsglädjen under våren och livsglädje under hösten/vintern ligger långt bortom den statistiska (matematiska) felmarginalen. Ett bombsäkert resultat verkar det som.

För den som upplevt en riktigt grinvinter på västkusten är resultatet dessutom helt logiskt: När mår man bäst? När man spanar in den första strandskatan från en soldränkt klippa i skärgården eller när man med läckande skor kämpar i dimma och 15 sekundmeters motvind uppför en backe täckt av snöslask? Naturligtvis om våren.

Men det finns (minst) en annan förklaring. Den handlar om vilken metod man använt för att att få in svaren. Undersökningen som gett vårvärdena ingår i Eurobarometern.  Höstsiffrorna kommer från SOM-undersökningen. Frågorna i båda undersökningarna är i princip identiska.  Förutom att undersökningarna genomförts under olika årstider finns ännu en viktigt skillnad. Man har använt olika metoder för att samla in svaren.

EU-undersökningen görs med personliga intervjuer medan SOM-undersökningen använder enkäter via post. Och det har betydelse. Det är känt sedan tidigare att man får positivare svar vid personliga intervjuer. (Så kan man, om man är oseriös, i viss mån rigga resultaten.)
Därför är det vanskligt att göra jämförelser, som i diagrammet här, mellan Eurobarometern och SOM-institutets siffror. Det blir helt enkelt inte rätt. Däremot är det helt OK att göra jämförelser mellan olika år inom respektive undersökning.

Man kan nog förklara skillnaden mellan undersökningarna med skillnaderna i metod. Men personligen tror jag att åtminstone någon procentenhet kan förklaras med att det faktiskt känns lite lättare att leva på våren.

Länk till SOM-institutet
Länk till Eurobarometer

Förlåt, ett ord som lönar sig

Det lönar sig, bokstavligt talat, att säga förlåt. Åtminstone om man är i företagsvärlden och klantar till det då och då. De företag som ber om ursäkt förlorar färre kunder än de företag som försöker släta över sina feltramp genom att ersätta kunderna ekonomiskt.

Att lena ord  är så betydelsefulla visar ny forskning som utförts vid Nottingham School of Economics’ Centre for Decision Research and Experimental Economics.

En ursäkt som låter uppriktigt är faktiskt dubbelt så effektiv som ekonomisk kompensation när det gäller att  behålla en missnöjd kund visar studien.  Därför har också flera företag i studien anställt professionella "ursäktare" som framför företagets ursäkter.

Det konstiga är att det fungerar. Det faktum att ursäkten framförs av en person som inte har med saken att göra, att företaget har allt att vinna på att ödmjuka sig borde göra att många av kunderna betraktar den framförda ursäkten som munväder.

- Ändå visar stuiden att en ursäkt gav bättre resultat än en en kontant ersättning, säger Dr Abeler expert på ekonomiskt beteende.

Tricket bygger på att vi människor är sociala varelser som är inställda på att förlåta den som till synes uppriktigt ber om det. Och det kan man alltså utnyttja.

Mer om lönsamma förlåt.

Befjädrad dinosaurie tipsar om fåglarnas uppkomst

Kinesiska forskare anser att fyndet av fem sällsynt välbevarde dinosauriefossil i nordöstra Kina bekräftar att dagens fåglar är dinosauriernas arvtagare, uppger den brittiska tidningen The  Guardian. Samtliga fem fossil har tydliga spår av fjädrar eller av fjäderliknande strukturer.

Fynden är dessutom äldre än tidigare liknande fynd vilket enligt de kinesiska forskarna stärker tesen att fåglarna härstammar från dinosaurierna.  De fem fossilen är mellan 150 till 164 miljoner år gamla. Det gör dem också betydlig äldre än den art som tidigare ansetts vara den äldsta fågel -archaeperyx.

Enligt de kinesiska forskarna så visar fynden också att det är rovdinosaurierna som är fåglarnas äldsta förfäder. I gruppen som fåglarna utvecklas ur finns dinosaurier som allosaurus och velociraptor.

Läs mer på The Guardian

Solen - inte vilken stjärna som helst

Vår sol är inte en dussinstjärna. Det har en grupp astronomer från bland annat Uppsala universitet, Australien, Tysklad och Portugal kommit fram till efter att ha analyserat solens atmosfär, det vill säga den del av solen som man  kan se.

Genom noggrana analyser har man funnit att solen i jämförelse med liknanade stjärnor har relativt ont om en rad ämnen som järn, nickel och aluminium. Å andra sidan finns det, jämfört  med liknande stjärnor, ett överskott av kol, syre, svavel och zink.

Forskarnas gissning är att orsaken till solens avvikande sammansättning är att planeterna i solsystemet bildades innan solen var helt klar och att de ämnen som "saknas" kan hittas i planeterna.

Förutom att detta säger en del om hur solsystemet bildades så ger kunskapen planetjägarna ett extra verktyg. Nu kan man studera sammansättningen av en avlägsen stjärna. Påminner den om solens kan man anta att där är ett bra ställe att söka efter planeter.

- Härigenom öppnas en möjlighet att med analys av stjärnspektra spåra sådana planetsystem, som ännu så länge är svåra att finna med andra metoder. Man har visserligen idag upptäckt mer än 300 planetsystem bortom vår eget solsystem, men de är alla ganska olika solsystemet, säger professor Bengt Gustafsson.

Poängen med att hitta planeter i solsystem som liknar vårt är att där anses chansen för liv vara störst.

Resultaten presenteras i Astrophysical Journal Letters.

Skolan försöker fostra ungarna för mycket

Att skolan försöker fostra barnen för mycket är en slutsatsen man kan dra av att läsa Karin Nordströms avhandling i etik om fostran och autonomi.

Det fokus på disciplinering av eleverna som under senare år smugit sin in som viktigt mål  för skolan är tveksamt om syftet är att skapa fritt tänkande fria varelser av barnen.

Om målet är självständighet hos den som fostras bör självständighet finnas med i själva den pedagogiska situationen. Att uppnå autonomi genom att starkt begränsa densamma är klart tveksamt, enligt Nordström.

Dessutom är skolans försök att tygla ungdomen dömda att misslyckas. Det är inte så enkelt som det i bland framställs att hårdare tag ger snällare ungar.

- Fostran är inte en kontinuerlig process som går att kontrollera. Fostran är snarare en massa löst sammanhängande situationer där den som fostrar och den som ska fostras samverkar och är beroende av varandra. Det handlar om att sluta se det som fostran till självständighet och istället se det som fostran i självständighet.

Läs engelsk sammanfattning

Alla svenskar är invandrare

Alla svenskar är invandrare. Vi kom traskande hit för omkring 4000 år sedan och tog troligen kunskapen att bedriva jordbruk med oss. Det gäller för övrigt alla skandinaver. Vi kom hit, slog oss ner, drev jordbruk och trängde undan de jägar- och samlarfolk som redan fanns på plats.
.
Det visar en studie som ligger i gränslandet mellan genetik och arkeologi som gjorts av forskare från bland annat Uppsala och Stockholms Universitet. Studien publiceras i tidskriften Curren Biology.

- De jägare-samlare som bodde i Skandinavien för mer än 4000 år sedan hade en annan genpool än den vi uppvisar idag, berättar Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet, och som lett studien.

Det är svårt att arbeta med så gammalt DNA som studien bygger på. Dels så bryts DNA ner med tiden och dels är risken att förorena det med nyare DNA stor. Därför har det tagit tid att slå fast att det DNA man undersökt verkligen är så gammalt som man trott.

- Våra data visar att dagens skandinaver inte är direkta ättlingar till de jägare/samlare som bodde här under stenåldern. Detta måste tolkas som att det förekommit åtminstone någon form av migration till Skandinavien och att den troligen inleddes i samband med bondestenåldern. Just nu har vi emellertid svårt att säga exakt hur stor den var, säger Petra Molnar vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

Länk till artikeln

Lovande test ger hopp om vaccin mot HIV

Det finns hopp om att utveckla ett fungerande vaccin mot HIV. Det framgår av den stora undersökning som den amerikanska armén finansierat  i Thailand.

16 000 frivilliga män och kvinnor i åldern 18 till 30 år ingick testet. Hälften fick det aktiva vaccinet, hälften en verkningslös injektion. Samtliga fick också kondomer och information om hur de ska skydda sig mot HIV.

Antalet smittade personer i försöksgruppen var lågt. Men skillnaden mellan mellan dem som fick vaccinet och dem som inte fick det är tillräckligt stor för att man ska kunna säga att vaccinet har effekt även om skyddet  mot HIV är långt ifrån 100-procentigt.

Av de 8 197 personer som fick vaccinet fick 51 HIV. I den ickevaccinerade gruppen  på 8 198 personer fick 74 HIV. Det betyder att vaccinet ger 30 procent lägre smittorisk vilket är riktigt bra.

Så bra faktiskt att The Aids Vaccine Advocacy Coalition kallar studiens resultat för "en historisk milstolpe".  Detta säkert med tanke på att tidigare försök med vaccin inte varit framgångsrika och prognosen för att någonsin hitta ett fungerande vaccin hittills varit mycket mörk.

Varje dag infekteras 7 000 personer med HIV och AIDS kräver årligen 2 miljoner liv enligt FN:s statistik. Att hitta ett vaccin, även om det inte är 100 procentigt, skulle alltså ha stor betydelse.


Studien finns ännu inte tillgänglig, uppger The Guardian, men den ska i oktober presenteras i Paris vid en internationell konferens om AIDS-vacccin.

Läs om hur det gick när studien presenterades i Paris.

Tigern - världens smartaste katt?

En forskargrupp ledd av universitetet i Oxford har genomsökt museiearkiven för att undersöka skallar från lejon, leopard, tiger och jaguarer.  Det de varit ute efter är en slags IQ-test för stora katter.

Men eftersom döda katter, och knappast levande heller, inte gärna fyller i testblanketter har forskarna fått nöja sig med att mäta hjärnans volym. Och då vinner tigern titeln som kattdjurens intellektuelle gigant. Sett i relation till kroppsstorlek har tigern störst hjärna av de undersökta kattdjuren. (Att man räknar i relation till kroppens storlek  beror på att en del av hjärnan är upptagen med att sköta kroppens funktioner som rörelser och sådant.)

Nu behöver tigern inte  börja räkna för att trimufera. Även utan omräkning har den större hjärna än lejonen.

 - När vi jämför de två största arterna så har ett genomsnittligt lejon en större skalle än tigern. Men tigern har större volym. Det är förvånande att en liten balinesisk tigerhona har samma hjärnvolym som en stor afrikansk lejonhanne, säger Dr Nobby Yamaguchi vid Oxford University’s Wildlife Conservation Research Unit

Resultatet är lite förvånande eftersom tigrar lever för sig själva medan lejon är sociala flockdjur. Normalt räknar man med att socialt samspel ställe krav på en utvecklad hjärna.

Tydligen är "följajohnnbeteende" inte så utvecklande som man trott.

Studien presenteras i Bological Journal of the Linnean Society

HIV har gamla anor visar fynd i sengångare

Vi däggdjur har troligtvis tampats med HIV-liknande virus sedan vi uppstod för si så där 100 miljoner år sedan. Det tror nu forskare sedan man upptäckt spår av ett virus som kan betraktas som föregångare till HIV .

Resterna av det gamla viruset har kunnat isoleras ur den två tåade sengångarens gener. Att det skulle betyda att viruset är gammalt beror enligt forskarna på att den två tåade sengångaren är både geografiskt och genetiskt isolerad. Sengångare finns nu bara i Sydamerikas regnskogar.

- Fyndet ger oss ett fönster till däggdjurens uråldriga förflutna, deras immunsystem och vilka typer av virus de tvingades kämpa emot, säger Dr Aris Katzourakis vid Oxford’s Department of Zoology.

Upptäckten kan betyda att  det i framtiden blir lättare att utveckla botemedel mot dagens virussjukdomar.


Läs mer i nature. (Lösenord krävs)

Gräshoppevingar avslöjar humlans hemlighet

Det finns små små gräshoppor som trots sin litenhet klarar av att göra transkontinentala flygningar. Exakt hur det går till har länge gäckat vetenskapen - en parallell till myten om att humlan egentligen inte kan flyga  eftersom vingarna är för små - fast det vet den inte om och flyger därför ändå.

Klart är dock att de små insekterna måste vara väldigt energieffektiva för att klara av att till synes trotsa fysikens lagar. Frågan har länge varit, hur gör de?

Svaret kunde levereras först när de digitala bildhanteringen kommit i kapp vingslagen.  Med hjälp av höghastighetskameror och avancerad 3D-modellering  har en forskargrupp från Oxfords Universitet och Universitetet i New South Wales lyckats skapa en datormodell av hur den australienska ökengräshoppan flyger.

Ökengräshoppans och de andra insekternas hemlighet bakom den energieffektiva flykten är de flexibla vingarna. Eftersom de inte har någon fixerad form så följer luftströmmen vingen utan att det bildas energislukande luftvirvlar. Det vill säga insekterna lyckas med just det som i princip är omöjligt med de styva vingar vi människor utrustar våra flygmaskiner med.

Förutom att ge insikt i hur insekter flyger kan kunskapen ge viktig vägledning för de som vill bygga flygande mikromaskiner.  Tricket är att flaxa som en gräshoppa.

Professor Adrian Thomas vid Oxford University’s Department of Zoology konstaterar att forskargruppen gjort upp med humlemyten.

- Den så kallade humleparadoxen är död. Modern aerodynamik kan förklara hur insekter flyger, säger han.


Läs artikeln på Nature. (Lösenord krävs.)

Nanorör kan bli extremt långlivade batterier

Ett forskarteam vid Massachusets Institute of Technology har funnit att nanorör av kol formade till fjädrar kan, åtminstone i teorin, användas till att lagra energi. Så mycket energi att de prestandamässigt kan jämföras med de bästa lithium-jon batterierna.


Jämfört med batterier har nanofjädrarna flera fördelar. Bland annat laddas de inte ur med tiden. Det betyder att de är idealiska som kraftkälla i larm och i nödsystem för exempelvis belysning. De kan också användas som kraftkälla i bärbara verktyg som idag drivs med förbränningsmotorer vilket skulle ge tysta och avgasfria arbetsredskap för trädgårdsarbete med mera.


Nanotuberna är också tämligen okänsliga för värme och tryck och kan därför användas exempelvis vid borrning efter olja där högt tryck och värme utsätter utrustningen för stora påfrestningar.


Men det är lång väg att gå innan nanofjädrarna ersätter batterier och bensinmotorer. Än så länge är fjädrarna i just nanoskala och för små för att användas praktiskt.  Innan man kan ropa hej måste forskarna vid MIT visa hur man bygger större fjädrar utan att förlora de egenskaper som gör de små rören så lämpliga för att lagra energi.


Länk till resultaten. Kräver lösenord.

Rökstopp på krogen räddar liv nästan direkt

Sedan rökning förbjöds på krogar, restauranger och allmänna lokaler i USA, Kanada, Frankrike, Italien, Irland och Skottland har antalet hjärtinfarkter minskat kraftigt. Och det går fort också. Ett år efter att rökstoppet infördes i Skottland hade antalet hjärtinfarkter minskat med 14 procent. I genomsnitt föll antalet hjärtinfarkter med 17 procent ett år efter rökstoppet. Efter tre år hade antalet reducerats med 36 procent.

De uppseendeväckande goda resultaten publicerades nyligen i två separata studier från USA. Dessa pekar på att det inte bara är rökarna själva som gynnats hälsomässigt av rökstoppet.

- Studien stärker de redan starka bevisen på att passiv rökning orsakar hjärtinfarkt, säger dr Lightwood som står bakom en av studierna.

I den andra studien tyder resultaten på att de som har mest att vinna på rökstoppet är ungdomar och ickerökare.

Länk till studie 1.
Länk till studie 2.

Kvinnor missgynas inte i hjärtvården

För några år sedan svepte debatten om hur kvinnliga hjärtpatienter missgynnas som en löpeld genom tidningsspalterna. Ansvariga för vården kände inte igen bilden. Men de hade svårt att göra sig hörda i det höga röstläge som präglade mediedrevet.

Nu kommer forskning som visar att medierna jagade ett spöke: Kvinnor missgynnas inte i hjärtvården.

En faktor som kan ha bidragti till förvirringen är ålder. Kvinnliga hjärtpatienter är äldre. Fem år äldre i genomsnitt. Och det har betydelse.

- Skillnaden i ålder är viktig, eftersom den påverkar hur vi behandlar patienten. När vi justerar materialet statistiskt och sorterar bort åldersfaktorn är skillnaden i dödlighet bortsopad. Då ser vi att kvinnorna till och med klarar sig bättre på sikt, säger Joakim Alfredsson.

En skillnad som åldern gör är val av behandling. Män får mer läkemedel. Men jämför man lika gamla män och kvinnor försvinner skillnaden.


- Risken för biverkningar av läkemedel ökar med ökande ålder, vilket kan vara ett skäl till att man är mer återhållsam med att ge den behandlingen till äldre patienter, säger Joakim Alfredsson.


Länk till (engelsk) sammanfattning av avhandlingen.

Hummerlarver larvar inte omkring

Humrar håller sig i sina anfäders trakter. Och det gör de så effektivt att humrarna runt skäret Kåvra, strax utanför inloppet till Brofjorden, och humrarna i Brofjorden är två skilda bestånd.

Den slutsatsen drar Fiskeriverkets forskare sedan de med en ny typ av strömmätare kartlagt havsströmmarna på de djup där humrarna lever. Nykläckta hummerlarver är nämligen helt berorende av stömmen för att förflytta sig. Och på det djup där de lever rör sig inte vattnet på sådant sätt att det skulle kunna flytta hummerlarver från Brofjorden till Kåvra eller tvärtom.

Det vet man sedan man i våras släppte ner 9 strömmätare och fann att de höll sig överraskande stilla.

En poäng med de nya rönen är att det underlättar vid eventuell utsättning av hummer och vid reglering av fisket.

- Märker man att det är dåligt med hummer på ett ställe så behöver man inte genomföra åtgärder längs hela kusten. Väljer man till exempel att sätta ut hummer så vet man inom vilket område som deras avkomma kommer att spridas. Detsamma om man inför fiskeförbud eller andra åtgärder, det räcker med att avgränsa åtgärderna lokalt för att effektivt gynna hummern, säger Vidar Øresland som också ligger bakom konstruktionen av den nya mätaren.

Mätaren har flera andra tillämpningsområden. Man kan följa planktoströmmar, se hur utsläpp från föroreningskällor sprider sig med mera. Kort sagt bilden av det under ytan dolda blir mycket tydligare.

Läs också: Abborrar håller sig för sig själva

Länk till resultaten.

Besvärlig alg blir busbra batteri

Här är ett ont som faktiskt har ett gott med sig. Den illgröna algen grönslick som har en tendens att ta över klippor och vikar i förorenade hav har speciella egenskaper. Den kan bli ett lättviktigt, miljövänligt och kostnadseffektivt batteri. Hemligheten ligger i algens byggstenar - cellulosan.

- Cellulosan från algen har en speciell struktur med en mycket stor yta. Genom att belägga den med ett tunt lager av en ledande polymer har vi lyckats göra ett batteri som knappt väger någonting, samtidigt som det har världsrekord i laddningskapacitet och uppladdningstid för polymer-cellulosabaserade batterier, säger Gustav Nyström, doktorand i nanoteknologi och försteförfattare till studien.

Grönslicksbatteriet kan laddas med 600 mA per kvadratcentimeter och har lagringskapcitet på 25 till 50 mAH per tiondels gram. Mitt mobilbatterier rymmer 700 mAH. I grönslicksutförande skulle det väga 15-20 gram - och vara miljövänligt. (Om jag räknat rätt alltså.)

Grönslickbatterierna lämpar sig enligt forskarna på Ångströmslaboratoriet i Uppsala väl för massproduktion och uppskalning.

Tänk på det nästa gång du ser dem lilla illgröna algtofsen guppa i vattenbrynet. Om nåt år kan den sitta i din mobil.

Länk till resultaten

Äntligen! SÅ ska en trivsam stad se ut

Hur vi uppfattar och värderar stadsmiljöer är inte så unikt som vi kanske tror - eller önskar. Vi värderar miljöerna så pass lika att det går att ta fram en metod som mäter de känslor som vi får då vi vistas i olika miljöer och som kan ge underlag för hur stadsmiljöer utformas.

 Lena Steffner som nyligen doktorerat vid Lunds Universitet presenterar i sin avhandling metoden.

– Det som är nytt är att den här metoden faktiskt ger en bild av miljön som alla kan vara överens om. Det gör det lättare att använda resultaten i argumentationen vid planering av ett område, precis som man idag använder exempelvis bullermätningar, säger Lena Steffner.

Rent praktiskt går det till så att ett antal personer utifrån bilder av platser gör en skattning av sina känslor och får förklara varför de känner så.

Så hur ska en stad se ut för att vi ska trivas?

– Varje plats är unik och hur den upplevs beror på sammanhanget, men överlag ger medeltida bebyggelse, stenstaden i rutnätskvarter och trädgårdsstadsmiljöer flest positiva känslor, säger arkitekten Lena Steffner som hopas att metoden ska användas vid planering av nya områden eller bättre på ryktet i stadsdelar som behöver bättre service.

 Avhandlingen kan laddas ner här.

Ljudstötar visar vägens skick och sparar pengar

Det svenska vägnätet åldras. Ingen nyhet för oss som använder det. Stora delar av det byggdes under 1960-talet och dimensionerades för att hålla i 40 år. Det bör alltså vara dags att reparera nu och vägverket lägger miljarder på underhåll varje år.

Men vägar slits olika. Ibland beror det på att de byggdes lite illa. Grunden packades inte tillräckligt, marken var för mjuk eller så försvårades arbetet av ösregn. Därför vet man inte vilka vägar man ska börja med.

Så ett snabbt och relativt enkelt (Jämfört med att göra hål och ta upp borrkärnor.) sätt att mäta är alltså välkommet. Särskilt som man nu ofta får besluta om dyra insatser baserade på gissningar, om än grundade på kunskap om byggår och belastning mm.

Ett sådant sätt har Nils Rydén vid Lunds universitet kommit på. Hans metod bygger på att man skjuter ljudvågor genom vägen. Ljudvågornas hastighet förändras efter hur styvt materialet är. På så sätt får man en bild av vägens skick. (Metoden liknar ultraljudsundersökning men använder låga frekvenser, skulle kunna kallas infraljud om man gillar fackuttryck.) Det hela går snabbare, enklare, säkrare och billigare än nuvarande metoder.

Metoden är inte begränsad till vägar. Fundament för broar, byggnadsverk, vattenkraftverk och annat kan också undersökas. Ett exempel är de svenska kärnkraftverkens fundament som nu har åldrats betänkligt. I dessa fall är inte pengar det viktigaste. Kollapsande broar eller kraftverk kan skörda liv.

Länk till Nils Rydéns forskning.

Se även Ny Teknik

Träning i grupp gör dig extra tuff

Är du en gnällspik som gnäller över småskador? Om du inte längre vill vara en mes så har forskarna vid Oxford ett tips till dig: Börja träna, men gör det i grupp.

Att hård fysisk träning höjer smärttröskeln är känt sedan länge. Vid hård ansträngning producerar kroppen endorfinersom är en slags interna lyckopiller - man mår bra och känner inte smärta lika mycket.

De riktiga endorfinisterna är dock de indrottsmän som tränar i grupp. Det har Oxfordforskarna testat genom att plåga en roddbesättning i en specialbyggd roddmaskin utformad så att träningen där ska upplevas som att slita i en riktig roddbåt.

Efter träningen har forskarna mätt roddarnas smärttröskel genom att stänga av blodtillförseln i armen med en blodtrycksmanschett. Ju längre de stod ut desto högre smärttröskel. Man har också testat roddarna sedan de fått träna  ensamma i roddmaskinen.

Det man fann var att efter att roddarna tränat i grupp var deras smärttröskel betydligt högre än efter att de tränat enskilt. (Träningspassen var lika hårda.)

Oxfordsforskarna tillskriver effekten de faktum att träningen sker i grupp och att rodden i grupp kräver synkronisering och de utesluter inte att andra fysiksa och synkroniserade aktiviteter på samma sätt kan öka smärttåligheten. Uppenbarligen är grupptränare riktiga endorfinister.

Hela studien kan läsas på The Royal Societys letter of Biology. Men lösenord krävs.

Fågelrivaler blir härmapor

Hör du till dem som tycker att det är svårt att skilja den ena fågeln från den andra på sången? I så fall är detta dåliga nyheter. Myrfåglar (De heter så för att de jagar myror. Vissa följer vandringsmyror långa sträckor.) som konkurrerar om samma resurser i samma område kan lära sig att sjunga samma sång som de konkurrerande myrfåglarna även om dessa hör till en annan art.

Åtminstone gäller detta den peruanska och den gulbröstade myrfågeln som utvecklats till att använda samma melodi på den fågelsång de använder för att hävda reviret. Övriga melodier skiljer sig dock åt.

Resultaten anses vara tämligen uppseendeväckande. "Som om mäniskor och schimpanser skulle börja använda ett gemensamt språk vid konkurrens om resurser" säger Dr Joseph Tobias en av de zoologer som står bakom forskningen.

Utvecklingen av samma sorts melodi är ett exempel på parallell evolution. (Som att både fladdermöss och fåglar utvecklat flygförmåga.) I detta fall är det mer uppseendeväckande eftersom det som drivit evolutionen kan betraktas som en social konfliktsituation. Fåglarna räknas visserligen till samma grupp av fåglar men de gick skilda vägar för tre miljoner år sedan.

Det är zoologer från universitetet i Oxford som  spelat in 504 sånger från 150 individer i områden där de konkurrerar om samma resusrser. Resultatet presenteras online på tidskriften Evolution. (Foto: Joe Tobias)

Forskare fixar fuskande fotbollsspelare

Gillar du fotboll så har du sett dem. Spelarna som faller handlöst och vrider sig i svåra plågor. Plågor som mirakulöst upphör när domaren pekar på straffpunkten. Rutin om det är en hemmaspelare, annars upprörande osportsligt.

Men nu kan det bli slut med detta. Dr Paul Morris vid psykologiska institutionen vid universitet i Portsmouth har specialgranskat videofilmer med fridykande fotbollsspelare och kan nu avslöja fusket genom att peka på en rad tydliga kännetecken på att en spelare ramlat med vilje.

Kännetecknen på fusk är enligt Dr Paul Morris studie:

• Spelaren greppar om en kroppsdel som inte träffats. 
• Spelaren rullar ett extra varv på gräset. 
• Spelaren tar kontrollerade steg efter tacklingen fram till "fallet". 
• Spelaren lyfter båda handflatorna mot himlen, spänner ut bröstet och böjer benen.

Dessa avslöjande beteenden kan förekomma enskilt eller i olika kombinationer. Antagligen beroend på den fallande spelarens skådespelartalang.

Om domarkåren finge lära sig att känna igen fuskets signaler kanske inte fotboll behöver vara ett spel som huvudsakligen spelas liggande (Min känsla efter för många la Liga-matcher) utan boll (Drillo, fd norsk förbundskapten).

Länk till resultaten med videoexempel. (Obs lite knölig nerladdning.)

Abborrar håller sig för sig själva

Man skulle kunna tänka sig att sjöns alla abborrar samlar sig till lek när det är så dags. Speciellt med tanke på att en sjö innehåller få fysiska barriärer som är omöjliga att forcera. Det är ju tämligen lätt för en fisk att simma runt även ganska stora stenar och vassruggar.

Men så är det inte. För en population abborrar kan ett avstånd på ett par hundra meter vara nog för att de inte ska beblanda sig med andra abborrar under leken. Det framgår av Sara Bergeks avhandling vid Uppsala universitet.

Sara Bergek har gjort genetiska studier på abborrpopulationer i sjön Erken i Uppland, i S:t Annas skärgård och i Öregrund vid Östersjökusten. Det visar sig  att grupper av abborrar, även om de lever tätt intill varandra, inte ses för att utbyta genmaterial under leken, vilket annars är en av poängerna med sexuell fortplantning, utan håller sig för sig själva.

Det är dock inte avståndet som krymper abborrarnas äktenskapsmarknad. Det som avgör är skillnader i vattentemperaturer under våren då leken äger rum. Ju större skillnader i vattentemperatur desto större genetiska skillnader mellan de närbelägna abborrgrupperna.

Vattentemperaturen är en så pass kraftig barriär att skillnaderna mellan abborrgrupperna också uppvisar variationer i utseende mellan populationerna. (Olika födotillgång kan också vara en faktor som driver utvecklingen.)

Den här inblicken i begränsningarna av abborrarnas kärleksliv kanske kan kännas som trivial men den pekar på faktorer som visar att anpassning till skilda miljöer kan äga rum också inom korta avstånd. På sikt kan dessa anpassningar också leda till att nya arter bildas.

Resultaten visar också att barriärer som stödjer  processen inte alltid måste vara av konkret fysisk form. Även i öppna vattenvolymer kan det uppstå barriärer som stimulerar artbildning. En sjös vattenvolym är inte så homogen som vi människor lätt tror. Åtminstone inte för en abborrre på friarstråt.

Läs hela avhandlingen här.

Läs också Hummerlarver larvar inte omkring



-

Välj den långsamma kön och lev lite längre

Det kan löna sig att ta den långsamma kassakön i butiken och att medvetet se till att hamna i bilköer och liknande. Åtminstone om köbeteendet är del i en rehabiliteringsprocess för hjärtsjuka. Det framgår av en färsk avhandling från Uppsala universitet.

Mats Gulliksson har följt patienter med hjärtproblem som under två år fått  träning i att hantera sitt stressbeteende. Det är i den träningen det kuriösa köbeteendet ingår. Genom att utsätta sig för det moderna storstadslivet påfrestningar och lära sig att hantera den stress de utlöser så ökar patienternas chans att slippa nya hjärtproblem.

Metoden kallas kognitiv beteendeterapi (KBT) och har i det här fallet visat sig leda till klart färre återfall  för gruppen som fått träna på stresshantering jämfört med patienter som inte fått göra det.

Goda nyheter för hjärtsjuka, menar Mats Gulliksson, som hoppas att detta ska kunna hjälpa patienterna att finna motivation till att hantera stress på ett mer hälossamt sätt.
Läs hela avhandlingen här.

På spaning efter sötvattenmusslans framtid

Musslor sitter still och äter genom att flitrera vatten. Därför fungerar de i praktiken som små men effektiva reningsverk och eftersom musslorna är många så har de stor betydlese för vattenkvaliteten genom att suga näring ur vattnet -näring som annars kunde ge upphov till algblomningar, igenväxning och andra otrevligheter.

Tyvärr har flera av de stora musselarterna i flera av vattendragen i Västra Götaland minskat och har svårt att föryngra sig. Varför vet man inte riktigt. Men eftersom musslorna är beroende av olika fiskarter för sin föryngring - musssellarverna utnyttjar kortvarigt fiskar som värdjur - är hypotesen att fiskarnas naturliga vandring hindras eller försvåras av hinder, som fördämningar, i vattendragen. 

Om det är så hoppas forskarna vid Högskolan att ta reda på. 33 sjöar och vattendrag ska, med start hösten 2009, studeras ur musselsynpunkt.

Länk till forskningen vid Högskolan i Skövde

T-rex har fått en farfarsfar

Världens mest skräckinjagande dinosaur, Tyrannosaurus Rex, har fått en längre stamtavla. Detta sedan en person, man vet inte vem det är, hittade ett i det närmaste komplett bevarat fossil av T-Rexens anfader i  sjön Lujiatun i nördöstra Kina.

Det förhistoriska djuret ser ut som en T-rex  - fast i miniatyr. Det upphittade exemplaret är ett ungt djur, fem till sex år, som då det levde för cirka 130 miljoner år sedan mätte tre meter från nos till svans och vägde ungefär 60 kilo. Den är alltså ungefär en hundradel så stor (volym) som en T-rex, som i vid motsvarande ålder skulle vägt flera ton.

Det kinesiska fyndet innebär att utvgecklingshistorien för T-rex delvis får skrivas om. Tidigare har man antagit att T-rexen förkrympta framben (eller armar) blivit sådana då djuret genom evolutionen ökade i storlek. Fyndet av T-rex farfarsfar visar att de förkrympta frambenen var etablerade långt innan T-rexen gjorde entré tiotals miljoner år senare.

Den nya dinosaurien har fått namnet Raptor kriegsteini efter fadern till den amerikanske läkare som köpte fossilet på den internationella marknaden och överlämnade den till paleontologen Paul Sereno som gick med på att beskriva arten vetenskapligt om fyndet överlämnades till vetenskapen.

I framtiden ska T-rex farfar kunna beskådas i ett museum i nordöstra kina.

Fyndet beskrivs i US journal Science. Lösenord krävs.


Länk till video om Raptor kriegsteini.


Länk till bildgaller på The Guardian.