Fäbodarna är inte fullt så uråldriga som man lätt kan tänka sig. De växte fram under 1500-talet och 1600-talet i Dalarna och södra Norrland som ett svar på den kris som rådde inom jordbruket efter pestens härjningar visar en ny avhandling från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Å andra sidan var introduktionen av fäbodssystemet betydande. Det var en slags spetsmetodik som tillsammans med geten, messmöret och fäbodkullan kunskaper lade grunden för en kraftig expansion av jordbruket. Under en period på 150 år var Norrland och Dalarna ledande i utvecklingen av det svenska jordbruket. Det var exempelvis detta område som järnplogen först kom att användas i Sverige.
Utvecklingen av fäbodsystemet hänger samman med att jordbruket allt mer kom att inlemmas i en handelsekonomi. Det ledde till att antalet får och getter ökade dramatiskt och att bygdernas utmarker i allt högre grad utnyttjades för bete. Att utnyttja avlägsna marker som dessutom var allämning krävde organisation. Bland annat för att betesresursen inte skulle överutnyttjas.
– Mina undersökningar av förhållandena i Leksand visar att bönderna själva skapade organisationen för förvaltning och att de hela tiden ändrade sin organisation för att på ett hållbart sätt utnyttja skogarna för bete. Med hjälp av Elinor Ostroms teorier kan jag också visa att fäbodväsendet och den jordbruksekonomi det var en del av växte fram under 1500- och 1600-talet och sedan upphörde kring sekelskiftet 1900, säger Jesper Larsson avhandlingens författare.
Sammanfattningsvis beskriver Jesper Larsson fäbodväsendet som ett effektivt sätt att utnyttja landskapet och producera varor som efterfrågades på en växande marknad. Tillgången till de högt belägna fäbodarna gav de nordliga landskapen en fördel jämfört med de sydliga. När fäbodarna minskade i betydelse tappade också den nordliga jordbruksekonomin i styrka till den sydliga.
Läs avhandlingen här.
Bilderna: Överst: En kraftfull ökning av antalet får och getter skedde från 1500-talet till mitten av 1800-talet. När den dramatiska minskningen av getter inleddes på många platser efter 1850 kom det att finnas kvar större getbesättningar på många platser i Jämtland. Bilden från Dusnäsbodarna i Stuguns socken, Jämtland. Foto: Okänd. Arkiv: Jamtli.
Nedan:Fäbodarna var en utpräglad kvinnligt arbetsplats. Mycket av arbetet kretsade kring mjölkhantering. Här gör Laura Olsson ost och Selma Olsson kärnar smör vid Baksjöbodarna i Mattmars socken, Jämtland. Foto: Okänd. Arkiv: Jamtli.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar