Importräkor kan hota hummerfisket

Virus i frysta råa tigerräkor från Asien kan göra att White Spot Disease får fäste bland svenska kräftdjur.

– Om en sådan räka slängs ut i ett naturvatten eller används som bete vid fiske föreligger en uppenbar risk för att sjukdomen sprids bland svenska kräftdjur, säger Anders Hellström, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

White Spot Disease är en sjukdom som angriper kräftdjur. Den påvisades första gången 1992 på räka i Kina och har sedan dess spridit sig över hela Asien till Syd- och Nordamerika samt Afrika. Den har vid två tillfällen påvisats i södra Europa. Viruset kan orsaka sjukdom hos många olika arter av kräftdjur, till exempel hos hummer, krabba och kräfta.

En introduktion av viruset skulle drastiskt kunna minska populationerna av kräftdjur i svenska vatten.

– Sportfiskeorganisationer, vattenägare och kommuner har en viktig uppgift i att sprida information om riskerna och att verka för att reglerna följs, säger Anders Hellström.

Bilavgaser kan ge hjärtsjukdomar

Att leva i en miljö med mycket bilavgaser kan öka risken för att dö i en hjärtsjukdom visar en studie utförd utmed en motorväg i Los Angeles. Forskarlaget från USA, Schweiz och Spanien mätte med ultrajud tjockleken på åderväggarna i halspulsådrorna hos människor bosatta nära en livligt trafikerad motorväg.

De fann att åderförkalkningen hos dessa personer var snabbare än för personer bosatta på längre avstånd från trafiken. Tillväxten motsvarade tjockleken av ett hårstrå vart femte år vilket i de här sammanhangen anses vara mycket.

Eftersom åderförkalkning anses ligga bakom flertalet dödliga hjärtproblem så är resultaten av stor betydelse.

-Slutsatsen av detta är att åtgärder för att minska föroreningarna från biltrafiken kan ha större positiva häloseffekter än vad vi hittills trott, säger Michael Jerrett vid Kaliforniens univesitet i Berkeley.

Studien är presenterad i PloS One, en Internetbaserad vetenskaplig tidskrift, men resultaten är lite tvetydiga: Att åderförkalkningen påskyndas av bilavgaser kunde bara säkert påvisas för vissa grupper som de som har höga kolesterolvärden och personer med sociala problem.

Å andra sidan backas resultaten upp av andra studier som visat på förhöjt blodtryck på grund av exponering för bilavgaser.

Kan curry hejda och bota Alzheimers?

Forskare vid Kaliforniens universitet i Los Angeles (UCLA)  har i experiment visat att curry, eller rättare sagt en beståndsdel i en av ingredienserna, kan hejda utvecklingen av Alzheimers och även kurera skadade hjärnor. Det aktiva ämnet som vid försök på möss, genetiskt modifierade så att de snabbt utvecklar Alzheimers, är kurkumin som ger gurkmejan dess gula färg. När mössen fick det tillbakabildades de förändringar i hjärnan som ger sjukdomen.

Men innan du av omsorg om din hjärna ger dig ut och beställer indiskt käk så  betänk att den  portion gurkmeja som krävs för att mostvara den dos som mössen fick är hundra gram. Det vill säga fyra till fem kryddburkar vilket torde kunna förvandla vilken måltid som helst till en mardröm.

Än så länge har gurkmejemetoden bara testats på möss. Om den också har effekt  på människor så borde det synas i de kulturer där curry är vanligt i maten.

- Indiska samhällen som regelbundet äter kurkumin har förvånansvärt få fall av Alzheimers. men vi vet inte varför, säger Susanne Sorensson vid The Alzheimers Society.

Forskarna vid UCLA hoppas nu gå vidare med stuider av curryeffekten på  människor. Det man hoppas på är att kunna framställa ett preparat som gör det lite enklare att få i sig dosen.

Sång kan rädda talet för strokedrabbad

Det är inte ovanligt att strokepatienter får problem med talet, helt enkelt för att de delar av vänster hjärnhalva som sköter talet skadas eller slås ut. Det går, med hjälp av träning, att "flytta" talfunktionen till höger hjärnhalva. Det är inte lätt men det finns en genväg.

Genom att få patienterna att sjunga kan de ofta forma fullt begripliga meningar även om de inte kan tala.
Detta kan man utnyttja till att genom sång förbättra det nya talcentrat i höger hjärnhalva.

- Musik kan vara ett alternativt sätt att engagera de delar av hjärnan som annars inte används, säger professor  Gotffried Schlaug vid Beth Israel Deaconess Medical Center and Harvard Medical School in Boston i USA.

När patienterna sjunger så skapas ny kopplingar som hjälper till att återskapa förmågan att tala.

Skälet till att sångträning kan bli ett sätt att återfå talförågan är att sång och musik engagerar områden utspridda över hela hjärnan.

ReklamTV gör barn överviktiga

 Det är inte TV-tittandet i sig som gör amerikanska barn feta. Det är reklamen som är boven. Feta blir barnen först när de tittar på kommersiell TV med många matannonser, matannonser som till övervägande delen gör reklam för fet och/eller sockerspäckad skäpmat.

Det är forskare vid Kaliforniens universitet i Los Angeles som studerat sambandet mellan övervikt hos barn och den tid de tillbringar framför TV-apparaterna.  3 563 barn upp till tolv år ingår i studien. Forskarna ha tagit hänsyn till barnens och mödrarnas vikt, utbildningsnivå och vilken typ av program barnen såg på. Och även med hänsyn tagen till detta så står slutsatsen fast: TV-reklam gör barn feta.

Undersökningen är gjord i USA där barn är regelbundna TV-tittare från två års ålder och vid fem år tagit del av 4.000 matannonser på TV. På lördagsmornarna ser barnen i snitt en matannons var femte minut.

- Kommersiell TV får barn att äta mycket av sådant som de borde äta lite av som söta flingor, godis, snabbmat och läskedrycker, säger Frederick Zimmermann en av studiens författare.

 Studien är presenterad i American Journal of Public Health.

Gummiduken som producerar el

Forskare vid Princeton i USA har med hjälp av nanoteknik producerat en gummiduk som producerar el när den böjs och töjs.  Gummiduken kan om den sys in i kläder eller skor och fungera som energikälla till mobiltelefoner,  mp3-spelare och annan elektronik som vi tycker om att bära med oss.

Om man använder sig av en gummiduk som går att operera  in i människokroppen kan den fungera som energikälla till pacemakers, hörapparater och annat.  (För att driva en pacemaker lägger man en duk som utnyttjar bröstkorgens andningsrörelser.)

Det är praktiskt, men det riktigt fina i kråksången är att gummiduken rör sig när man tillsätter ström. Det  betyder i princip att man kan operera in en duk som producerar ström och använda en annan duk som "motor" i exempelvis en pacemaker, eller utnyttja materialet till att göra mycket små kirurgiska instrument som används inne i kroppen.

Rent tekniskt består gummiduksbatteriet av keramiska nanoribbor inbäddade i silikongummi. Metoden är sådan att den är relativt enkel att skala upp eller ner.

Sexdebatten i Danmark polariseras - Förbudskraven växer

Den offentliga debatten om sex och sexualitet har blivit hårdare och mer polariserad på senare år visar en undersökning av medieinnehåll från 2004 till 2006 utförd vi Köpenhamns universitet. Tongångar poch fördömmanden baserade mer på rädsla och fördommar än på fakta hörs oftare och de ackompanjeras i hög grad av rop på förbud mot såväl publicering av sexskidringar som mot att utföra dem.

- Mina textanalyser visar att fruktan och fördömandet huvudsakligen riktar sig kvinnors och ungdomars sexvanor. Detta fördömmande är ett uttryck för en sexualmoralism där man vill påtvinga andra en viss sexualitet som man anser vara den riktiga, säger Morten Emmerik Wöldike vid socilogiska institutionen.

- Därmed skapar, och reproducerar, man en sexuell rangordning, där vissa sexuella drifter och aktiviteter värderas positivt och som riktiga, sunda och goda, medan andra lustar, som till exempel analasex, gruppsex och pornografi, utesluts. Det som faller utanför den förhärskande inställningen om den goda sexualiteten drabbas av misstänkliggörande, demonisering och sjukliggörs, fortsätter han.

Som ett brev på posten, efter att vissa sexuella uttryck misstänkliggjorts dyker kraven på förbud upp i medierna. Men det som sägs i den offentliga debatten är inte nödvändigtvis det som danskarna tror på.

- Textanalyserna tyder på att de, på rädsla och fördomar baserad åsikterna i dagspressen i hög grad formuleras av en bred grupp opinionsbildare, av feministiska grupper och politiker från center/vänsterflygeln. Men sexualmoralismen delas inte nödvändigtvis av befolkningen. Exempelvis pekar opinionsundersökningar på att det inte finns majoritet för att förbjuda köpesex, säger Morten Emmerik Wöldike.

Läs mer här.

Klimatförändringen kan ge fler trafikolyckor i Göteborgstrakten

Om klimatförändringarna ger Sverige ett mildare klimat kan det innebära att antalet trafikolyckor ökar visar forskning från Göteborgs universitet. Det känns som en oväntad effekt eftersom man vanligen sätter likhetstecken mellan vinter och halka och olyckor.

Men det är inte en stabil vinter med minusgrader och vinterväglag som är farligast.

— Det är när den lägsta, dagliga temperaturen rör sig från noll grader och uppåt som olycksrisken är som störst. När vi inte tror det är halt, och temperaturen säger att det inte är halt, kör vi som om det vore sommarväglag. Men i temperaturer kring noll kan det uppstå fläckvis halka, och då är olyckan framme, säger Anna Andersson, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper.

Anna Andersson har räknat ut att, om klimatmodellerna är korrekta, kommer antalet sådan dagar i Göteborgsområdetatt nära nog fördubblas vilket då kan ge en lika stor ökning av trafikolyckorna  med 88 procent, eller från 83 till 159 olyckor i genomsnitt.

Studien visar också att antalet tillfällen med halt väglag orsakad av nederbörd kommer öka i de norra delarna av landet. En annan slutsats är att olyckorna orsakade av snö är fler under kallare vintrar, medan olyckorna orsakade av halt väglag är fler under milda vintrar.

Varning för bankort med chip! De är lätta att lura visar Cambridgeforskare

Allt fler bankkort/betalkort utrustas med ett chip i ena änden. Det används som identifikation vid inköp och kräver egentligen att användaren också knappar in sin PIN-kod. Men det systemet är inte säkert hävdar forskare vi Universitetet i Cambridge i Storbritannien.

Men hjälp av en mycket enkel utrustning kan en oärlig person, utan att känna till PIN-koden, använda kortet.

- Den tekniska kunskap som krävs för att genomföra bedrägeriet är mycket låg och den elektroniska utrustning som krävs kan göras så liten att personalen i butiken inte lägger märke till den, säger forskaren Stephen Murdoch.

Det som är extra lömskt är att det ser ut som om kortet har använts med en korrekt PIN-kod. På kortinnehavarens konto kommer köpet att registreras som om det vore gjort med en korrekt PIN-kod: "Verified by PIN-code". Det ställer till problem för bankkunden, hävdar Cambridgeforskarna,  eftersom bankerna väljer att tro på sitt system och istället anklaga kunden för att ha slarvat med sin PIN-kod. Någon ersättning lär de heller inte få eftersom det ser ut som att kunderna slarvat med PIN-koden. Bankerna skjuter över ansvaret för ett icke fungerande säkerhetssystem till sina kunder.

- Vi har testat på kort från alla större banker  i Strobritannien. Alla var sårbara för ett bedrägeriförsök, säger Stephen Murdoch som är kritisk till att den brittiske bankombudsmannen inte agerar.

Eftersom bank- och kreditkort fungerar internationellt är det inte otänkbart att svenska kort med chip är lika lätta att lura. Håll hårt i koret alltså.

En ingående beskrivning här.

Kvinnor äter hälsosammare i närheten av män

Vill man banta ska man välja sitt måltidssällskap noga. Åtminstone om man är kvinna. Bäst är att äta tillsammans med män.

När det är män i närheten äter nämligen kvinnor mer kalorisnål mat. Och ju fler män desto magrare blir den kvinnliga kosten. Det visar resulatet av en fältstudie som rör omkring 470 ungdomar i studentmatsalen i McMasters universitet i Ontario, USA.

Forskarlaget tog sig helt enkelt före att närgånget studera vad studenterna hade på sina tallrikar och fann då att ju större andel män det var vid bordet desto mer sallad och andra kalorisnåla matvaror fyllde studentskornas tallrikar.

Förklaringen till det besynnerliga betendet är enligt Meredith Young att vad som finns på tallriken kan ha samma signalvärde som en snygg klädsel eller en vällagd sminkning. Därmed blir måltidens sammansättning en del i strategin för att finna en sexpartner.

- Salladsbladen på tallriken ska säga, Jag är söt; jag är attraktiv; jag tar hand om mig själv, berättar Meredith Young.

Mäns matvanor påverkades emellertid inte alls  av antalet kvinnor vid borden. 

Personerna i undersökningen är inte slumpmässigt utvalda. Därför hänger studiens värde utanför universitetsmatsalen på hur väl man kan förklara mekanismerna. Och det finns en del som tyder på att slutsaterna har allmän giltighet. Andra studier visar hur matvanorna påverkas av sällskapet: Det är skillnad på att bryta bröd med en tilltänkt arbetsgivare och en gammal god vän. Och man vet att sedan tidigare att matvanor har en signalfunktion. En grötfrukost och en champagnefrukost säger helt olika saker. Därför kan man anta att effekten är likartad i de kulturer där en smal kropp betraktas som attraktivt.

Egenintresse (delvis) bakom Sveriges klimatansvar

Sverige har i Kyotoavtalet tagit ett större klimaansvar än andra länder och kommer troligen också att överträffa de egna målsättningarna. Det känns ju bra. Men innan vi slår oss för bröstet och pekar finger åt andra nationer ska vi nog tänka en gång till. De svenska motiven är inte helt snövita visar en färsk avhandling från Göteborgs universitet.

Visst, till en del förklaras Sveriges agerande av berättelsen (forskartugg för hur vi förklarar och motivera vårt agerande)  om en miljöengagerad nation beredd att ta sin del ansvaret. Men samma nation har också underhållit berättelsen om att miljöteknik kan vara en ny svensk affärsidé. Exportpengar och fördelar som motiv för miljöarbete alltså. Eller om man vill vara cynisk: Vi planerar att bli rika på klimatarbetet.

– Kombinationen av dessa berättelser har bidragit till att ge Sverige legitimitet både bland fattiga länder och bland aktörer i den rika världen som har menat att klimatpolitik innebär en uppoffring. Det återstår att se om Sverige fortsätter på det här spåret i kölvattnet av Köpenhamnsprocessen, säger Mathias Zannakis.

Bevis för rörligt liv före den kambriska explosion

Livet på jorden har inte utvecklats i en lång lugn följd. Snarare tvärttom. Perioder av stadig tillväxt har följts av perioder av massdöd av arter och snabb expansion.

En av de mer dramatiska plötsliga och snabba tillväxterna skedde för cirka 450 miljoner år sedan och kallas ibland för den kambriska explosionen.

Tiden för den kambriska är lite mystisk. Det finns nämligen väldigt få spår av större livsformer vilket har tolkats dels som att livsformerna inte hade skelett vilket förklarar bristen på fossil, och att de inte rörde på sig och därför inte lämnade några spår som kunnat bevaras i fossilerat sediment.

Den synen utmanas nu delvis av fynd gjorda i Kanadensiska Newfoundland. Där har en internationell forskargrupp upptäckt prekambriska spår av djurrörelse. Det man funnit ser ut ungefär som spåren efter en snäcka som krupit över en sandbotten och man tror att det djur som ansvarat för spårbildningen kan ha varit ett djur som påmint om nutida havsanemoner.

Cigarettsmugglingen tredubblades på ett år

Trots att den totala rökningen i Sverige minskar så ökar smugglingen drastiskt visar forskning från Stockholms centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforsknings årsrapport om svenskarnas tobakskonsumtion för 2008.

2007 gick 144 miljoner smuggelscigarretter upp i rök i Sverige. 2008 var antalet insmugglade cigarretter uppe i 440 miljoner. Det är en ökning på 205 procent vilket betyder att smugglingen mer än tredubblats.

Även den icke kommersiella vidareförsäljningen av lagligt privatimporterade cigarretter ökade under tidsperioden. Men med betydligt blygsammare sex  procent till cirka 134 miljoner cigarretter.

Trost den ökade privata, lagliga eller olagliga införseln av cigarretter så köps flertalet av det sju miljarder taggar som går upp i rök i Sverige i den reguljära handlen.

- Den registrerade försäljningen, det vill säga den som beskattas i Sverige, har minskat under 2008 men samtidigt har den oregistrerade konsumtionen ökat. Denna utveckling är helt i motsats till hur utvecklingen för den registrerade och oregistrerade alkoholen ser ut, berättar Tove Axelsson Sohlberg vid Stockholms centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD.

Svenskarna röker dock mindre. Den totala cigarettkonsumtionen fortsatte att minska under 2008 och var cirka 2,7 procent lägre än 2007 och 7,7 procent lägre än 2006. Denna utveckling får stöd i andra uppgifter som visar att andelen dagligrökare minskat under samma period.

Det upplysta husdjursvalet: Katt

Kattägare är betydligt mer högutbildade än vad hundägare är visar en undersökning som genomförts vid Bristols universitet i Storbritannien. I 47 procent av katthushållen har minst en person en universitetsexamen, för hundhushållen gäller det bara i 38 procent av fallen.

En orsak till att katter i högre grad väljs av högutbildade kan, enligt undersökningen bero på att karriären som möjliggjorts av utbildningen kräver en större insats i arbetstid vilket gör hundägandet mer komplicerat.

-Men vi vet inte säkert varför det finns en skillnad i utbildning mellan katt- och hundägare, säger Jane Murray vid universitetet i Bristol.

Det finns andra skillnader mellan katt och hundägare i Storbritannien. Lite förenklat kan man säga att den typiske brittiske kattägaren är en kvinna i staden medan män på landsbygden föredrar hundar.

 Intressant

Smör höjer kolesterolet mindre än olivolja

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell.


Den främsta förklaringen till smörets relativt låga blodfettsstegring är att ca 20 procent av fettet i smör består av korta och meddellånga fettsyror. Dessa används direkt som energi och påverkar därför aldrig blodfetterna i någon större omfattningen. Sjukvården använder f ö dessa fettsyror till patienter som har svårt att ta upp näring – de är med andra ord bra fettsyror.

– En ytterligare förklaring, som vi spekulerar i, är om tarmcellerna föredrar att lagra smörfett framför långkedjiga fettsyror från vegetabiliska oljor. Smöret ger dock en liten högre halt av fria fettsyror i blodet, vilket är en belastning för kroppen, förklarar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet.

Att skillnaden är större för män beror bl a på hormoner, storlek på fettdepåer och grundläggande omsättningsskillnader (metabolism) mellan män och kvinnor, något som är känt sedan tidigare. Situationen försvårar tester på kvinnor, eftersom de måste testas under samma period under menstruationscykeln varje gång för att få tillförlitliga resultat.

– Resultaten nyanserar bilden av olika kostfetter. Olivoljans har studerats så otroligt mycket och dess förtjänster lyfts ofta fram. Att smör höjer blodkolesterol på lång sikt är välkänt medan dess kortsiktiga effekter inte är lika väl studerade. Visst är olivolja bra, men resultaten visar att olika matfetter kan ha olika fördelar, poängterar Julia Svensson.

Råg hälsosammare än vete

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag.

Den stora skillnaden mellan vit råg och vitt vete överraskar forskarna.

– Exakt vad det är som gör att råg ger en stabil blodsockerkurva vet vi ännu inte. Men vi kommer allt närmare en lösning. Det finns nämligen flera olika typer av råg, och alla typer ger inte samma utslag, vilket gör att några kan sållas bort från fortsatta studier. Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter, berättar Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien. Nästa vår lägger hon fram en avhandling i ämnet.

Vill man verkligen optimera hälsofördelarna ska man, enligt Liza Rosén, äta gröt eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med.

– Då får man rågens alla fördelar. Kliet innehåller ju många nyttiga fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det bidrar också till mättnaden och till att sänka blodsockersvar på längre sikt, däremot såg vi alltså inte så fina resultat vad gäller blodsocker och insulin direkt efter måltiden, berättar hon.

I måltidstester såg forskarna också att personer som åt kokta rågkärnor till frukost blev mättare och åt signifikant mindre till lunch, närmare bestämt 16 procent mindre i energiintag, jämfört med när de åt bröd gjort på vitt vetemjöl. De såg också att både bröd och gröt gjort på vit råg och fullkornsråg mättar mer än vitt vetebröd. Allra effektivast var råggrötarna.

– Antagligen är det vattnet i gröten som ökar mättnadskänslan. Men vattnet måste vara blandat i gröten, dricker man samma mängd vatten till rågbröd blir inte resultatet lika bra, tydliggör hon.

Djurlivet skadas fortfarande av miljögifter

Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.

Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning i jordbruket innebär att hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna försvinner från odlingsmarken. Forskarna fann dessutom att den biologiska kontrollen av skadegörare försämrades, mätt som antalet utplacerade bladlöss som åts upp av sina naturliga fiender. Alla dessa minskningar var starkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel.

– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, säger professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet.

I många områden har mångfalden av biotoper (livsmiljöer) i landskapet minskat drastiskt i och med jordbrukets intensifiering. Häckar, åkerholmar, öppna diken och andra icke-produktiva inslag i landskapet har försvunnit. På själva jordbruksmarken har användningen av handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel ökat.

Glöm lampor - nanotekniken ger oss lysande tapeter.

Med hjälp av det nya supermaterialet grafen har forskare vid bland annat Umeå och Linköpings universitet lyckats tillverka en ny typ av belysningskomponent. Den är billig att tillverka och går att återvinna till 100 procent.


Resultaten, som öppnar för exempelvis lysande tapeter helt i plast, publiceras i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.

Nu presenterar forskarna vid Umeå och Linköpings universitet tillsammans med amerikanska kolleger ett alternativ till OLEDs, en organisk ljus-emitterande elektrokemisk cell (LEC). Den är billig att tillverka och den genomskinliga elektroden är tillverkad av kolmaterialet grafen.


— Det här är ett viktigt steg i utvecklingen av organiska belysningskomponenter, både från ett tekniskt och ett miljömässigt perspektiv. Organiska elektronikkomponenter lovar att bli mycket vanligt förekommande i nya spännande applikationer i framtiden, men detta kan skapa stora återvinningsproblem. Genom att använda grafen istället för konventionella metallelektroder kommer framtidens komponenter att bli mycket enklare att återvinna och därmed miljömässigt attraktiva, säger en av forskarna Nathaniel Robinson från Linköpings universitet.

Eftersom alla delar kan framställas från lösning kan LEC också tillverkas på rulle i en tryckpress på ett mycket kostnadseffektivt sätt.

— Detta öppnar dörren för en framtida billig tillverkning av helt plastbaserade belysnings- och displaykomponenter i form av stora flexibla ark. En sådan belysning eller tv-skärm går att rulla ihop eller tapetsera upp på väggar eller tak, säger en annan av forskarna Ludvig Edman från Umeå universitet.

Blåbär kan skydda mot tarmsjukdomar

Att blåbär är nytigt är känt sedan länge. Men nu visar forskning från Lunds tekniska högskola att de  kan vara betydligt mer nyttiga än vad man hittills trott. En förklaring till det är blåbärens fibrer.

– En ytterligare förklaring till blåbärens extremt positiva effekt kan vara att bärens fibrer inte bryts ner i så stor grad i grovtarmen utan bildar en stor bulk i grovtarmen. Det innebär att inflammationsframkallande ämnen inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan utan bäddas in i fibrerna istället. Därefter åker dessa ämnen ut med avföringen, förklarar Camilla Bränning.

Förutom fiberefekten innehåller blåbär ämnen som skyddar hälsan. Och den skyddande effekten kan förstärkas.

Forskarna testade olika slags dieter av blåbärsskal, rågkli och havrekli med eller utan en blandning av probiotiska bakterier. Resultaten visar att blåbärens skyddande effekt förstärktes om de åts tillsammans med probiotika.

– Probiotikan visade sig ha skyddande effekt på levern, ett organ som ofta påverkas negativt av tarminflammationer, förklarar Åsa Håkansson.

Blåbär innehåller rikligt med polyfenoler som har en antimikrobiell och antioxidativ effekt. Kombinationen blåbär och probiotika minskade inflammationsdrivande bakterier i tarmen medan mängden hälsofrämjande laktobaciller ökade.

Åsa Håkansson och Camilla Bränning noterade även att om blåbären åts tillsammans med probiotikan ökade halten av smörsyra och propionsyra i blodet, två ämnen som bildas när fibrer bryts ner och som sedan tidigare är kända för att vara viktig energi för tarmcellerna. På senare tid har de även kunna visats påverka immunförsvaret positivt. Det verkade helt enkelt som om absorptionen av dessa komponenter underlättades i närvaro av probiotika.

Mer om resultaten här.

Fotboll bättre än medicin

Fotboll kan vara mer än ursäkt för ett ökat intag av alkohol och friterade potatisprodukter och en tummelplats för överbetalda reklampelare/spelare som marknadsför produkter producerade i skadliga arbetsmiljöer av underbetalda arbetare utan anställningstrygghet, reglerade arbetstider, fackliga rättigheter med mera. Fotboll kan också ha en positiv sida visar studier från Köpenhamns universitet.

Tricket är att få de försoffade fotbollsfansen att överge TV-soffan och chipsskålarna och snöra på sig kängorna för en dosegenupplevd fotbolls. I ett försök tog man en grupp inaktiva män och lät dem under tre månader täna fotboll två gånger i veckan. Resultaten var positiva:

Blodtrycket sjönk, fett förbrändes, risken för benbrott minskade och vilopulsen sjönk. Resultaten överträffade de normal läkarråden om sund kost och motion _ alltså: Fotbollen - Läkarvetenskapen 4-0.

I ett sidoprojekt testades både lång och kortsiktiga effekter för både män och kvinnor. Fotbollsträning minskade riskfaktorerna för hjärt kärlsjukdomar,  kolesterolhalterna sjönk, hjärtfunktion förbättrades, blodkärlens elasticitet blev bättre. Effekten för fotbollsträning var större än vid styrketräning och jämförbara med löpträning.

Tabellen så här långt:

Fotboll - Läkarvetenskapen 3-0

Fotboll - Styrketräning 4-0

Fotboll - Löpning 4-4

Så fotbollsträning, och troligen annan idrottsträning, har potential att vara direkt hälsobringande. Fast då får man försöka bortse från idrottens övergripande mål som TV-exponering, jakten på reklamkontrakt, elitfokus, sjuklig fokusering på vinnare et cetera. Det vill säga sånt som har en tendens att hålla behövande  fd soffpotatisar borta från träningen.

Internetberoende kopplat till depression

Det finns en koppling mellan ett beroendeliknande användande av Internet och depression visar forskning som utförts vid universitetet i Leeds i Storbritannien. Forskningen som bygger på enkätsvar från 1300 personer tyder på att ungefär ungefär en procent av de som besvarat enkäten är Internetberoende.

Deltagarna i undersökningen är inte slumpmässigt utvalda utan har rekryterats via sociala sajter på Internet. Det går därför inte generalisera och säga att en procent av Internetanvändarna är beroende. Sannolikt är det färre eftersom rekryteringen till enkäten skett på Internet och därmed troligen i en population som använder Internet mer än normalanvändarna.

Den grupp som i undersökningen stiger fram som Internetmissbrukare och har utvecklat ett närmast tvångsmässigt Internetanvändande och ersatt det riktiga livet med ett liv i chattrum och på sociala sajter är  i högre grad drabbade av depressioner.

Men resultaten i studien ger inga skäl att sluta följa denna blogg (Som väl är farligt beroendeframkallande?).  Det går inte att säga vad som är höna och vad som är ägg. Det är minst lika sannolikt att det är så att deprimerade personer har lättare för att utveckla ett osunt internetberoende som att hög användning av Internet leder till depression. Men kopplingen finns där och det kan vara klokt att ta reda på hur det ligger till.

- Även om överdriven Internetanvändning inte kan sägas orsaka mentala problem, men om en Internetberoende person ersätter meningsfulla relationer med virtuella kontakter på Internet kan det ha en negativ inverkan på deras mentala hälsa, kommenterar Andrew McCulloch resultaten i BBC.

http://intressant.se/intressant

Revolverduellens hemlighet avslöjad - äntligen!

En dansk forskare blev så fascinerad av Västernfilmernas revolverdueller att han med hjälp av en kollega och leksakspistoler sökte svaret på frågan varför filmhjälten, som gentlemannamässig nog låter filmskurken dra sin revolver först, vinner duellen. Revolverdragandet och pangandet i universitetskorridorerna hade nog snart städats undan till lärosätets kuriosaavdelning om inte en av de duellerande akademikerna varit Nihls Bohr som när han inte studerade revolverduellen  kartlade atomens inre, bidrog till kvantfysikens utveckling, fick Nobelpriset i fysik 1922 och senare riktade intresset mot lite större vapen som atombomber.

Vetenskapligt arbete brukar beskrivas som att stå på jättars axlar. I den traditionen har nu forskare i Birmingham plockat upp Bohrs avlagda revolverbälte för att gå till botten med frågan varför filmskurken förlorar. Och de har ett svar:

Den som drar sitt vapen sist drar snabbare eftersom han gör det utan att tänka "nu drar jag". Reflexrörelsen är snabbare än den planerade rörelsen. Vilket faktiskt är exakt det som Niels Bohr trodde. Men skillnaden är liten. 21 millisekunder närmare bestämt. Och eftersom hjärnans reaktionstid är cirka 200 millisekunder så ligger den gode cowboyen 180 milisekunder efter. Inte mycket, men tillräckligt för att förlora duellen.

Niels Bohr, som i sina experiment var den snällle cowboyen (inte så överraskande va?) och drog sist, vann dock alla dueller mot forskarkollegan George Gamow vilket bör betyda att Niels Bohr är "The fastest  gun in the history of the Nobel Prize". Men han vann för att han var en bättre skytt, inte för att han drog sist. Om jämgoda skyttar  möts i en duell så vinner den som drar först. Så enkelt är det - allt annat är dramaturgi.

Studien är presenterad i Procedings of the Royal Society B. Utanför bioduken och de Köpenhamnska universitetskorridorerna kan kunskapen om hur rörelser påverkas av om de är vilje- eller reaktionsstyrda komma att få betydelse för att utveckla metoder för att underlätta livet för personer med Parkinsons.

Filmen visar hur experimentet gick till. Trist nog har Birminghamforskarna övergett pickadollerna och låter studentera trycka på knappar. Visst var det mer stuns i forskningen förr...

Falsk matematik sänkte sjukförsäkringen

Under 1990-talet  och under 2000-talets först år kom den svenska sjukförsäkringen under debatt. Orsaken var att kostnaderna för sjukskrivningarna ökade. Skulden lades på "fusket" som angavs som förklaring till kostnaderna. Men så var det inte visar forskning från Malmö Högskola. Det galloperande fusket var en bluff.

Efter att kostnaderna för den svenska sjukförsäkringen skjutit i höjden vann bilden av de sjukskrivna som fuskare och inbillningssjuka mark. Sveriges sjukförsäkring pekades ut som ett lättlurat system, krav på hårdare tag hördes, drevet gick mot de sjukskrivna.

Vad som inte kom fram i debatten var att antalet nya sjukskrivna faktiskt inte hade ökat särskilt mycket. Istället var det rehabiliteringsarbetet ute på arbetsplatserna som hade havererat, med allt längre långtidssjukskrivningar som resultat.

– Det togs för givet att den höga sjukfrånvaron berodde på fusk och överutnyttjande. Sådant förekommer utan tvekan, men det väldigt lite som pekar på att de problemen verkligen ökade under början av 2000-talet, säger Björn Johnson som skrivit avhandlingen.

Studien omfattar tiden från 1995 och framåt. De påståenden som var vanligast i medierna och den offentliga debatten jämförs med statistik och resultat från bland annat arbetsmiljöforskning, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Många påståenden saknade stöd i statistiken: tvärtemot vad som påstods i debatten minskade till exempel antalet nya sjukskrivna arbetslösa under den här tiden.

– Medierna har inte skött sin granskande uppgift, och politikerna har i sin tur grundat sina beslut på en felaktig och överdriven bild av problemet, säger Björn Johnson.

Därför kunde ohälsa omdefinieras från att handla om dålig arbetsmiljö till att bli en fråga om bristande privatmoral.

Tyska forskare testar nytt sätt att bekämpa virus

Virus är svårt att bekämpa. Ett skäl till det är att de, i någon mening, inte är levande utan mer ett slags skal för arvsmassa som triggar levande celler att producera kopior av viruset. Detta ger dem också en väldigt hög mutationstakt vilket gör att det är ett evighetsarbete att ta fram vaccin och medicin mot virus eftersom de snabbt blir resistenta.

De tyska forskarna vid Max Planck Society testar nu en annan väg: Eftersom virusen använder sig av levande celler för att reproducera sig så kanske man, istället för att försöka utrota viruset, kan få cellerna att vägra att ställa upp som producenter av nya virus. Därmed hindrar man virusinfektionen från att sprida sig.

Tekniken kallas för RNA-interferens vilket i praktiken innebär att man försöker laborera med genetiken i cellen . Av den mänskliga cellens ungefär 24 000 gener är det blott 287 (hittills) som är med och producerar virus. Målet är att kunna stänga av tillräckligt många av dem för att hindra spridningen av virus utanför den infekterade cellen utan att skapa allvarliga bieffekter på patienten.

Studien där forskningen beskrivs heter "Genome-wide RNAi screen identifies human host factors crucial for influenza virus replication" och är publicerad i Tidskriften Nature.

Utbildad dator kan granska farliga trafikmiljöer

Kunskapen om "nästan olyckor" är guld värd för dem som vill skapa en säkrare trafikmiljö. Detta bland annat för att tillbuden är vanligare än olyckorna (Därför kan de avslöja fler felaktigheter i trafikmiljön.) Och de kan ge kunskap om trafikfaror innan någon skadats. Men det är dyrt att ta fram informationen. Idag får observatörer ställa sig vid vägkanten för att ta reda på hur bilister, cyklister och fotgängare beter sig i trafiken. 

Nu har matematiker och trafikforskare vid Lunds Tekniska Högskola utvecklat ett avancerat datorsystem som själv kan filma och själv analysera inspelningar av trafikhändelser.

Matematikerna har lärt datorn att känna igen fotgängare, cyklister och bilar, hur dem kör och med vilken hastighet. Datorn kan även plocka fram position och avstånd mellan olika fordon. Med den här tekniken kan datorn automatiskt sålla fram den information man söker efter, t ex ”nästanolyckor” alltså händelser som är nästan blev en olycka. På så sätt kan man komma fram till vad som brister i trafikmiljön.

– Efter att ha gått igenom 40 forskningsrapporter om trafikbeteenden kan jag konstatera att i 90 procent av dessa kunde man använda videoanalys för datainsamling. Tekniken behövs både när det gäller att föra forskningen kring trafikantbeteende framåt men även för gatukontor och trafikkonsulter som idag gör \"manuella\" studier, berättar Aliaksei Laureshyn, som doktorerat  på sin avhandling ”Application of automated video analysis to road user behaviour”.

Snabbare och direktare sex vid livsfara

Visst är det romantiskt med en storstilad uppvaktning där hannen kråmar sig och visar upp sig i all sin prakt för att vinna den utvaldas  gunst. Nackdelen med romantiska approachen är att den tar tid. Och ibland har man inte det. Ibland är risken att bli uppäten alltför stor. Vad gör man då?

Det kan vara bäst att ta det säkra före det osäkra, glömma kurtisen och snabbt ta sig till närmsta hona för att föra sina gener vidare. I det läget, när döden nafsar i stjärtfenan, blir frågan om medgivande mindre viktig. Åtminstone om man är en guppyhane som känt doften av hungriga rovfiskar i närheten.

Det burdusa parningsbeteendet beskrivs i Sanna Harris avhandling som visar dels att fisk kan känna lukten av rovfiskar och att deras beteende förändras av rovfiskarnas närhet. Förutom det burdusa parningsbeteendet börjar guppystimmet simma tätare.

Avhandlingen heter Behaviour under predation risk – antipredator strategies, behavioural syndromes and sex-specific responses in aquatic prey.

http://intressant.se/intessant

Tufft att vara gammal på finansmarknaden

Det är inte lätt att bli gammal. Det gör ont i lederna, sömnen blir oroligare och dessutom blir man, visar psykologisk forskning från Stanford, en sämre spelare på den spekulativa finansmarknaden.

Forskningen, som beskrivs i Journal of Neuroscience visar att 20-åriga finansvalpar gör felakatiga val - lägger sina pengar på aktier med sämre avkastning - 20 procent av gångerna. En 80-årig finansräv gör samma misstag 30 procent av gångerna. Däremot fann man ingen skillnad i riskbenägnhet. Ung som gammal valde de riskfyllda aktierna framför de säkrare obligationerna lika ofta.

Under experimentet läste man elektroniskt av hjärnaktiviteten. Det visade sig då att vid de valsituationer där de äldre rävarna valde fel förekom "brus" i den delen av hjärnan där beslutet avhandlades.

- Vi vet inte vad som orsakade bruset. De kanske tänkte på sina barnbarn eller på något annat värdefullt. Problemet är att de signalerna kan läcka in till beslut om att ta finasiella risker, säger Brian Knutson en av de fyra Stanfordforskarna.

Skillnaderna i resultatet kan inte förklaras i att de äldre spelarna hade svårare att komma ihåg den finansiella informationen om respektive aktie. Det tyder på att det brus man identifierade visar på att hjärnan "vandrar" i beslutsprocessen och påverkar den negativt.
http://intressant.se/intressant

Så blev vi vindrickare hela bunten

Under 1950-talet propgerades det en hel del för vin i Sverige och hittills har man sett det som förklaringen till att Sverige till slut blev en vindrickande nation. Men det stämmer inte, hävdar Paulina Rytkönen som nu fått stöd av Vin- och Sprithistoriska museet för att studera vinets segertåg.

Om det inte var propagandan, vad var det då som fick oss att greppa korkskruvarna? Paulina Rytkönen menar att svaret finns i Sveriges och världens utveckling:

Det som ligger bakom vinets ökade popularitet och intåg i Sverige både inom konsumtion och produktion är istället landets och världens samhällsutveckling. Vinet har precis som Sverige genomgått en klassresa. Vid 1900-talets början var vin en fransk lyxvara, främst för stockholmseliten. I och med industrialismens intåg och den svenska befolkningens ökade välstånd och ändrade konsumtionsvanor och attityder har fler fått tillgång till drycken och den är etablerad i alla samhällsklasser. Minsta lokaltidning har en vinspalt.

- Vinets historia har allt, menar Paulina Rytkönen. Den omfattar bland annat naturen, historien, genus och den ekonomiska, politiska och tekniska utvecklingen.

- För mig är vin mer än en vara, det är en passion!

http://intressant.se/intressant

Trött, seg och med förkärlek för fusk - den mänskliga hjärnan

Vi vill gärna tro att vi människor är rationella varelser som fattar beslut efter att noga ha övervägt olika alternativ.  Det finns till och med en hel ekonomisk skola (The economic man) som bygger på att människor agerar rationellt. Synen på människan som rationell utmanas nu än en gång. Den här gången i en dansk bok om politisk pyskologi.

- Istället för att söka upp information, väga fördelar mot nackdelar med olika alternativ och på den grunden fatta ett rationellt beslut visar undersökningar att hjärnan är lat och i stället tar genvägar, säger Sigge Winthe Nielsen forskare i politisk psykologi vid Statsvetenskapliga institutionen vid Köpenhamns universitet och en av föfattarna av boken.

Det går inte att döma hjärnan alltför hårt för dess lättja och vilja att ta genvägar till besluten. I dagens samhälle är det nödvändigt.

- Genvägarna hjälper den mänskliga hjärnan att förenkla de enorma mängder av information som den utsätts för. Det innebär till exempel att hjärnan hellre litar på  information som är helt ny än mer relevant informtion från igår, och att vi litar mer på information som bekräftar våra åsikter än på information som motsäger dem, säger  Sigge Winther Nielsen.

Men det får konsekvenser påpåekar han: Den danska säkerhetstjänsten hade tillräcklig information om yxmannen som försökte dräpa en av Muhammedbildtecknarna. Men användningen och tolkningen av den stora mängden information klickade. Hjärnan tog en genväg - hittills hade ingen tecknare utsatts för mordförsök så...