Slappna av! Sitta fint är skadligt!

Är du en av många kontorsträlar som plågas av dåligt samvete för att du utnyttjar stolens gungfunktion för att få en mer avslappnad sittställning? Ta det lugnt. Din avslappnade attityd till ergonomernas (numera ovetenskapliga) råd är rena hälsokuren för din rygg.

Att sitta är egentligen onaturligt. Människor skå stå, gå eller ligga. Böjer du ryggraden pressar du samman diskarna på ett sätt som är påfrestande. Ryggen är byggd för att kunna böjas men knappast för att vara böjd visar ny forskning utförd av skotska och kanadensiska forskare vid bland annat Woodend Hospital i Aberdeen, Scotland.

De använde sig av en magnetkamera och fotograferade sittande personers ryggrader. Personerna satt med ryggarna böjda i tre olika vinklar: 70 grader motsvarande positionen då man böjer sig fram för att granska dataskärmen, 90 grader som är det klassiska "sittuppistolen-läget" och 135 grader som motsvarar en rejält nerhasad avslappnad position.

Genom att mäta hur diskarnas form förändrades och förflyttade sig kunde de mäta vilken belastning de olika vinklarna gav på ryggen. Slutsats: Sitta rakt var mest påfrestande för ryggen, luta sig fram mot skärmen var något bättre och att hasa ner till 135 graders vinkel var absolut bäst. Den vinkeln är också den sittvinkel som forskarna rekommenderar.

Det är dock inte helt lätt att sitta i 135 graders vinkel. Lutningen gör att kroppen börjar glida ur stolen. Så med en normal stol är cirka 120 grader en lagom kompromiss, menar de. Men om man kan lägga upp fötterna på något och har bra justeringsmöjligheter på stolen så kan man uppnå 135 grader. I nödfall får man lägga upp fötterna på bordet.

Vill du göra mål - glöm målisen

Snart börjar VM i fotboll och sannolikt kommer någon match att avgöras av straffmål. Nu finns det, tack vare psykologerna vid Universitetet i Exter i Storbritannien, en vetenskaplig metod att utveckla sitt straffsparkande.

Deras lösning: Tänk inte på målvakten och se framförallt inte på honom. Tittar man på målvakten så gör det att straffsparken placeras närmare honom vilket ökar risken att straffen räddas.  Bestäm var du ska placera straffen och fäst blicken där. (Det är samma effekt som gör att en bilförare som intensivt kollar på nåt vid sidan av vägen riskerar att hamna i diket.)

Hur vet de detta? Jo, ett antal straffsparkare försågs med utrustning som registrerade vad de tittade på varpå de släpptes loss i en straffsparkstävling med penningpris.  De som höll koll på målvakten satte betydligt färre straffar.

Varje strategi förder en motstrategi. Forskningen ger råd även till målvakten: Se till att dra till dig spelarens blick: Vifta med armarna eller rör på benen (fötterna i backen dock av regelskäl). Fångar du spelarens blick så lägger han bollen närmare dig. I försöket tog målvakterna som viftade med armarna 45 procent av skotten medan de stillastående bara motade 20 procent.