söndag 31 januari 2010

Jakten på nya testamentets mytiska ursprung

I bibeln finns det fyra evangelier som beskriver Jesus liv och leverna. De är evangelierna enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Bland bibelforskarna finns en allmänt accepterad tro på att två av evangelierna , Matteusevangeliet och Lukasevangeliet, bygger på en gemensam mystisk och för länge sedan försvunnen källa kallad dokument Q.

Tanken bakom det mystiska dokumentet är att Matteusevangeliet och Lukasevangeliet innehåller mycket av det som står i Markusevangeliet, därför anses det sistnämnda ha fungerat som källa till de två andra. Men de båda eveangelierna innehåller också material som inte finns i Markusevangeliet. Och det är här det mytiska Q-dokumentet kommer in. Det anses allmänt vara källan till de uppgifterna.

Vid den teologiska institutionen vid Köpenhamns universitet tror man dock inte på Q-dokumentet.

- Det finns mycket som tyder på att det skiljer 30 till 50 år mellan Matteusevangeliet och Lukasevangeliet. Det är därför troligare att författaren av Lukasevangeliet kände till och använde Matteusevangeliet som källa, säger professor Mogens Müller.

De danska forskarna ska använda tre år och 4,7 miljoner danska kronor till att slå fast sin tes.

Intressant?
Bookmark and Share

Sex meter räddar den biologiska mångfalden

Effektivt och rationellt skött jordbruksmark ger stor avkastning av den gröda som odlas där. Tyvärr sker det till priset av den  biologiska mångfalden. Enkelt uttryckt kan man säga att den biologiska mångfalden avtar i en kedja: färre växter - färre insikter - färre fåglar.

Det är dock enkelt att minska den skadan rejält, visar forskning från Köpenhamns universitet. Sparar man remsor av mark som inte gödslas eller besprutas med bekämpningsmedel får det stor betydelse för det vilda livet.

-  Ta bort sprutning och gödning i ganska begränsade områden och fram kommer plantor som blir föda för fjärilar, humlor och fåglar, säger professor Peter Esbjerg.

I det platta jordbrukslandskapet Danmark finns det 9000 mil lähäckar och lästängsel. Det är längs dessa som en buffertzon med opåverkad mark skulle få stor betydelse.

I försöken har man forskarna testat med buffertzoner från 4 till 24 meter.

- I en 24 meter bed zon sker natuligtvis den största förbättringen i antalet och tätheten av arter. Men en buffertzon på bara 6 meter ger faktiskt merpraten av den ökning av arter som v 24 meter ger, säger Peter Esbjerg.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

lördag 30 januari 2010

Varning! Dina vänners vänner kan göra dig fet!

Vid det här laget har väl flertalet gett upp sina nyårslöften. Så det passar bra att en amerikansk Harvardforskare i dagarna levererar den perfekta ursäkten: Det är inte ditt fel! Det är dina vänners och/eller dina vänners  vänners fel att du fortsätter gå upp vikt/röka/inte motionerar et cetera. Han uttrycker sig inte så men det är en konsekvens av vad han säger.

Det hela är svårt att tro. Åtminstone den delen som rör vänners vänner - och i än högre grad delen som gäller för personer du inte ens har indirekta vänskapsband till men som du kanske delat lokal med på bio, jobb, teater eller krog. Men sociologen Nicholas Christakis hävdar att det faktiskt fungerar så..
 
Utgångspunkten i Christakis resonemang är att människor är sociala varelser som lever i mer eller mindre täta nätverk. Det som påvekar en individ nätverket kommer också att påverka andra individer i nätverket.  Exakt hur denna påverkan sker är oklart men det finns forskning som tyder på att vi liksom andra flockdjur är genetiskt betingade att följa flocken.

- Det är lika meningsfullt att fråga en rökare varför han slutade som att fråga en enskild buffalo i en hjord varför han valde att springa åt vänster, säger Nicholas Cristakis till The Guardian.

Nicholas Cristakis och hans kollega har testat idén på ett stort datamaterial om befolkningen i Framingham, Massachusetts. Resultaten därifrån tyder på att det ligger något i tanken: Om en vän blir fet ökar sannolikheten att jag blir det med 57 procent. Är det  en vän till en vän som lägger på sig ökar risken med 20 procent. En rökande vän ökar sannolikheten att jag ska börja med 36 procent.

Forskningen har fått kritik. Bland annat för att sannolikheten för övervikt och rökstart lika gärna, eller bättre, kan förklaras med socialgrupp eller klasstillhörighet. Å andra sidan har den mötts med entusiasm. "Absolut fascinerande" har Robin Dunbar professor i evolutionär biology vid universitetet i Oxford sagt.

Oavsett den vetenskapliga halten i forskningen så var den något av "talk of the year" i USA förra året och i år kommer boken - Connected - ut i Storbritannien. Så vi lär få höra om detta.

Och som en underbar ursäkt att bryta nyårslöften duger den  - oavsett vetenskaplig halt.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

fredag 29 januari 2010

EU-stödda danskar jagar Superaloe

Aloe har används i tusentals år för att lindra och läka sårskador, förebygga infektioner bota förstoppning och mildra hudproblem. I delar av Afrika är den stommen i den traditionella folkmedicinen. Nu ska danska forskare från Köpenhamns universitet med hjälp av EU-pengar ge sig ut på jakt efter en Aloeart med ännu bättre läkande egenskaper än den nu använda Aloe vera.

Aloe vera är bara en art i grupp av åtminstone 500 aloearter i Afrka, på Madagaska och den arabiska halvön. Även om man kanske inte finner den ur läkemedelssynpunkt Superaloe som hägrar i regnskogen så är det troligt att det åtminstone i någon eller några av aloearterna finns substanser som kan få medicinsk betydelse. Den kunskapen hoppas man kunna vaska fram genom att kombinera det traditionella lokala bruket av Aloe med moderna DNA-analyser. I Afrika används nämligen inte mindre än 130 arter i den traditionella medicinen. Forskarna ska analysera 200 arter varav 50 på plats i Afrika och resten i universitetets botaniska trädgård.

Även om resultatet av projektet inte blir nya mediciner till den västerländska medicinen så ska de nya systematiserade kunskaperna om vilka arter som hjälper mot vilka sjukdomer underlätta för den traditionella medicinen.

– Upp emot 80 procent av Afrikas befolkning är, av både kulturella och ekonomiska orsaker, beroende av naturen som leverantör av läkemedel, säger Nina Rönsted lektor på institutet för medicinalkemi vid den farmaceutiska fakulteten.

Expeditionen sker i grevens tid eftersom många Aloearter hotas av utrotning.

Bookmark and Share

http://intressant.se/intressant

torsdag 28 januari 2010

Folkhemmets våldsamma födelse

Sedan begreppet Folkhemmet lanserades på bred front av Socialdemokraterna efter valsegern 1932 har en bild vuxit fram av Sverige som samförståndets land, där konflikter löses genom icke våldsamma metoder. Men den bilden har kanske aldrig varit helt sann. Historikern Stefan Nyzell har i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet granskat strejkkravallerna som utspelades år 1926 vid Möllevången i Malmö.

Frågeställningarna handlar om ifall det finns tillfällen då våld är försvarbart och var gränsen till icke acceptabelt våld i så fall går. Frågor som är högst relevanta även idag.
– Min avhandling är en viktig granskning av den etablerade uppfattningen om Sverige. Se bara på kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg år 2001. Då kunde dåvarande statsminister Göran Persson inte förstå hur något sådant kunde hända i ”samförståndets Sverige”, säger Stefan Nyzell.

De så kallade Möllevångskravallerna utspelade sig i november 1926. Tidigare samma år hade arbetare vid A. W. Nilssons barnvagns- och korgmöbelfabrik gått ut i strejk. Arbetsgivaren kallade in strejkbrytare. I november kulminerade konflikten då en av de strejkande avled efter att ha misshandlats. En misshandel som en strejkbrytare sedermera dömdes i domstol för. Dödsfallet ledde till flera dagar med stora demonstrationer med upp till 8000 deltagare med våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.

Möllevångskravallerna var långt ifrån den enda arbetskonflikten under mellankrigstiden. Mera känd är konflikten i Ådalen 1931, då fem personer sköts ihjäl av militär i samband med en demonstration.

– Jag hoppas att min avhandling ses som ytterligare ett belägg för att demokratin måste försvaras varje dag. Våldet får inte sopas under mattan. Det är farligt om vi avfärdar demonstranter som politiskt omedvetna, säger Stefan Nyzell.

Bookmark and Share

Tuffa val för rådjursmammor


I öppna landskap löper rådjurskid större risk att bli tagna av räven än i skogsdominerade områden. Samtidigt ökar rågetens chans till ett långt liv med fler framtida avkommor om hon väljer att leva i öppnare jordbrukslandskap, tack vare den goda tillgången på föda. Det visar Jonas Nordström i en avhandling från SLU om rävars och lodjurs predation på kid.

Jonas Nordström från SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen har undersökt hur omfattande rovdjurspredationen är på rådjurskid, i olika landskap och vid olika tillgång på andra bytesdjur.

I barrskogsområdet runt Grimsö förseddes kid med radiosändare för att forskarna skulle kunna följa deras vidare öden. Under de sex år som studien pågick dödades i genomsnitt 14 procent av de märkta kiden av räv under kidens första sommar. Under år med mycket sork dödades färre kid av räv än under år med få sorkar. Räven utnyttjar alltså rådjurskid som ett alternativt byte när sorkarna är få. Detta samband har dock försvunnit i Mellansverige under senare år, då sorktillgången legat på en ganska låg nivå utan uttalade ”sorkår”.

En intressant upptäckt var att lodjur dödade en lika stor andel av kiden under sommaren. Lodjur lever i hög grad av vuxna rådjur, men ingen har tidigare observerat att även små kid ingår i dieten.
Bookmark and Share


http://intressant.se/intressant

onsdag 27 januari 2010

Kommuner utnyttjar inte möjligheten att handla grönt

Genom offentliga upphandlingar har kommunerna ett guldläge att ställa miljökrav på företagen. Men det är ett guldläge som ofta försitts menar rättssociologen Lina Wedin vid Lunds universitet som nyligen skrivit en avhandling om grön upphandling.

Offentlig upphandling handlade förr mest om att staten skulle bli mer effektiv ur en ekonomisk synvinkel. Idag är lagen tydlig med att miljökrav kan ställas vid upphandling av olika tjänster. Ändå görs det bara i 60 procent av fallen och när det görs så är de ofta bara i form av tandlösa ja-och-nej-frågor typ ”finns miljöpolicy?”.

– Ett problem är att samordningen inom kommunerna är dålig, säger Lina Wedin. Det finns kompetens om miljöfrågor men den förblir outnyttjad.

I sin forskning har Lina Wedin studerat åtta kommuner och två regioner som har gjort stora upphandlingar inom byggsektorn. I samtliga fall uppgav upphandlarna brist på tid, resurser och kompetens som skäl till att miljöaspekten kom i bakvattnet. En annan orsak till att man inte ställde miljökrav var att man var rädd för att upphandlingen skulle avgöras i domstol och dra ut på tiden.

– Många upphandlare uppgav också brist på direktiv från politikerna som anledning, säger Lina Wedin.


http://intresant.se/intressant
Bookmark and Share

Strålande nyhet: Ljus med knutar

Vi har väl alla lärt oss att man inte kan lysa runt hörn med en lampa. Det var dock inte riktigt rätt har forskare vid universitetet i Bristol i Storbritannien nu visat. De kan slå knut på ljusstrålarna.

Dr mark Dennis förklarar hur det ligger till:

- Ljuset rör sig genom en rymd ungefär som vatten flyter i en flod. Även om det som oftast flyter i en rak linje från en ficklampa, laserpekare eller liknande så kan ljus också röra sig spiralformig och bilda optiska virvlar. Runt dessa virvlar är ljusets intensitet noll. Kolsvart alltså, men vi ser det inte, säger han.

Vid universitetet i Bristol har man med hjälp av hologram tvingat ljuset att, bokstavligen slå knut på sig självt. Hologrammen formar vägar som ljuset färdas i, och då det lämnar hologrammet så har det slagit knut på sig självt.

En uppfattning om hur knutet ljus kan se ut visas i bilderna här. Den färgade cirkeln är hologrammet, Inne i cirkeln finns det hopknutna ljuset.

Mer om att slå knut på ljuset kan läsas i tidskriften Nature Physics.
Bookmark and Share

tisdag 26 januari 2010

Vårtecken blir vetenskap om klimatförändring


När kommer sädesärlan? När blommar vitsipporna? när skriar Tjällen i viken? Årliga, förhoppningsvis, händelser som vittnar om att våren är i antågande. Nu kan de få en  ny och viktig funktion genom att bli indikatorer på hur ett förändrat klimat påverkar vårens ankomst i landet.

Statens lantbruksuniversitet ska nu på 30 fältstationer börja att systematiskt bokföra vårtecken. När uppskrivandet av vårtecken sker under ordnade vetenskapliga former kallas det för fenologi.

Kunskap om tidpunkten för blomning, lövsprickning och höstlöv med mera, det vill säga fenologi, och hur denna påverkas av ett förändrat klimat kommer att vara till nytta för många grupper. Hit hör pollenallergiker, skogs- och jordbrukssektorn, naturvården och inte minst klimatforskarna och deras möjligheter att förutse hur klimatet förändras och vilka effekter det får.

Men för att klara av detta förslår inte SLU:s personal. För att åstadkomma den kvalitet och den geografiska täthet som är önskvärd, kommer nätverket att bestå av såväl professionella, biologiska fältstationer som av frivilliga s.k. fenologiväktare. Dessa kommer att utföra de växtfenologiska observationerna enligt gemensamt, fastställda instruktioner.

I princip blir detta en återgång till ett system som avvecklades för över åttio år sedan.Sverige hade ett motsvarande observationsnätverk under perioden 1873-1926. Över 283 000 växtfenologiska observationer gjordes då på över 350 platser i landet. Det materialet blir nu guld värt eftersom det kan jämföras med den information som nu ska samlas in.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

Hjärtmedicn kan hjälpa mot Parkinson

Forskare vid UCLA i Kalifornien, USA, har  i samarbete med kollegor vid  Danska cancersällskapet upptäckt att det finns ett samband mellan bruk av vanlig medicin som används vid hjärtproblem som högt blodtryck och rubbad hjärtrytm och en minskad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom.

Medicinerna, betablockerare, fungerar genom att blockera de vägar de elektriska impulsena, som triggar rörelsen, tar in i muskelcellerna i hjärtat.  På samma sätt verkar det som att de kan blockera signalvägarna i de delar av hjärnan som är skadad vid parkinsons.

- Nyckeln var att fundera på hur dessa mediciner verkar och om de kunde forcera blod/hjärnbarriären vilket några kunde och andra inte. Vi fann att av de blodtrycksmediciner som personerna i studien tog var det bara de i undergruppen dihydropyridiner som klarade av att ta sig in i hjärnan och ge en skyddande effekt, säger Beate Ritz professor i epedemilogi vid UCLA.

Därmed fick man också besked om vilken typ av medicin som kan vara lämpig som utgångpunkt för att förbättra behandlingen av neurologiska sjukdomar som parkinsons.

Studien presenteras i kommande nummer av tidskriften Annals of Neurology.
Bookmark and Share

måndag 25 januari 2010

Linköpingsforskare världsmästare i att göra grafen

En forskargrupp vid Linköpings universitet har utvecklat en metod att producera nanomaterialet grafen med mycket hög kvalitet men också i relativt stora sjok. Det visar de tester av materialet som gjorts vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

 - Mätningarna visar en fyra potenser eller 10 000 gånger högre precision än de bästa resultat som uppnåtts med grafen framställd genom avskalning (exfoliering) från grafit, säger Sergey Kubatkin, docent vid Chalmers tekniska högskola.

Grafen är ett nanomaterial av kol. Nano betyder att dimensionerna är små, mycket små. En skiva grafen är bara en kolatom tunn. Det är inte så lätt att tillverka något så tunt med hög precision. Linköpingsforskarna har utvecklat en ny metod som bygger på att man först har en skiva med kiselkarbid, tar bort kiseln och står där med en skiva grafen.

 - Detta visar att svensk forskning håller världsklass när det gäller att ta fram nya material med tillräckligt hög prestanda för framtidens elektronik, säger Mikael Syväjärvi, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.


Intresset för grafen förklaras med desss utmärkta ledningsförmåga. Hastigheten hos elektronerna i kisel - som används för att tillverka dagens processorer - har nått sin gräns. I grafen är elektronerna 100 gånger snabbare än i kisel, och forskargrupper världen över försöker nu framställa materialet i tillräckligt hög kvalitet. Datorer med grafenbaserade processorer skulle alltså kunna bli ruggigt snabba.


Studien, Quantum resistance standard based on epitaxial graphene, är publicerad i Nature Nanotechnology Advanced Online Publication.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

Rädd på stan? Skyll inte på medierna

Varför kan vi vara livrädda att passera ett visst torg om natten? När det kan vara helt lugnt att vid samma tidpunkt smyga genom trånga gränder?
De frågorna är inte lätta att besvara, men det är det som Gabriella Sandstig gör i sin avhandling som hon försvarar den 29 januari.

Avhandlingen heter Otrygghetens landskap och handlar om vad det är som gör att vissa miljöer i staden känns otrygga och andra känns trygga.

– Jag vill försöka förklara otryggheten i dagens samhälle, både på generell nivå, vad människor upplever som hot, och på en mer specifik nivå, i stadens offentliga miljöer, säger Gabriella Sandstig.

Oron för att vistas i staden om kvällarna kan inte helt skyllas på medierna, visar Gabriella Sandstig i sin avhandling. Tidigare personliga och sociala erfarenheter har större betydelse, liksom de personliga egenskaperna. Är du trygg och säker i dig själv, känner du dig trygg och säker också en stökig kväll kring Nordstan. Men mediernas rapportering har betydelse:

– Medierna spelar en roll på i huvudsak två olika sätt. Det ena är att medierna ständigt håller oss uppdaterade när det gäller sådant som vi själva utsatts för eller sett andra utsättas för, eller som våra vänner och bekanta berättat för oss. På så sätt kan medierna förstärka känslan av otrygghet. Det andra är att medierna påverkar oss genom de föreställningar vi har om deras innehåll och innehållets påverkan på både andra och oss själva.
http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

söndag 24 januari 2010

Tappat ett öra? Odla ett nytt med nanoteknik

Nanotekniken blir allt mer spännade. Forskare vid Chalmers ska nu försöka odla ett öra av nanocellulosa. Poängen med ett sådant öra är att det kan fungera som en mall som kroppen själv fyller ut med broskceller och stamceller. Vips har en patient som förlorat sitt öra ett nytt. Dessutom ska det passa perfekt på huvudet eftersom nanoörat byggs som en spegelbild av det kvarvarande örat.

- Vi är förstås väldigt glada att detta visar att vi är i toppnivå inom europeisk nanomedicin. Men framför allt är det spännande att vi nu tar ännu fler steg med nya tillämpningar för nanocellulosa, säger Paul Gatenholm.

Tidigare har Paul Gatenholm och hans kollegor lyckats utveckla konstgjorda blodkärl av nanocellulosa, i nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där är det små bakterier som "spinner" cellulosan.

I det nya programmet ska forskarna bygga upp ett tredimensionellt nätverk av nanocellulosa som är en exakt kopia av patientens friska ytteröra och göra en spegelbild av det. Formen kommer att ha tillräcklig mekanisk stabilitet för att kunna användas som bioreaktor. Det innebär att patientens eget brosk och de egna stamcellerna kan odlas direkt i kroppen eller hos patienten, i detta fall på huvudet.  Om det fungerar som tänkt är dock inte helt säkert.
http://intressant.se/intressant

Bookmark and Share

lördag 23 januari 2010

Flitigt messande tränar språket

Hör du till dem som är lätt oroade för att dagens unga inte kommer lära sig språket ordentligt sedan de under många år rådbråkat det i SMS på sina mobiltelefoner. Var inte det. Att ord som rådbråkat skulle kunna skrivas som rdbrkt och den hatade gnagaren betecknas med r8 är snarare tecken på att de unga, som regelmässigt använder sig att ett förkortat skriftspråk där symboler och sifror ersätter fonem, har en god uppfattning om hur språket fungerar såväl ljud som skriftmässigt.

En brittisk undersökning, refererad av BBC, visar att regelbundet SMS-ande är bra för kunskaperna även i den formellt hållna engelskan.

- Om vi ser en minskning av skrivkunnigheten bland ungdomar så är det trots att de messar, inte för att de gör det, säger Clare Wood vid universitetet i Coventry och påpekar att messandet alla förkortningar och frekventa bruk av symboler faktiskt driver på förståelsen av språkets uppbyggnad av ljud.

Det BBC kikat i är en preliminär rapport. Den slutgiltiga rapporten, baserad på en årslång studie av 63 barn i England, förväntas ligga klar nästa år.
Bookmark and Share

fredag 22 januari 2010

Blandad ålder i skolan är sämre för barnen

Det är ingen bra idé att samla barn i olika åldrar i samma klassrum. Det visar en undersökning från Uppsala universitet. De mellanstadiebarn som gått i åldersblandade klasser uppvisar sämre resultat i matematik och ordkunskap. Det är heller ingen skillnad i resultat om klasserna ålderblandats av pedagogiska skäl eller beroende på ett litet elevunderlag.

Effekten av att  gå i blandad klass är stor vid testeerna. Men den slår inte igenom i betygen. I årskurs 9 finns inga statistiskt säkerställda skillnader i betyg mellan elever från åldersintegrerade klasser och traditionella klasser. Undersökningen gav inga belägg för att åldersblandade klasser skulle ha olika påverkan på pojkar och flickor eller på svensk- och utlandsfödda barn.

- Resultaten är intressanta, särskilt mot bakgrund av den snabba ökning av åldersintegrerade klasser som skett från 1980-talet och framåt. År 2000 gick exempelvis omkring en fjärdedel av alla barn i åk 4 och 5 i en åldersintegrerad klass, säger Elly-Ann Johansson som beskriver studien i sin avhandling.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

torsdag 21 januari 2010

Bruten svenska nackdel i domstolen

Invandrare i Sverige bedöms i rätten utifrån sin utländska accent. Till och med användning av tolk i domstolen kan påverka den rättsliga processen och domen negativt, det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

– Resultaten visar att lyssnare utvärderar röster utifrån hur socialt önskvärda de uppfattar talarna, eller utifrån det kulturella avstånd de upplever mellan sitt eget och röstens ursprungsland, säger Niklas Torstensson.

I avhandlingen visar han hur accenter och tolkning kan påverka utgången i en tvåspråkig domstolsförhandling. Olika uppfattningar om tolkens roll och bristande kunskap om kulturella skillnader i dialogstrategier, påverkar hur vittnet uppfattas och hotar därmed det rättsliga skyddet.

– De flesta dialogrelaterade problemen i domstolarna har andra orsaker än brister i själva tolkningen, säger Niklas Torstensson. Eftersom också tolken oftast talar svenska med en främmande accent, kan uppfattningarna får vissa invandrargrupper en dubbel rättslig nackdel i domstolen.


Bookmark and Share

Kattgudinnans tempel upptäckt


Egyptiska arkeologer har grävt ut ett tempel helgat åt kattgudinnan Bastet. Templet ligger i ett palats avsett för den Ptolemaiska dynastin av grekisk härkomst som styrde Egypten fram till dess att det blev kom under Roms styre. Palatset ligger i hamnstaden Alexandria,

Kattgudinnetemplet är 60 meter långt och 15 meter och är den första delen av de kungliga kvarteren som blivt utgrävda.

Egyptierna såg kattgudinnan Bastet som en gudinna med männskokropp och lejoninnehuvud. Hon troddes vara släkt med solguden Ra och ansågs vara en kraftfull beskyddarinna.

Bilden visar en av de många kattskulpturer som fanns i templet.

http://intressant.se/intressant

Bookmark and Share

onsdag 20 januari 2010

Jakten på den försvunna pippifågeln


Zoologer vid Göteborgs universitet har i ett samarbete med afghanska ornitologer lyckats spåra upp en av världens mest sällsynta fåglar nämligen den långnäbbade busksångaren - en underart till busksångaren.

Fågeln beskrevs först 1867 men har sedan dess bara observerats tre gånger i levande tillstånd.

Historien om hur det göteborgsk/afghanska sökandet som ledde fram till återupptäckten av den långnäbbade busksångaren har något av detektivroman över sig.

Första misstanken väcktes när ornitolgen Lars Svensson i samarbete med Urban Olsson vid Zoologiska institutionen med hjälp av DNA-analyser kunde visa att ett antal uppstoppade busksångare i själva verket var den mycket sällsynta långnäbbade busksångaren.

Nästa ledtråd fanns i en inspelning av fågelsång från norra Afghanistan. På den hördes en oidentifierad fågel. Med hjälp av den amerikanske ornitologens beskrivning av fågeln föddes hoppet om att man nu var den försvunna långnäbbade busksångaren på spåren.

Sedan blir det rena rama Indiana Jones och jakten på den försvunna pippifågeln.

En afghansk ornitologisk expedition med tre inhemska ornitologer, Naqeebullah Mostafawi, Ali Madad Rajabi och Hafizullah Noori, kämpade sig under flera dagar igenom den av krig och pågående klankonflikter in i Badakshanområdet. Med hjälp av nät fångade de 15 individer av de mystiska fåglarna. Foton och fjädrar av fågeln sändes till Göteborg för analys och fallet kunde avslutas. Den försvunna långnäbbade busksångaren levde i högönskelig välmåga i det fågelrika Wakhanområdet i Badakshanprovinsen i nordöstra Afghanistan.

Dramat är inte över: Den långnäbbade busksångaren behöver just buskar och den hårt krigsdrabbade befolkningen behöver ved som bränsle och går hårt åt buskbeståndet.

Fyndet beskrivs i Birding Asia.
Bookmark and Share

Sömn förbättrar starars, och studenters lärande

Studenter och starar har en del gemensamt. Båda gruppernas inlärning gynnas av en natts god sömn visar forskning som utförts vid universitetet i Chicago.

Både studentggruppen och stargruppen testades på ungefär samma sätt. Studentgruppen fick under sömnkontrollerade omständigheter öva sina färdigheter i olika dataspel. Stararna tränades att skilja på olika kvitter. Ett kvitter gav fritt fram att plocka åt sig ett frö, ett annat kvitter innebar att fröplockning bestraffades.

För båda grupperna visade det sig att kunskaperna satt bättre då de testades efter en natts sömn än då de testades några timmar efter inlärningen. Videon visar hur stararna tränades och en del intervjuer med inblandade forskare.



Mer om studien på starar kan läsas i The journal of Neuroscience, eller här. Studien om studenternas inlärning kan hämtas här.

Bookmark and Share

tisdag 19 januari 2010

Varning för blondiner (sic)

Känner du några blonda kvinnor? Om så, se upp! Blonda kvinnor är betydligt mer aggressiva än sina mörkhåriga systrar visar en studie från Kalifoniens universitet i Santa Barbara. Studien som omfattar drygt 150 kvinnliga studenter visade att de blonda studenterna, oavsett om hårfärgen var medfödd eller kommit på flaska, var mer redo än sina mörkhåriga systrar att ta strid för att få sin vilja igenom. Å andra sidan, de blonda studenterna var minde benägna att ta till fysiskt våld för at få sin vilja fram.

Den förklaring till det blonda ursinnet som forskargruppen kunde urskilja i studien var att de blonda studenterna var mer vana vid att särbehandlas, tas om hand och att få som de ville. Bortskämda - helt enkelt, särskilt av den uppmärksamhet de genom åren fått från sina manliga bekanta. Och det är studiens huvudpoäng. Den visar sambandet mellan att anse sig ha mer rätt till något än andra och att aggressivt försvara sin priviligierade ställning. Det ger perspektiv på varför krävande kunder så ofta är av hög social och ekonomisk klass, varför rika sommargäster är så krävande et cetera. I mikroskalan på universitet kan man fokusera på blondiner vilket denna studie har gjort.

-Södra Kalifornien är trots allt de priviligerade blondinernas naturliga habitat. Efter år av särbehandling så är det inte ens säkert att de märker att de behandlas som prinsessor, säger brunetten Aaron Sell vid centret för evolutionär psykologi vid universitetet.

Studien är liten. Det finns inga möjligheter att generalisera från ett universitet i soliga men ack så utseendefixerade södra Kalifornien till den höga nord. Men möjligen kan studien kasta lite ljus över de blonda (?) nordmännens raseri.
http://intressant.se/intressant

Bookmark and Share

Skyddjakt är OK, men inte på alla arter

Svenska folket kan mycket väl tänka sig skyddsjakt som handlar om att freda hotade arter. Men det gäller bara om jakten riktas mot måsar, kråkor och minkar. Att bedriva skyddsjakt av räv och rovfågel är inte populärt visar forskning från Göteborgs universitet.

Studien visar att det finns  en paradox:  stödet för en allmän kontroll av vilda djur i den svenska naturen är lågt – samtidigt finns det ett utbrett stöd för att skydda hotade arter genom skyddsjakt.

Stödet för skyddsjakt är minst bland unga personer bosatta i stadsmiljöer.

Kunskaperna om allmänhetens attityder är enligt de ansvariga forskarna nödvändiga för lyckade naturvårdsåtgärder.

–Undersökningens resultat antyder att det är mycket viktigt med information om skyddsjaktens orsaker, liksom tydlig information om vilka arter det berör. Det gäller särskilt skyddsjakt i urbana regioner, säger Daniel Isaksson, filosofie doktor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Läs mer här.
http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

måndag 18 januari 2010

Kan odlade sjöpungar rena vatten och bli biogas

Det kan vara mycket effektivare att odla sjöpungar istället för musslor om syftet är att rena ett vattenområde eller suga ut näringsämnena kväve och fosfor ur ett övergött havsområde. I alla fall tror den Lysekilsbaserade forskaren Fredrik Norén uppger Bohusläningen.

Sjöpungar är kanske ett av havets allra mest anspråklösa djur. De sitter fast vid bottnen och äter genom att sila vatten. De ser inte mycket ut för världen. Ungefär som en sladdrig kondom fast med två öppningar: en för imgående vatten och en för utgående vatten.

Fördelen med att odla sjöpungar istället för musslor är att de växer snabbare. En sjöpungsodling skulle kunna skördas två gångerr per år menar Fredrik Norén.

De skördade sjöpungarna skulle kunna rötas till biogas. Alltså två flugor i en smäll. Renare hav och ett hyfsat miljövänligt biobränsle. Bara hyfsat därför att rötning på våra breddgrader kräver tillförsel av värme för att fungera.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

Permafrostens metanläckage skenar

Metangas, som bland annat bildas vid nedbrytning av biologiskt material, är en mycket kraftig växthusgas. Långt kraftigare än den koldioxid som världens länder försökte enas om att minska utsläppen av vid Köpenhamnsmötet 2009.

Det finns stora mängder metangas som är nära nog "inlåst" i frusen mark. Ett sådant magasin är den ständigt frusna tundran i norra ryssland och amerika. Om permafrosten i dessa frusna bygder skulle tina skulle det resultera i gigantiska utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan.

Nu visar studier utförda av bland annat forskare vid Edingburghs universitet att utsläppen av metan från den mest nordligt belägna tundran har ökat med 31 procent mellan 2003 och 2007. De ökade utsläppen är ett resultat av betydligt högre sommartemperaturer som fått den normala upptiningen av ytlagret att gå dupare och vara längre tid.

- En ökning av läckaget med nära en tredjedel är en signifikant ökning. Det visar att även en tämligen blygsam ökning av temperaturen radikalt kan ökautsläppen av metan, säger Paul Palmer vid Edinburghs universitet.

Den globala uppvärmningen är mycket snabbare i Arktis där vissa områden redan värmts upp med 2,5 grader. Vid århundradets slut kan temperaturen ha ökat med 10 grader om utsläppen av växthusgaser fortsäter som nu. Det skulle kraftigt kunna öka utsläppen av metan vilket i sin tur skulle skynda på den globala uppvärmningen ytterligare vilket skulle ge än vamare tundra och ännu mer ökade utsläpp av metan osv osv....

Studien är presenterad i tidskriften Nature.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

lördag 16 januari 2010

Vindkraft till havs kan ge explosion av marint liv

En storskalig utbyggnad av vindkraften till havs kan ge utrymme för en veritabel explosion av marint liv visar en avhandling från Stockholms universitet. Det är två faktorer i en stor vindkraftspark som gynnar det marina livet: De blir funktionellt hårdbottnar i en miljö som i allmänhet består av lera och området blir skyddat från storskaligt fiske.

- Hårda ytor är ofta hårdvaluta i havet och fundamenten kan fungera som konstgjorda rev. Ofta läggs högar av stora stenar runt fundamenten för att förhindra erosion kring dessa och detta förstärker revfunktionen, säger Dan Wilhelmsson.

Dessa rev blir rika på marint liv som annars är knutna till de hårda bottnar som i jämförelse med mjukbottnarna utgör en försvinnande liten andel.  På dessa kostgjorda rev trivs nu krabbor, humrar, fisk, tång och andra arter knutna till ett liv på hårdbotten. Skyddet från fiske är också väsentligt och innebär en möjlighet att vårda bestånden.

- Genom vind- och vågkraftparker skulle man kunna skapa stora områden med biologiskt produktiva revstrukturer, som dessutom är skyddade från skadlig bottentrålning. Med en genomtänkt design av fundamenten skulle man kunna gynna och skydda viktiga arter, eller kanske tvärtom minska reveffekterna för att minimera påverkan på ett område, säger Dan Wilhelmsson.

Men allt har en baksida: Ökningen av vissa arter kan dock vara negativt för andra arter. Mängden rovdjur på konstgjorda rev kan ibland bli så stor att bytesorganismer, som till exempel sjöpennor, sjöstjärnor och kräftdjur, glesas ut i omgivningarna och vissa arter kan försvinna helt. Men med tanke på hur relationen hårdbotten/mjukbotten kraftigt väger över till mjukbottnens fördel torde dessa negativa effekter i det stora hela vara obetydliga.
Avhandlingen heter "Aspekter på förnyelsebar energi till havs och dess förändring av marina miljöer".

Bookmark and Share

http://intressant.se/intressant

fredag 15 januari 2010

Vilda kråkor använder verktyg


Det har tidigare visats om och om igen att kråkor i laboratoriemiljöer kan lära sig att använda verktyg. Vetenskapligt dokumenterade bevis på att de också gör det i det vilda har däremot saknats.

Nu har en grupp forskare från universitetet i Oxford filmat hur vilda kråkor i Nya Kaledonien, i Franska Polynesien i Stilla Havet, använder sig av verktyg för att skaffa mat.

Kråkorna där använder sig av pinnar för att fiska larver ur håligheter i trädens bark. Forskarna upptäckte att kråkorna tog fler larver med hjälp av sina pinnverktyg än med sina näbbar och att äldre kråkor var betydligt bättre fiskare än sina yngre artfränder. Något som tolkas som att det krävs inlärning, troligen genom kopiering av någon äldre kråkas fångstmetod, och träning för att bli en bra maskfiskare.

Krårkornas bruk av fiskepinnarna är än mer sofistikierat. Forskarna upptäckte att kråkornas val av pinnlängd stämde väl med djupet på den håla de fiskade i.
Bookmark and Share


http://intressant.se/intressant

Natursten allt populärare och mindre hållbart

Det byggs med natursten som aldrig förr. En förklaring till det är att moderna maskiner för bearbetning gjort att utbudet skjutit i höjden. Men det som byggs i sten är inte längre byggt för evigt. En del importerade stensorter står inte pall för en nordisk vinter.
– Ofta används helt okända stenmaterial. Det finns till exempel graniter som rostar eller vittrar och kalkstenar som inte överlever första vintern, berättar Kurt Johansson, adjungerad professor vid området Landskapsutveckling, SLU i Alnarp.
Det går inte som förr att lita på hantverkskunnande hos stenleverantören eller montören. Många inom det säljande och det monterande ledet saknar tillräcklig kunskap eller yrkestradition. De som har den blir inte sällan utkonkurrerade.

– Med en bristfällig beskrivning är risken stor att det blir ett helt annat utförande än man tänkt sig. Exemplen på detta är många. Byte i upphandlingsskedet av föreskrivet material till ett billigare verkar snarare mer vara regel än undantag. Ibland väljs helt oprövat material, berättar Kurt Johansson.

SLU kommer därför att bjuda in till utbildningsdag där den som är intresserad av stenarbete eller yrkesmässigt hanterar materialet kan lära sig mer.

http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

torsdag 14 januari 2010

Amerikansk girighet hotar Jorden säger Worldwatch Institute

En genomsnittlig amerikan i USA konsumerar varje dag sin egen vikt i olika produkter visar Worldwatch Institute i sin årliga rapport State of the World. Det är den konsumtionskulturen som nu hotar att ödelägga planeten genom att undanröja alla positiva effekter av klimatarbetet menar Institutet.

- Om vi inte inser att våra miljöproblem från klimatförändringen, till avskogningen och utrotningen av arter, drivs fram av ohållbara vanor, kommer vi inte att lösa de ekologiska kriser som hotar våra civilisation, säger Erik Assadourian.

Om det amerikanska konsumtionsmönstret gällde över hela jorden skulle dess resurser bara räcka till cirka 1,5 miljarder människor.

Problemet med den amerikanska konsumtionskulturen är att den över större delen av jorden står som symbol för framgång och lycka. Det gör att allt fler vill leva som amerikaner. Nu är materiellt överflöd en lika viktig signal om framgång i utvecklingsländer som Indien, Kina och Brasilien heter det i rapporten. Här måste det ske en omsvängning menar Erik Assadourian.

- De senaste åren har vi kunnat följa en rad uppmuntrande försök att komma till rätta med jordens klimatkris. Men att förändra politik och teknik kan bara ha en begränsad framgång så länge vår kultur är inriktad på konsumtion, säger han.

Mer om Worldwatch Institute ocH State of the World.
http://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

tisdag 12 januari 2010

Tunna flickor får svaga ben

Unga tjejer som alltför intensivt håller koll på vikten för att passa i de minsta klädstorlekarna spelar roulette med sin benstomme. Nya rön från "the Children of the 90s" i Storbritanninen visar att de unga kvinnor som har minst fett på kroppen också är de som har tunnast ben. Tidigare har man varit klar över betydelsen av en tillräcklig muskemassa för att utveckla en bra benstomme. Undersökningen tyder dock på att även förekomsten av fett är viktigt för att benstommen ska utvecklas hos kvinnor. En ökning av mängden kroppsfett med fem procent visade sig ge en åtta procent massivare benstomme.

Detta sätter nytt  ljus på de kroppsideal som nu genomsyrar mode, kändis och skönhetsindustrin.

- Det finns ett starkt tryck på tonårsflickor att de ska vara slanka. Men de måste vara medvetna om att detta kan äventyra uppbygnaden av deras skelett och öka risken för att de ska drabbas av benskörhet, säger professor Jon Tobias.

En metod för att minska betydelsen av för lite kroppsfett kan vara att träna på ett sådant sätt att benstommen utsätts för påfrestningar. Att gå räcker inte. Det krävs löpning och gärna en del hopp och skutt.

Undersökningen omfattar 4 000 ungdomar under 15 år och kan läsas i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Bookmark and Share


http://intressant.se/intressant

Neandertalaren - en sminkad snobb?

"Åsså kommer det en gosse som har tusch på sina ögonlock."

Jazzgossen, tänker ni kanske. Inte säkert, det kan också vara en helt normal, genomsnittlig neandertalare. Nya spanska fynd, gjorda av forskare vid universitetet i Bristol, Storbritannien, visar att neandertalare producerade och bar med sig smink i särskilda behållare. I det här fallet gjorda av skal från kammusslor.

I dagligt tal brukar inte medförande av smink anföras som ett tecken på utvecklat intellekt. Men i arkeologiska sammanhang är det just det. Det visar att neandertalarna var kapabla till symboliskt tänkande: Jag blir mycket snyggare med gul smet på kindern, typ.

 - Det här är det första säkra beviset på neandertalarnas bruk av kosmetika,. Användandet av detta komplexa recept är nytt. Det är något annat än kroppsbemålning, säger professon Joao Zilhao vid universitetet i Bristol.

Det arekeologerna funnit är klumpar av rött och gult pigment och bjärt färgade musselskal. Musselskalen  kan ha används som smycken. Fynden är gjorda i södra Spanien i provinsen Murcia.

Fyndet ligger också så långt tillbaka att det inte kan förklaras med påverkar från vår människoart.

Ordet neandertalare används ofta i modernt språkbruk för att beskriva en peson som primitiv, dum och brutal. Arkeologerna vid universitetet i Bristol menar att dessa fynd borde ändra det.

- Detta borde göra slut på bilden av neandertalare som dumbommar, säger professor Christ Stringer.

Bookmark and Share

måndag 11 januari 2010

Landkrabbornas historia längre och saltare visar polska fynd


Livet på land är relativt nytt, åtminstone jämfört med livet i vatten. Men landlivet kan vara något äldre, cirka 18 miljoner år äldre, än vad vi hittills trott. Dessutom kan de första landdjurens motiv att kravla iland varit annorlunda.

Det är fynden av fossilerade fotspår som ligger bakom den nya dateringen av djurlivets debut på land.


- Dessa resultat innebär att vi måste omvärdera en stor del av landdjurens tidiga utvecklingshistoria, säger professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet, en av studiens två ledare.

Spåren visar att stora tetrapoder, upp till tre meter långa, levde i den marina tidvattenzonen under tidig mellandevon, för ungefär 395 miljoner år sedan.

- Detta betyder att inte bara tetrapoderna utan också elpistostegiderna uppkom mycket tidigare än vi trodde, för anatomin visar tydligt att elpistostegiderna gav upphov till landryggradsdjuren och de måste alltså ha existerat minst lika länge, säger Per Ahlberg.

Elpistostegiderna var alltså inte alls en kortlivad övergångsgrupp utan måste ha levt vidare sida vid sida med tetrapoderna i åtminstone tio miljoner år. Miljön är också en överraskning: nästan alla tidigare hypoteser om tetrapodernas uppkomst har placerat steget från vatten till land i sötvattensmiljöer, och har kopplat det till landvegetationens och landekosystemets utveckling.

- Istället verkar det nu som om våra avlägsna förfäder lämnade havet för att kalasa på strandsatta djur som lämnats kvar av det ebbande tidvattnet, säger Per Ahlberg.

Resultaten är publicerade i tidskriften Natures Onlineupplaga.

htttp://intressant.se/intressant
Bookmark and Share

Rosetta avslöjar Steins hemligheter

Rymdsonden Rosetta som sändes upp för snart sex år sedan av ESA (European Space Agency) är egentligen på väg till kometen Churyumov-Gerasimenkodit den når 2014 . Men på vägen dit kan man ju passa på att göra annat.

Ombord finns ett högteknologiskt kamerasystem, OSIRIS, som kan ta både oerhört skarpa bilder av ytan på himlakroppar och mycket känsliga panoramabilder av kometers slöjor av gas och stoft.  Så när Rosetta kom inom skotthåll för asteroiden Stein passade forskarna på att ta lite närbilder på den.

- Det är så få asteroider som blivit undersökta att varje ny blir en mycket viktig pusselbit för vår förståelse av asteroider och vårt solsystem. Bilderna av Steins blev en bonus för missionen, förklarar Björn Davidsson.

Asteroiderna är ovärderliga vittnen till vad som har hänt i vårt solsystem sedan hundratals miljoner eller rentav miljarder år tillbaka. De består av material som formades när solsystemet var nyfött och planeterna ännu inte hade hunnit bildas. I själva verket är det byggmaterialet till jordklotet som visar sig när man studerar asteroider.

- När man undersöker en liten asteroid som Steins, är det viktigt att förstå dess historia för att tolka det man ser på rätt sätt. Det kan till exempel handla om asteroidens form, antalet kratrar samt vilka mineral och bergarter den består av. Detta kan bara undersökas genom att flyga till den och ta närbilder. Desto fler asteroider som kan utforskas, desto mer kan vi lära oss om de stora dragen i asteroidbältets historia och ytterst om hur jorden, Mars och Venus kom till, berättar Hans Rickman.

Steins storlek är unik i jämförelse med andra asteroider som flugits förbi. Den har en diameter på ungefär fem kilometer. Andra undersökta asteroider har varit mycket mindre eller mycket större. Formen och ytan hos Steins är också annorlunda än hos tidigare undersökta asteroider och detta har väckt frågor hos forskarna. Själva asteroiden är formad som en slipad diamant.

Mer om Stein och varför den kan tänkas se ut som den gör kan man läsa i tidskriften Science.

http://intressant.se/intressant



Bookmark and Share

torsdag 7 januari 2010

Dyngbaggar lär bilar se i mörkret

Djurs förmåga att se i mörker har lett biologiprofessorn Eric Warrant vid Lunds universitet till ett spännande samarbete med biltillverkaren Toyota. Samarbetsprojektet handlar om att utveckla en ny typ av färgkamera som i framtiden ska hjälpa bilförare till säkrare mörkerkörning. Två matematikforskare från Lunds universitet har också deltagit i arbetet.

När biltillverkaren Toyota för några år sedan ville hitta nya vägar för att utveckla vissa säkerhetsaspekter hos bilmodellerna började de leta inom området biomimetik, eller bioinspiration som det också kallas. Bioinspiration handlar om att konstruera tekniska lösningar med naturen som förebild, det vill säga att härma lösningar som naturen själv uppfunnit med hjälp av evolutionens drivkraft. Det var då som Toyota kom i kontakt med professor Eric Warrants forskning på nattaktiva insekter.

– Exempelvis finns det mycket att lära av nattaktiva dyngbaggar som lever i komockor, säger Eric WTillsammans med matematikforskarna Henrik Malm och Magnus Oscarsson från Lunds universitet samt ingenjörer från Toyota har Eric Warrant nu omvandlat insekternas finurliga mörkerseende till matematiska algoritmer som ligger till grund för det digitala bildskapandet i en helt ny typ av mörkerkamera.

– Algoritmerna som vi tog fram härmar ögats sätt att förbättra synintrycket i svagt ljus, säger Henrik Malm som har lett det matematiska arbetet.

Den färgseende nattkameran testas nu på Toyotas utvecklingsavdelning i Bryssel. Lundaforskarnas projekt och samarbete med Toyota uppmärksammas i nästa nummer av den internationella tidskriften New Scientist.


Bookmark and Share

Polarisen känsligare än väntat- kan ge snabbare smältning

Polarisarna är känsligare för avsmältning orsakad av uppvärmning av jordens klimat än vad man tidigare antagit visar ny forskning som utförts av forskare vid Princetons och Harvards universitet i USA. Det betyder i sin tur att havsytan kan komma att stiga betydligt mer än man tidigare befarat även vid relativt måttliga höjningar av jordens temperatur. Dessutom kan det gå mycket fortare.

Forskarna har studerat jordens geologiska arkiv, det vill säga de spår av havsnivån som finns gömda i jord och berg. Sammanställs dessa med kunskapen om klimatets förändring kan man dra slutsatser om hur havsnivån hänger samman med temperaturen. Studien tyder på att en ytterligare höjning av medeltemperaturen med två grader långsisktigt skulle höja havsnivåerna med sex till nio meter.

En tidsperiod som ingår i studien är tiden mellan den senaste och den näst senaste istiden. Och den perioden har något att säga oss.

- Den senaste interglacialen erbjuder en historisk analogi för en framtid med tämligen måttlig uppvärmning. De höga havsnivåerna under interglacialen tyder på att avsevärda delar av de stora istäckena skulle kunna försvinna på några århundraden, säger Robert Kopp en av forskarna bakom studien.

- Om den globala ekonomin fortsätter att vila tungt på fossila bränslen så är vi på väg mot en avsevärt kraftigare uppvärmning mot slutet av århundradet än vad som förekom under den senaste interglacialen, fortsätter han.

Bookmark and Share

tisdag 5 januari 2010

Magnetiska minimyror kan flytta saker inne i mikrochip

Att flytta stora saker är tämligen enkelt. Sätt hjul under och dra. Men hur ska man förflytta riktigt små saker där man inte kommer åt att peta på dem. Som inne i ett mikrochip till exempel?


Jo, man bygger ett litet transportband av små små magnetiska kolloider (En kolloid är ett ämne som består av två ämnen - exempelvis är skum en kolloid av gas och vätska). Det har forskare från tre universitet i USA och Tyskland lyckats med. De har skapat en kolloid av plast och magnetiska partiklar, utformade som små flimmerhår (ungefär som de som vi har i luftstrupen och som rensar lufvägarna från större luftföroreningar kan de flytta små små saker inne i små små utrymmen. Eftersom de är magnetiska kan man med hjälp av växlande magnetfält styra riktningen. Det innebär att man exempelvis kan bygga in en strömbrytare inne i en mikrochip.

Liknelsen med flimerhår haltar något. De konstgjorda flimmerhåren rör sig över underlaget och bär med sig sion last. Eftersom de kan transportera objet som är betydligt större än de själva använder forskarna en annan liknelse, "micro-ants" eller mimimyror på svenska
http://intressant.se/intressant

Musikterapi (och kanske magnetism) kan mildra tinnitus

Forskare vid Vestfahlens universitet i Munster, Tyskland, har testat att använda musikterapi för att lindra besvären för personer som besväras av tinnitus, uppger BBC.  De har tagit fram ett band med specialanpassad musik. Anpassningen innebär att de toner där patienterna hör tinnitusljudet har filtrerats bort ur musiken. Tanken med det är att man genom att stimulera hjärnan att uppfatta alla andra toner än den där tinnutusstörningen ligger på sikt ska dämpa den.

Försökspersonerna fick lyssna på specialmusiken i 12 timmar per dag i en vecka. De som lyssnade på specialmusiken uppgav att nivån på tinnitusrigningen markant hade sjunkit. Kontrollgruppen som lyssnade på vanlig musik rapporterade inga sådana besvärsminskninger.

Tinnitus är svårt, för att inte säga nästan omöjligt att behandla och svår tinnitus kan vara kraftigt handikappande bland annat genom den stress det ständiga oljudet för med sig. En relativt enkel och billig metod kan därför få stor betydelse för att minska besvären.

- Den anpassade musiken upplevs som behaglig, och är billig och enkel behandling som kan sänka nivån på tinnitusen betydligt, säger Christo Pantev vid Vestfahlens Universitet.

Samtidigt tas andra grepp för att komma tillrätta med tinnitus. En metod som testats i Tyskland är att påverka det området i hjärnan där tinnitus uppstår med elektromagnetism medan man i Nederländerna testat att plantera in elektroder i hjärnan. Brittiska forskare har å sin sida visat att tinnitus tillfälligt kan stoppas med kraftiga bedövningsmedel.
Bookmark and Share
http://intressant.se/intressant

måndag 4 januari 2010

Stora rovfiskar håller viken fri från algplågan

Tillhör du dem som lagt märke till att favoritviken i havet täckts av slemmiga och fintrådiga alger? Säkert har du då, liksom jag dragit slutsatsen att havet är övergött och blängt elakt mot närmsta sommarhus med misstanken att "där går avloppen rätt ut".

Men det kan ha varit mycket orättvist mot husägaren. Orsaken kan lika gärna vara att de stora rovfiskarna försvunnit visar ett försök som Fiskeriverket geneomfört vid Askö i Stockholms skärgård. Man byggde burar av metallnät dimensionerade så att storfisken inte kom in i visssa av dem. 

Alfred Sandström är forskare på Fiskeriverket och en av dem som står bakom undersökningen

– Vi började fundera på vad det kunde vara för faktor som låg bakom skillnaderna i mängden alger. Kunde de små snäckor och kräftdjur som betar av algerna verkligen spela så stor roll? Fanns det mer sådana betare på vissa ställen och hängde det i så fall ihop med de högre nivåerna i näringsväven; spigg, abborre, gädda?

Resultaten visade tydligt att när större fisk stängdes ute blev snäckorna och kräftdjuren uppätna och man fick mycket mer alger. Verkligt intressant var kombinationen av näringsämnen och utestängande av stor fisk. I de inhägnader som berikats med näring var mängden alger inte bara dubbelt så stor om stor fisk utestängdes, skillnaden var ännu större!

– Det här visar att reglering genom betning är en lika viktig faktor som tillförseln av näringsämnen. Det är först när man inte har mycket djur som betar som man får de här effekterna som folk tycker illa om när man badar och fiskar.

Varför blev det så här. Jo, storfisken, småfisken och de små snäckor och kräftdjur som betar av grönalgerna kan beskrivas som tre steg i näringskedjan. Försvinner storfisken finns det ingen som äter upp den småfisk som äter snäckorna och kräftdjuren. Det blir alltså så mycket småfisk att de äter upp så många snäckor och kräftdjur att de inte hinner beta av algmattan.



söndag 3 januari 2010

Tonåringar sköter inte sina tänder

19-åringar är inte bra på att sköta sin munhygien. Sju av åtta ungdomar har oacceptabel munhygien, vilket ökar risken för framtida tandproblem, visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.
 
– I genomsnitt hade ungdomarna bakteriebeläggningar på hälften av alla sina tandytor, vilket är alldeles för mycket. Sju av åtta ungdomar hade mer plack än de nivåer som anses vara okej, säger doktoranden Jessica Skoog Ericsson.

Även tandköttsinflammation var vanligt som en följd av den dåliga munhygienen. Sammantaget kan detta öka risken för framtida tandproblem och för att utveckla tandlossning.

Ungdomarna i studien hävdar visserligen att de borstar tänderna regelbundet och att de använder tandtråd. Men resultaten tyder på något annat.

– Visst kan det vara så att en del friserar sanningen och säger att de borstar sina tänder oftare än de faktiskt gör, men det finns andra studier som visat att ungdomar överlag borstar sina tänder ofta. Antagligen beror den dåliga munhygienen på att de inte borstar tillräckligt väl och inte använder tandtråd, säger Kajsa Henning Abrahamsson, universitetslektor i odontologi vid Sahlgrenska akademin.
 

Bookmark and Share

http://intressant.se/intressant

lördag 2 januari 2010

Panikångest kan bero på fysiskt "fel" i hjärnan

Ett svensk-amerikanskt forskarteam har hittat en förändring i hjärnan som kan vara kopplad till panikångest.

-Våra amerikanska kollegor vid Indiana University, Illinois, har utvecklat en modell av panikångest i råtta. I en serie experiment fann de att signalmolekylen orexin var direkt kopplad till ångestliknande symtom, säger Lil Träskman Bendz, professor vid avdelningen för Psykiatri vid Lunds Universitet.

Tillsammans med Lena Brundin, också hon läkare och forskare vid avdelningen för Psykiatri, har hon studerat ryggmärgsvätska hos patienter med olika psykiska besvär. Man fann att patienterna med mest ångest hade högst halter av orexin i ryggmärgsvätskan.

- Detta är första gången orexin kopplas till panikångest. I framtiden är det möjligt att man kan utveckla läkemedel som påverkar orexin och därmed ger symtomlindring hos patienter med panikångest, säger Lena Brundin.

Studien är presenterad i Nature Medicine. Läs den här.
Intressant

Bookmark and Share

fredag 1 januari 2010

Islandshästar utnyttjar inte maten bättre

Islandshästarna har härdats under 1000 år av tufft klimat och knapp födotillgång. Det har därför ibland ansetts att Islandshästen är bättre än andra hästraser på att tillgodogöra sig näringen i fodret. En tanke har varit att Islandshästen skulle ha större mag-tarmkanal och därmed kunna utnyttja fodret bättre.

Så är det emellertid inte visar en  ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

 - Studien som jämför smältbarhetsförmågan hos islandshästar med varmblodiga travhästar kan inte bekräfta att islandshästar har en bättre fodersmältningsförmåga, vare sig på ett sent eller tidigare skördat blandgräsvallfoder, säger Sveinn Ragnarsson.

I genomsnitt var det var liten skillnad i rasernas förmåga att smälta energi, råprotein och fiber i fodren. De varmblodiga travhästarna visade dock en något högre smältbarhetsförmåga, särskilt på det tidigast skördade fodret. Orsaken till detta är oklar.

Även om islandshästarna inte visade sig ha en bättre kapacitet att smälta foder visar resultat från Sveinn Ragnarssons avhandling att de ändå kan räknas som “lättfödda”, det vill säga de behöver litet mindre energi för sitt “uppehåll” än andra hästar. Det blev extra tydligt i studien där islandshästarna ökade i vikt och travhästarna gick ner i vikt. Blodprov från hästarna indikerade också att travhästarna bröt ner kroppsprotein mer än islandshästarna.

Intressant
Bookmark and Share