Klicka och se vad +4 grader betyder

Storbritanniens regering har lagt upp en webbsida med sin syn på klimatförändringarna. Där finns en interaktiv karta där man kan klicka sig fram över jordklotet för att bland annat se hur jordbruk, hälsa och stormfrekvens med mera påverkas. Webbplatsen och kartan är en del av regeringens arbete inför klimatkonferensen i Köpenhamn i december.

En fördel med kartan är att man redovisar den vetenskap man stöder sig på. Den är alltså ett rätt bra sätt att orientera sig om vilka konsekvenser som en temperaturhöjning på fyra grader innebär. EU:s mål är att begränsa höjningen till två grader - vid större ökning går konsekvenserna från farliga till livsfarliga. Av dessa två grader är 1,5 redan intecknade. Den ökningen lär vi få även om vi stoppar alla utsläpp av växthusgaser idag.

20 miljarder kostar nubben om året

Johan Jarl, forskare vid Lunds universitet,  har i sin doktorsavhandling satt ett pris på vad alkoholen kostar samhället. Slutnotan för sjukfrånvaro, sjukvård, förtidspensionering, för tidig död och förebyggande insatser är 20,3 miljarder kronor. Stora summor förvisso men utslaget per invånare blir det cirka 2 200 per person.

Men egentligen har alkoholen ett värre pris än några hundralappar i månaden. Det kostar i livskvalitet för dem som dricker för mycket och för dem som blir utsatta för alkoholrelaterade brott. Forskarna har konstruerat ett sätt att uppskatta denna kostnad i levnadsår med god livskvalitet.

– Man kan säga att det handlar om 122 000 levnadsår i full hälsa som inte blivit till på grund av alkoholens effekter! säger Johan Jarl.

Det finns också en del lite överraskande resultat i avhandlingen. Ett sådant är att kvinnor som dricker lite alkohol har lägre risk för längre sjukskrivningar än sina helnyktra systrar.  Dessutom är det så, som denna och tidigare studier visat, att helnykterister har lägre lön än "normalkonsumenten". "Normalkonsumenternas" högre lön ska nog snarare förklaras av sociala och kulturella faktorer än av de medicinska effekter som alkoholen har. 

–Att t ex hänga med på en öl efter jobbet kan ge starkare nätverk och bättre relationer med både chefer och arbetskamrater. Helnykteristen däremot kanske ses som en udda typ i vissa sammanhang, menar Johan Jarl.

Avhandlingen kan hämtas här.

Istället för nya läkemedel - slö evolution

Människans försvar mot många svåra sjukdomar orsakade av bakterier är antibiotika av olika slag, exempelvis penicillin. Men med tiden har dessa en tendens att bli mindre verkningsfulla eftersom bakterierna utvecklar resistens mot dem. Att de gör det är en naturlig följd av evolutionen. Slumpvisa variationer i bakteriernas gener testade mot det naturliga urvalet (i det här fallet bestående av antibiotika) leder fram till bakterier som står emot våra försök att ta ihjäl dem.

Det har visat sig vara svårt att få fram nya antibiotika i samma takt som bakterierna blir allt mer motståndskraftiga. Därför vänder nu forskare vid Göteborgs universitet på kuttingen. I stället för att öka takten i jakten på nya läkemedel vill de försöka sänka takten på bakteriernas evolution. Tanken är att detta ska ge läkemedel längre livslängd.

–Vi skapar och följer jästcellens evolution i realtid. Vi låter våra svampar utveckla resistens mot ett läkemedel, och mäter under processen hur stammarnas livsduglighet förändras. Hos vissa av stammarna sker evolutionen långsammare när en given komponent är förstörd. Dessa stammar är våra guldkorn, för då vet vi att just de komponenterna är viktiga för evolutionshastigheten, säger Jonas Warringer.

– På så sätt har vi så småningom hittat generna som reglerar evolutionen. Om vi i nästa läge kan attackera en av dessa komponenter med en substans kan vi bromsa läkemedelsresistensen, så att vi kan använda dagens läkemedel även i framtiden.

Om tio till femton år hoppas forskarna att medel som saktar ner bakteriernas evolution ska finna klar.

Lundaforskare effektiviserar bovjakten

Nu blir DNA-spåren betydligt tydligare. Forskare vid Lunds tekniska högskola och Statens Kriminaltekniska Laboratorium förbättrat metoden så att tidigare oanvändbara prover visar tydlig resultat.

Problemet med DNA-spår från en brottsplats är att de ofta är små, dvs innehåller lite DNA, och ofta är nedsmutsade med ämnen som gör det svårt att få fram ett pålitligt resultat. Ett av stegen i DNA-spårningen är att de små mängder DNA som hittats på brottsplatsen kopieras så att man får en tydlig DNA-profil som kan kopplas till en gärningsman. Det är den processen som nu förbättrats.

- I den här fasen kopierar man upp vissa delar av DNA-trådarna, och får då en DNA-profil som är unik för varje människa. I kopieringssteget har jag optimerat den kemiska miljön och bytt ut ett viktigt enzym, ett s k DNA-polymeras. Då får man fram ett tydligare genetiskt fotspår, en DNA-profil, att jobba vidare med, förklarar Johannes Hedman.

Den nya metoden visar upp löftesrika resultat:

– Resultaten är överväldigande! I min studie plockade jag fram 32 riktiga problemprover ur SKL:s arkiv, det vill säga med få celler, lite DNA och många så kallade hämmare, alltså mycket skräp. Med befintlig metod gick det inte att få fram acceptabla DNA-profiler ur någon av dem. Men med den nya metoden gav 28 av proven mer användbara DNA-profiler, berättar Johannes Hedman, industridoktorand från Statens Kriminaltekniska Laboratorium och placerad vid Lunds Tekniska Högskola.

Studien är publicerad i tidskriften Biotechniques.

Skalbaggshonor gör själviska val

I djurvärlden är honor ofta väldigt noga med vilken, eller vilka hanar, de väljer att para sig med. Flertalet parningsförsök avvisas. Det har fått till följd att handjuren tävlar om honornas gunst på olika sätt: Ibland med våld och ibland genom att visa upp sig som ett strålande exemplar av sin art, tänk påfågelfjädrar,  dyr sportbil och liknande.

Man har försökt läsa in en evolutionär mening i honornas kräsenhet. Tanken har varit att hanarna genom att visa upp dessa kostbara tillgångar, fjädrar eller sportbilar, kunnat demonstrera sin ypperliga genitiska rikedom som möjliggjort insamlandet av dessa i praktiken onödiga prylar. Och att då välja en sådan hane skulle ge honan en avkomma med bättre chans att överleva, alltså ungar med bättre gener.

Men det är mer komplicerat än så. Forskare vid Uppsala universitet har manipulert skalbagsshonors förmåga avspisa av sina friare.  De honor som fick förbättrad förmåga att avvisa parningsförsök visade själva högre överlevnad och lade fler ägg.

- Men vår studie ger inget stöd till idén att högre förmåga att välja partner skulle leda till bättre gener. Söner var inte mer framgångsrika i konkurrensen med andra hanar, inte heller var dörrarna mer fertila, säger Alexei Maklakov, huvudförfattare till studien.

Slutsatsen är att honornas val framför allt är gynnsamt för honan själv, snarare än för deras avkomma.

Studien är publicerad i Current Biology.

Rättvisemärkt inte lösningen för fattiga bönder

Att köpa rättvisemärkta jordbruksprodukter är inte lösningen på fattigdomsproblemet för bönder i utvecklingsländerna. Det visar en rapport från Statens lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet. De jordbrukare som kommer in i systemet har visserligen stor nytta av det eftersom de garanteras ett pris som ligger över världsmarknadspriset. Problemet är att dessa är för få för att rättvisemärkningen ska ha någon vidare effekt. Av 880 miljoner fattiga bönder omfattar Rättvisemärkt 1,5 miljoner bönder.

– Högre inkomster på landsbygden kan istället främst nås genom förbättrad produktivitet i jordbruket. Då krävs inhemska åtgärder. Se på Indien och Kina som genomfört reformer inom jordbruket. Båda länderna har ökat produktiviteten, i Kina genom ökad marknadsorientering och i Indien genom att använda grödor som ger bättre avkastning. Det har bidragit till att fattigdomen på landsbygden minskat markant. Därmed inte sagt att rättvisemärkning är verkningslöst, men man måste har perspektiv, säger Helena Johansson.
Men detta betyder inte att det är meningslöst att handla rättvisemärkta produkter. För de bönder som ingår i systemet är det betydelsefullt. Men som pengaöverföring är systemet inte särkilt effektivt. Av det högre priset i butik återstår bara en liten del sedan, butik, inköpare, grossister och förädlare tagit sin del. Dessutom så beror systemets låga räckvidd på att för få konsumenter är villiga att betala ett högre pris än nödvändigt även om syftet med det högre priset upplevs som gott. Det är naturligtvis tänkbart att den betalningsvilligheten kan ökas.

Läs rapporten här.

Åska sinkar ekonomisk utveckling, tack IT för det.

Det är inte bara fotbollsspelare, golfare och andra som vistsas på öppna platser i det fria som riskerar att drabbas av blixtens härjningar. Även ekonomin tar skada visar en studie som fyra forskare vid Köpenhamns universitet utfört. De har jämfört produktivitetsutvecklingen i de 48 fastlandsstaterna i USA och funnit att de stater som oftast drabbas av blixtnedslag har en lägre utveckling av produktiviteten än stater där åskvädren inte är lika intensiva.

- Den allmänna uppfattningen har varit att klimatet självklart har en stor inverkan på fattiga länders tillväxt på grund av jordbrukets dominerande roll medan industriländers tillväxt bedömts vara mer robust gentemot vädrets nycker. Våra data från de amerikanska delstaterna visar emellertid att också avancerade ekonomier är mycket mer känsliga för naturfenomen än vad vi hittills har antagit, säger professor Carl-Johan Dalgaard.

De teknologiska ekonomiernas sårbarhet är delvis ett nytt fenomen som hänger samman med utvecklingen av informationstekniken. Även mycket kortvariga strömavbrott om några millisekunder, som är vanliga vid åskväder, är tillräckliga för att skada minneskort och servrar. Detta leder i sin tur till att funktioner som är beroende av datanätverk eller Internet drabbas.

I detta sammanhang är Danmark och Norden lyckligare lottade än USA:s fastlandsstater. Åsk- och blixtfrekvensen är lägre här. Än så länge. Med ett förväntat varmare klimat är det troligt att åskfrekvensens ökar.

Uppvärmt Medelhav producerar slemklumpar med smittämnen

I alla hav regnar det ner näringsämnen mot bottnen. Det skeri form av döda djur och  alger eller delar av dem och som avföring. Det är normalt och en del av cirkulationen av näringen i havet. Men i Medelhavet har detta, antagligen på grund av högre temperaturer och ökat tillflöde av näring från bebyggelse och jordbruk, fått helt andra och lite skrämmande proportioner.

Nu flyter klumpar av döda djur och växtdelar omkring som sega, slemmiga och kletiga bakteriemoln i Medelhavet. När de sjunker ner kväver de livet på bottnen. Och de är stora - vissa som en fullvuxen människa. Enligt professor Roberto Danovaro vid Polytekniska institutet i Ancona koncentreras sjukdomsvirus och bakterier, som E-coli (tarmbakterie som kan ge magsjuka) inne i slemmolnen:

- De innehåller smittämnen. Det är en risk eftersom man kan få problem om man kommer i kontakt med dem, säger han till National Geographic.

Problemet förväntas bli värre i Medelhavet där ekosystemet är hårt ansträngt och temperaturen väntas stiga på grund av klimatförändringen. Det är inte heller isolerat till Medelhavet utan kan inträffa även i andra hav hävdar Roberto Danovo.

- Vi förväntar oss att detta kan komma att öka i framtiden eftersom det verkar hänga samman med ett dåligt fungerande marint ekosystem och en pågående uppvärmning, säger han

Rätt miljö och bättre mat ger lönsammare fiskodling

Miljö och mat är viktiga faktorer att ta hänsyn till när det gäller att odla fisk så lönsamt som möjligt. Åtminstone gäller det om man odlar abborre visar SLU-forskaren Åsa Strand i sin avhandling. Hon har särskilt riktat in sig på odling av abborre – en ny fisk i odlingssammanhang. Hon har bland annat funnit att abborrar är känsliga för störningar, som skuggor. Om abborrarna stördes av skuggor så minskade tillväxten radikalt, med 33 procetn vid måttlig störning och med 49 procent vid allvarlig störning. Det är alltså lönsamt att låta abborren vara ifred.

– Det kan röra sig om att minimera aktiviteter nära trågen och att modifiera belysningen för att minska skuggbildning, säger Åsa Strand.

Åsa Strand har undersökt det mesta som kan påverka abborrarnas tillväxt. Blanda annat temperatur, storlek, ljus och färg på odlingstrågen. Abborre verkar inte ha några särskilda preferenser rörande trågfärg, vilken kan förklaras av dess förmåga att anpassa sin kroppsfärg till omgivningen. Däremot påverkade trågfärg i kombination med ljusintensitet abborrens tillväxt och foderintag. Vid låg ljusintensitet växte fisken bäst i ljusa tråg. Där var kontrasten mellan fodret och tråget bättre än i mörka tråg.

– När man väljer trågfärg i en odlingsanläggning bör därför ljusförhållandena i anläggningen samt fodrets utseende tas med i beräkningen, säger Åsa Strand.

Bilderna:

Överst: Åsa Strand i akvariet. Foto: Carin Magnhagen.

Till höger: Den övre abborren är odlad i ett svart tråg och den undre i ett vitt. Foto: Anders Alanära.

Läs avhandlingen här.

Idrottslärarutbildningen konserverar genusnormer

Trots att genusperspektivet på det teoretiska planet är väl företrätt i idrottslärarutbildningen så står det sig slätt när utbildningen blir praktisk.  På plan gäller den manliga normen och överordningen visar en avhandling från Stockholms universitet,

– Så länge föreningsidrotten utgör referensram är det är svårt att förändra idrottslärarstudenternas föreställningar om flickor som underlägsna pojkar i idrott och hälsa, även om man inom utbildningen berör jämställdhet, säger Lena Larsson.

De studenter som söker sig till idrottslärarutbildningen är i allmänhet väldigt intresserade av ämnet idrott. De har i allmänhet också en bakgrund som aktiva idrottare. Kanske bidrar det till att konservera attityderna till ämnet. Deras bild av det ämne de så småningom ska undervisa i är i stort sett densamma efter utbildningen som den var före. Skillnaden är att det som för studenterna framstod som ett ”rent” idrottsämne när de påbörjade utbildningen har efter utbildningen blivit idrott och hälsa, eller kanske snarare ”hälsa genom idrott.

– ”Spelreglerna” är till stor del givna och det tycks finnas ett antal outtalade normer och värderingar, som är väl förankrade i en idrottslärarkultur, och som i mångt och mycket fungerar konserverande, säger Lena Larsson.

Läs avhandlingen här.

Lärlingsutbildning en återvändsgränd för livet

Den lärlingsutbildning som byggbranschen bedriver har framhållits som ett mönster för hur praktisk utbildning bör bedrivas. Men för den som går kursen finns det risk att den blir en återvändsgränd i livet visar en avhandling från Stockholms universitet. Utbildningen förbereder, i stort sett, nämligen inte för någonting annat än en lärlingsplats inom byggindustrin. Gymnasieprogrammets mål är underordnat.

­ – Undervisningen i byggyrkesämnena ägnas främst åt att fostra och forma eleverna mot byggnadsarbetets historiska villkor – lagarbete, lojalitet, hantverkskunnande och manlighetsnormen. Förmågan att anpassa sig till byggbranschens villkor anses av lärarna till och med som viktigare än att utveckla ett brett yrkeskunnande, säger Ingrid Berglund som skrivit avhandlingen.

Frågan är om byggyrkets historiska villkor är relevanta för ett framtida arbetsliv inom byggnadsyrkena. Majoriteten av eleverna som utbildar sig på byggprogrammet arbetar inte vidare inom byggyrken, men gymnasieutbildningen är helt anpassad till byggbranschens traditioner. Exempel på en sådan anpassning är att gymnasiebetygen inte är värdefulla som anställningsgrund, utan det gäller ”att du visar att du vill jobba”, som en av eleverna i studien uttrycker det.

– Byggbranschens lärlingssystem påverkar elevernas studiestrategier, då skolbetygen inte har så stort värde för anställningen. Det kan få till konsekvens att eleverna senare i livet får svårt att konkurrera om utbildningsplatser och kanske måste göra omfattande kompletteringar av gymnasiebetygen, menar Ingrid Berglund.

Läs mer här.

Möjligt spara hälften av energin i flerbostadshus

Energiförbrukningen i flerbostadshus kan halveras visar en studie från Örebro universitet. Och det gäller så väl nya flerbostadshus som gamla. Energiförbrukningen i flerbostadshus är överraskande hög. Enligt studien ligger den 50 procent högre än för gruppbyggda småhus. Detta trots att produktionskostnaden är 30 procent högre.

Idag ligger snittet för total (värme hushållsel mm) energiförbrukning i flerbostadshus på ungefär 200 kWH per kvadratmeter. Det borde kunna sänkas till 80 till 100 kWh per kvadrtameter.

Knepen för att spara är att tänka efter före. För att spara energi måste man tänka på hur man bygger med avseende på innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad. För att spara energi bör man undvika stora glasytor och komplicerade lösningar för värme och ventilation. Golvvärme kan till exempel vara både energislösande och trögreglerad. Man bör dessutom undvika kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning i flerbostadshus.

– Att sänka energianvändningen är positivt både för konsumenters ekonomi och för miljön. Kostnaderna blir lägre och fler människor får råd med en bra bostad. Uppgifter finns som visar att såväl produktions- som driftkostnaderna kan sänkas med 30 procent, säger Christer Harrysson som är rapportens författare.

Läs mer i rapporten: Harrysson, Christer (2009): Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet: Studies from the school of science and technology, Nr 5, June 2009.

Fäbodarna var nymodig spetsmetodik (på 1500-talet)

Fäbodarna är inte fullt så uråldriga som man lätt kan tänka sig. De växte fram under 1500-talet och 1600-talet i Dalarna och södra Norrland som ett svar på den kris som rådde inom jordbruket efter pestens härjningar visar en ny avhandling från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Å andra sidan var introduktionen av fäbodssystemet betydande. Det var en slags spetsmetodik som tillsammans med geten, messmöret och fäbodkullan kunskaper lade grunden för en kraftig expansion av jordbruket. Under en period på 150 år var Norrland och Dalarna ledande i utvecklingen av det svenska jordbruket. Det var exempelvis detta område som järnplogen först kom att användas i Sverige.

Utvecklingen av fäbodsystemet hänger samman med att jordbruket allt mer kom att inlemmas i en handelsekonomi. Det ledde till att antalet får och getter ökade dramatiskt och att bygdernas utmarker i allt högre grad utnyttjades för bete. Att utnyttja avlägsna marker som dessutom var allämning krävde organisation. Bland annat för att betesresursen inte skulle överutnyttjas.

– Mina undersökningar av förhållandena i Leksand visar att bönderna själva skapade organisationen för förvaltning och att de hela tiden ändrade sin organisation för att på ett hållbart sätt utnyttja skogarna för bete. Med hjälp av Elinor Ostroms teorier kan jag också visa att fäbodväsendet och den jordbruksekonomi det var en del av växte fram under 1500- och 1600-talet och sedan upphörde kring sekelskiftet 1900, säger Jesper Larsson avhandlingens författare.

Sammanfattningsvis beskriver Jesper Larsson fäbodväsendet som ett effektivt sätt att utnyttja landskapet och producera varor som efterfrågades på en växande marknad. Tillgången till de högt belägna fäbodarna gav de nordliga landskapen en fördel jämfört med de sydliga. När fäbodarna minskade i betydelse tappade också den nordliga jordbruksekonomin i styrka till den sydliga.

Läs avhandlingen här.

Bilderna: Överst: En kraftfull ökning av antalet får och getter skedde från 1500-talet till mitten av 1800-talet. När den dramatiska minskningen av getter inleddes på många platser efter 1850 kom det att finnas kvar större getbesättningar på många platser i Jämtland. Bilden från Dusnäsbodarna i Stuguns socken, Jämtland. Foto: Okänd. Arkiv: Jamtli.

Nedan:Fäbodarna var en utpräglad kvinnligt arbetsplats. Mycket av arbetet kretsade kring mjölkhantering. Här gör Laura Olsson ost och Selma Olsson kärnar smör vid Baksjöbodarna i Mattmars socken, Jämtland. Foto: Okänd. Arkiv: Jamtli. 

Vård av kulturbyggnader räddade byggjobb

Varbergs badhus är en av de många kulturbyggnader som räddats genom samarbete mellan byggbransch, kulturvård och instanser på arbetsmarknaden. Foto: Kulturmiljö Halland.

En färsk avhandling från Chalmers tekniska högskola i Göteborg visar att den metod som kulturvården, byggindustrin och arbetsmarknadssektorn använt i Halland under tio år bevarade nära 100 kulturellt värdefulla byggnader. Samtidigt räddades jobb inom byggindustrin och var tredje byggnadsarbetare fick förstärkt kompetens för att arbeta med och i kulturellt viktiga byggnader.

Under tio års tid utbildades närmare en tredjedel av Hallands byggnadsarbetare i äldre bygghantverk. De upprustade husen har sedan på olika sätt används till att göra Halland mer attraktivt.

- Hallandsmodellen är nu aktuell igen, med finanskris och ny arbetslöshet. Länder som Ungern, Rumänien, Slovakien och Italien har på senare tid efterfrågat våra erfarenheter kring kulturmiljövård och skapande av jobb som syftar till hållbar utveckling, säger avhandlingens författare Christer Gustafsson.

Bland de byggnader som räddades och nu kan bidra till att göra Halland till en bättre plats att besöka eller bo i finns Kallbadhuset, radiostationen Grimeton, Tjöloholms slot
 

- Hallandsmodellen är nu aktuell igen, med finanskris och ny arbetslöshet. Länder som Ungern, Rumänien, Slovakien och Italien har på senare tid efterfrågat våra erfarenheter kring kulturmiljövård och skapande av jobb som syftar till hållbar utveckling, säger Christer Gustafsson.
 Läs avhandlingens sammanfattning här.

Internet piggar upp gamla hjärnor

Visst går det lära gamla hundar sitta framför datorn och surfa. Inte nog med det, de mår bra av det också. Det visar den studie som gjordes vid UCLA i Kalifornien i USA. 24 frivilliga i åldern 55 till 78 år delades in i två grupper. En med rejäl erfarenhet och en med nästan ingen sådan erfarenhet. Efter en magnetröntgen av hjärnan skickades de hem med uppgiften att dagligen använda Internet för att besvara frågor.

Resultatet: De som före studien varit nätnybörjare hade på bara en vecka "föryngrat" sin hjärna. Och det syntes på magnetröntgenplåtarna.

- Vi fann att äldre med en minimal erfarenhet och som söker uppgifter på Internat kan på även en relativt kort tid ändra hjärnans aktivitetsmönster och förbättra funktionen, säger studiens ledare doktor Gary Small professor i psykologi vid the Semel Institute for Neuroscience and Human Behavior at UCLA.

Studien visar att surfa på nätet kan vara ett bra sätt att hålla hjärnan igång.

- Att söka på nätet kan vara en enkel form av hjärngympa som kan användas för att förbättra äldres kognitiva förmågor, säger Teen D. Moody som också ingått i forskateamet.

Förklaringen till Internets positiva inverkan är att sökandet kräver att man kortvarigt håller bitar av information i minnet samt att man konstinuerligt utvärderar och väljer ut information från texter, bilder och grafer vilket får till följd att andra delar av hjärnan aktiveras jämfört med "normalt vardagsliv".

Studien presenterades på en konferens med The Society for Neuroscience i oktober.

Klimatskiften spåras i fjällsjöars kiselalger

De stora globala luftströmningarna påverkar klimatet i Norden. För ungefär 500 år sedan ändrades lufcirkulationen över Skandinavien vilket troligen gav ökad vinternederbörd i norra Sverige. Norra Sverige är särskilt känsligt för förändringar i luftcirkulationen eftersom området påverkas av luftmassor från Atlanten, Östersjön och Arktis. Olika luftmassor ger olika temperatur och nederbörd.

Christina Jonsson vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet, har kartlagt dessa skiften genom att se på kiselalger i fjällsjöar.

- Förändringarna i nederbörden påverkar i sin tur sjövattnets syresammansättning och plockas upp av små kiselalger som lever i sjön. Skalen från dessa alger bevaras i sedimentet på botten av sjön och kan analyseras och berätta om förändringar i cirkulationen och variationer i klimatet sedan senaste istiden, det vill säga under de senaste 10 000 åren, berättar Christina Jonsson.

Avhandlingen visar på både långsiktiga förändringar i cirkulationen samt kortare perioder med ändrade cirkulationsmönster. För cirka 500 år sedan skedde en klimatförändring då mängden vinternederbörd ökade i norra Sverige.

- Denna förändring i cirkulationen markerar antagligen början på den så kallade lilla istiden i detta område, menar Christina Jonsson.

Avhandlingen bidrar till att öka förståelsen för hur förändringar i atmosfärens cirkulation har påverkar klimatet i Sverige under de senaste 10 000 åren.

Läs den här.

Bilden visar kiselagerna som skvallrar om klimatets variationen. Foto: Christina Jonsson.

Folket och makten går i otakt i miljöfrågan

De politiska dokument som styr våra vardagliga miljöinsatser, exempelvis källsortering, tolkas radikalt olika av politiker och allmänhet visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Det är tydliga skillnader i värdesystem mellan de som utformar policydokumenten och medborgarna som ska genomföra miljöaktiviteterna. Medborgarnas allmänna uppfattning om miljösituationen som ett allvarligt globalt hot som kräver omedelbara insatser, krockar med politikernas värdesystem där ekonomiska och partipolitiska motiv styr utformningen. Det här gör att allmänheten helt enkelt inte litar på att miljöpolitiken är på allvar.

- Svensk miljöpolitik dras idag med problem när det gäller trovärdighet, motivation och beslutssituation, det kan i sin tur antas ha en negativ påverkan på svenskt miljöskydd, säger Simon Matti.

Hämta avhandlingen här.

Svenskt vaccin mot hiv i positivt test

Samtidigt med att hoppet om att snabbt hitta ett vaccin släcks sedan den amerikanska undersökningen visat sig ha brister i underlaget kommer resultat från en svensk studie av ett vaccin utvecklat vid Smittskyddsinstitutet. Studier i Sverige har  givit lovande resultat och nu har en mindre studie i Dar es Salaam i Tanzania visat ännu bättre siffror. De optimistiska gissningarna talar om en 50 procentig skyddseffekt.

– Det är inte många personer i studien men det intressanta är att vi fick immunsvar hos alla, säger professor Britta Wahren på Smittskyddsinstitutet som har utvecklat vaccinet.

Denna test är litet och är egentligen avsett att se om vaccinet är säkert. Tidigare har det testats på en mindre grupp på Karolinska universitetssjukhuset.

Om allt går bra kan ett vaccin vara färdigt om några år.Studien är inte publicerad annat än att den är föredragen på konferensen i Paris.

Läs även.

Hopp om HIV-vaccin släcks

Den thailändska stuide, finansierad av USA:s arme, som jag rapporterade om på bloggen i september har sedan den fullständiga rapporten reodovisats visat sig ha så stora problem med bortfall att studien inte längre kan sägas ge säkra svar, uppger The Guardian. Bland annat har många av deltagarna inte fått alla de vaccinationer som krävs och då dessa räknas bort är skillnaden i smittfrekevens mellan de vaccinerade och de icke vaccinerade inte längre signifikant. Det vill säga, skillnaden kan förklaras med slumpen.

Av den slutliga redovisningen framgår också att den positiva effekt som vaccineringen kan ha haft klingar av med tiden.

Ursprungstexten.

Klimatförändringar inte bakom Östersjöns övergödning

Klimatförändrigar med högre temperaturer och ökad nederbörd har potential att påverka utflödet av närignsämnen i havet. Men det är inte förklaringen till att syresituationen i Östersjön nu är den hittills sämsta sedan 1500-talet. Det framgår av Daniel Hanssons avhandling som genom att använda bland annat datamodeller kunnat rekonstruera klimatet i Östersjöområdet under de senaste 500 åren.

Tekniken ger tidsmässigt mycket skarpa "bilder" av klimatet. Exempelvis har Daniel Hansson kunnat visa hur isen i de danska bälten växte till vintern 1658 då den svenska armén tågade över och besegrade danskarna.

Östersjöns besvärliga läge med syrebrist och döda bottnar beror istället på mänsklig aktivitet, hävdar Daniel Hansson.

– Klimatförändringarna har hittills endast haft en försumbar effekt på syresituationen i Östersjön. Den främsta orsaken till syrebristen och de stora döda bottnarna är att utsläppen från jordbruk och orenat avloppsvatten ökade kraftigt, inte minst i samband med en ökad användning av konstgödsel i mitten av 1900-talet, säger han.

Läs avhandlingen här.
.

Fria fantasier styr teknikinköp

Stora företag lägger ut stora pengar på IT utan att veta varför visar en avhandling från Ekonomihögskolan i Lund. Varför blir det så? Jo, när det gäller teknologi får logik och rationalitet vika för känslor. Resultatet: mångmiljoninvesteringar baseras på önskedrömmar om hur den nya tekniken ska lösa mängder av problem.

– Cheferna och de som ansvarade för att implementera systemet såg framför sig den friktionsfria arbetsplatsen utan störningar. ”Med ett knapptryck” löser sig allt, berättar avhandlingens författare Carl Cederström.

Det är en sak att detta kostar stora pengar som lika gärna hade kunnat slängas i sjön. Vad värre är att ny teknik används som ursäkt för att genomföra stora förändringar och omorganisationer även om dessa inte är nödvändiga på grund av tekniken.

– När cheferna skyller på tekniken ifrågasätter inte de anställda beslutet, utan det är en lättnad att tekniken ”kräver” förändringarna och att ledningen med andra ord inte behövt ta beslutet. Tekniken ses som autonom, den lever sitt eget liv och det är något man får rätta sig efter vare sig man vill eller inte. De anställda rationaliserar beslutet genom att tillskriva tekniken den här rollen för att det är så obehagligt och ångestframkallande att förändringen skulle bero på att ledningen inte ville ha dem, säger Carl Cederström.

Avhandlingen heter “The Other Side of Technology: Lacan and the Desire for the Purity of Non-Being”.

Svenskar mer missnöjda med skolan än äldreomsorgen

Svenska folket är mer missnöjda med skolan än med äldreomsorgen visas i en ny avhandling från Göteborgs universitet. Undersökningen är baserad på data från den nationella SOM-undersökningen som utförs av Göteborgs universitet.

Betyder då detta att äldreomsorgen är bra medan skolan är i skriande förfall? Knappast, även om just det inte är undersökt här. Förklaringen är en annan och lite överraskande. Det handlar om möjlighet till inflytande. Skola kan man välja tämligen fritt. Tillgången till äldreomsorgens tjänster är strikt kontrollerad.

- Sammantaget innebär dessa skillnader att medborgarna har större inflytande i mötet med skolan jämfört med vad de har i mötet med äldreomsorgen. Och ju högre grad av inflytande i mötet med den offentliga serviceinstitutionen, desto högre sannolikhet att man uttrycker ett eventuellt missnöje genom en politisk handling, säger Maria Solevid som står bakom avhandlingen.

Det här sambandet mellan missnöje och möjlighet till inflytande är så starkt att det överlever även vid kontroll av andra faktorer som påverkar politisk aktivitet.

- Intressant nog kvarstår det här mönstret när hänsyn tas till kända faktorer som vi vet påverkar individers politiska deltagande, till exempel utbildning, ålder och inkomst, säger Maria Solevid.

Läs avhandlingen här.

Övergödning av havet förändrar algernas genetik

Övergödning av haven tycks kunna påverka sammansättningen av algfloran. Det visar Karolina Härnström i sin doktorsavhandling Bloom dynamics and population genetics of marine phytoplankton - Community, species and population aspects som hon lagt fram vid Göteborgs Universitets institutiton för marin ekologi.

Hon har studerat algblommningar av kiselalger i den övergödda danska fjorden Mariager fjord på Jylland. Det visade sig då att de kiselalger som förekom vid stora algblomningar inte var de samma som fanns där vid mer normala förhållanden. Detta är lite av ett mysterium.

Vi känner till förvånande lite om kiselalgernas ekologi, om varifrån cellerna kommer som ger upphov till blomningar och om det är samma populationer som återkommande blommar på en viss plats eller om det skiljer sig åt. Min forskning kan bidra till ett svar, och kanske öka kunskapen om hur algblomningar påverkas av miljöförändringar och hur populationsdynamiken hos dessa alger ser ut i ett mikroevolutionärt perspektiv, säger Karolina Härnström.

Kiselalger i studien är en slags fytoplankton, det vill säga en organism som består av en alg och en cyanobakterie. Fytoplankton är väldigt viktiga då de är en av jordens största syreproducenter. Tidigare kallades de för blågröna alger.

Kiselagsfoto: Göteborgs universitet

Cambridge tar forskningen till YouTube

Det anrika universitet i Cambridge England tar forskningen ut på YouTube. Kanalen som öppnades i slutet av september hade under sina första två veckor 459.000 videovisningar. Vilket gör den till den mest betittade undervisningskanalen på YouTube uppger företrädare för universitetet i Cambridge.

Kanalen innehåller redan från början en stor mängd videoklipp. En del är helt enkelt lite småtaffligt inspelade föreläsningar. Det är heller inte dessa som lockar tittare. Däremot finns en serie med välproducerade och professionella videor, under samlingsnamnet Cambridge Ideas, vilket antagligen är förklaringen till att, de med YouTubemått mätt långa, videorna nått så många tittare.

Cambridges videor i första omgången spänner över zoologi, etnologi, ekonomi, miljö och musikvetenskap. Och eftersom det är Cambridge: En av dem rör konsten att sätta samman den perfekta roddbesättningen. Universitet kanske inte vinner varje rodd på Themsen men roddlaget spöade i alla fall Oxford på YouTube.

Övning tränar hjärnan

Genom att lära studenter att jonglera har forskare vid universitetet i Oxford kunnat mäta hur hjärnan förändrar sig vid intensiv inlärning och träning. De studenter som under sex veckors tid först fick utbildning i jonglerandets ädla konst och därefter tränade en halv timme om dagen uppvisade förändringar i de knippen av långa nervtrådar som binder samman hjärnceller. De områden som togs i bruk för att öva jonglering blev helt enkelt effektivare.

- Vi har visat att det är möjligt för hjärnan att förändra sitt eget signalsystem så att det blir effektivare, säger doktor Heidi Johansen-Berg vid institutionen för klinisk neurologi vid universitet i Oxford i England.

Det finns en möjlig viktig konsekvens av upptäckten. Vid vissa sjukdomar, som MS, kan möjligheten att träna upp hjärnans signalsystem vara betydelsefull för att utveckla nya sätt att behandla dem.

För de av oss som är friska har studien också betydelse.

- Det här betyder inte att alla ska börja jonglera för att förbättra sina hjärnor. Med det  finns en använd den eller förlora den aspekt då alla sätt att hålla hjärnan i gång är bra, exempelvis genom att ta en promenad eller lösa korsord, säger doktor Heidi Johansen-Berg

Läs mer här.

Atlantis (kanske) upptäckt

Efter ett hittills femårigt marinarkeologiskt projekt tror sig nu forskare från universitetet i Nottingham och grekiska kulturdepartementets avdelning för undervattensantikviteter ha hittat den sjunkna stad som kan gett upphov till legenden om den sjunkna staden Atlantis. Det är åtminstone möjligt att den mykenska staden med namnet Pavlopetri kan vara ursprunget till myten trots att det finns andra sjunkna städer i Medelhavet.

Det finns en del som talar för det. Staden är gammal. Den var bebodd för cirka 5 000 år sedan och försvann troligen i djupet för cirka 3 200 år sedan. Det betyder att den sjönk 700-800 år innan den grekiske filosofen Plato skrev sina dialoger om kontinenten som försvann i djupet. Och det gjorde inga av de hittills kända sjunkna städerna i Medelhavet.

- Det är ingen tvekan om att detta är den äldsta sjunkna staden i världen, säger doktor Jon Hendersson assisterande professor vid den marinarkeologiska institutionen vid Nottinghams universitet.

Dessutom var staden betydande. Med moderna mått är de hittills upptäckta delarna inte så imponerande - cirka 30 000 kvadratmeter (ungefär 6 fotbollsplaner). Men staden är välplanerad. Där finns ett gatunät och rester av monumentala byggnader som antyder att staden bebotts av en förmögen och framgångsrik elit. Något som stämmer hyfsat väl in på Platos inte så smickrande beskrivning av Atlantis invånare.

Staden Pavlopetri ligger på grunt vatten i Lakonien i södra Grekland utanför staden Neapolis. Staden upptäcktes för 40 år sedan men det är först nu marinarekologin utvecklats så att en tillräckligt omfattande undersökning kunnat genomföras.

Dator avslöjar hur bin söker bostad

Har du någon gång undrat hur en bisvärm lyckas bestämma sig för var den ska slå sig ner? Och dessutom göra det på en bra boplats? Lugn, du är i gott sällskap. Det har biforskare gjort också. Men nu får de hjälp av statistiska metoder understödda av modern datorkraft.

En fysiker vid universitetet i Manchester, som säger sig vara intresserad av komplexitetens vetenskap, har berett vägen för biforskarna genom att använd statistiksa metoder i datamodell.

Modellen är inte helt utvecklad, än så länge är bina betydligt bättre på att välja boplats, men  modellen ger möjlighet för biforskarna att lägga in fler faktorer och därmed förfina modellen.

Att hitta bra boplatser för bin kan låta enkelt. Men vänta tills jag förklarat det. En svärm består av tusentals bin. Alla deltar med sin lilla bit i beslutsfattandet som därför är både individuellt och kollektivt. På sätt och vis är det inte så olikt hur atomer formerar sig i den lilla skalan. För att beskriva dessa processer på atomnivå använder man rätt avancerade datamodeller, modeller som inte är så olika de som nu ska avslöja hemligheten bakom bisvärmens i allmänhet mycket kloka val av boplats.

Läs mer här.

Nytt spektroskop gör rymdarkeologi möjlig

Universums allra avlägsnaste delar kommer lite närmare. Åtminstone kan det verka så nu när stjärnfysikerna använder sig av nya speciella spektroskop för att kartlägga avlägsna delar av universum. Det nya med dessa spektroskop är att de är extremt känsliga för infrarött ljus. Därmed klan de också hitta mycket avlägsna galaxer vars ljus genom rödförskjutning orsakad av rymdens expansion (de är på väg bort ifrån oss) gått mot den långvågiga delen av av det röda spektrumet.

Undersökningen är en del av Sloan Digital Sky Survey (SDSS) som använder sig av ett teleskop i New Mexico i USA som är utrustat med de nya rödkänsliga spektroskopen.

Att se långt bort i rummet innebär också att se långt bak i tiden.

- Med dessa instrument ser vi tillbaka till en tid då galaxer och deras svarta hål var mycket mer aktiva än vad de är i dag, säger Guinevere Kauffmann vid Max Planck Institutet för Astrophysics i Garching utyanför Munchen.

Med hjälp av data från de ny spektroskopen hoppas forskare i projektet att kunna få ledtrådar som kan avslöja den mystiska mörka energin som, tror man, utgör 70 procent av universums energi.

Länk till SDSS

Bly från jakt förgiftar havsörnar

Naturhistoriska riksmuseet har undersökt orsaken till blyförgiftning hos döda havsörnar. Resultatet: örnarna dör sedan de fått i sig blyhagel och rester av kulammunition från döda djur eller slaktrester som lämnats i skogen. 

- Det är oacceptabelt att djur ska behöva dö av blyförgiftning orsakad av människan på detta sätt. Alternativ blyfri ammunition finns och används redan i flera länder, säger Björn Helander, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Av de undersökta örnarna hade 14 procent dödliga halter av bly och 22 procent av örnarna hade förhöjda men inte dödliga halter av bly i kroppen. Genom att analysera blyet kunde man också slå fast att källan inte var "normal". Blyet i de örnar som dog kom från andra källor än det bly som normala örnar har fått i sig. Att det rör sig om blyavfall från jakt visas också av att forskarna hittade hagel och rester av kulammunition i örnarnas matsmältningssystem.

Örnen på bilden (Foto: Björn Helander) är förgiftad av bly och dog två dagar efter att bilden togs.

Studien är publicerad i Science of the Total Environment

"Dålig" chef blir dålig chef

En chef som är osäker på sig själv är en arbetsmiljörisk. Osäkerheten är en utlösande faktor som kan göra att chefen behandlar sina anställda illa genom vredesutbrott, nedvärderande omdömen och i vissa fall  rena sabotage för att "komma åt" eller dominera den anställde. Osäkra chefer förfaller oftare än andra till dessa beteenden visar ny forskning från  universitetet i Berkely i Kalifornien.

Studien är gjord i USA där mer än en tredjedel av de anställda uppger att de utsatts för kränkningar av sina chefer. Resultaten utmanar den gängse förklaringen att det är chefernas höga ambitionsnivå och vilja att behålla sin maktposition som lett till "tuffa tag"förekommer på jobbet.

-Genom att visa när och hur makt leder till aggression är resultaten mycket viktiga eftersom kränkande arbetsledning är ett så stort problem i landet, säger Nathanael Fast biträdande professor och den som lett studien.

Studien visar också att de osäkra cheferna blev mindre aggressionsbenägna om de då och då fick höra att de gjorde ett bra jobb. Därmed blir alltså chefens chefs insats betydelsefull för att undvika att de anställda kränks.

Studien publiceras i novembernumret av Psychological Science.

Ladda ner artikeln här (PDF).

Kriget mot terrorism ökar risken för terrorattacker

Att förklara ett storstilat krig mot terrorismen är inte ett särskilt bra sätt undvika terrorattacker. Snarare tvärtom, visar en undersökning från Londons School of Economics.

USA:s och västvärldens hårdföra politk mot terrorverksamhet i muslimska länder bygger på de tankegångar som förs fram i Huntingstons teori från 1990-talet. I den sägs framtida konflikter komma från motsättningar mellan olika civilisationer varav den västliga är en och den muslimska är en. Den muslimska världen pekas dessutom ut som extra oförsonlig. (Islam beskrivs som en svärdets religion.)

Detta stämmer dock inte menar forskarna vid LSE. Det är snarare så att terroraktioner riktas mot länder som understödjer (ofta korrupta) regimer, förser dem med vapen eller engagerar sig militärt i dessa länder. Dessa faktorer är långt vikitigare än om terroristens hemland ingår i den lösligt definierade muslimska civilisationen.

Om Huntingtons teori skulle vara riktig skulle den innebära att Kanada och Skandinavien, som också ingår i den västliga civilisationen, vore lika utsatta för terrorism från muslimska grupper och att terroristen lika gärna kunde komma från Malaysia som från Mellanöstern. Men så är det inte. Sambandet mellan terrorattacker och land ska sökas i vilken ekonomisk och militär politik landet för.

Historiskt rekord i koldioxid

Så höga som koldioxidnivåerna i atmosfären är idag har de inte varit på 15 miljoner år. Det visar forskning som gjorts vid UCLA i Kalifornien. Tidigare har den främsta källan till kunskap om tidigare halter av koldioxid i atmosfären varit små bubblor av luft som fångats i den arktiska inlandsisen. Med den metoden har man kunnat skåda 800 000 år bakåt.

Men den UCLA-forskare som nu beräknat halterna för 15 miljoner år sedan har använt sig av en metod utvecklad vid universitetet i Cambridge i England. Den går ut på att man undersöker den kemsiska sammansättningen i en forntida encellig marin alg.

Det visade sig då att halterna i atmosfären då var ungefär desamma som vi genom mänsklig påverkan uppnått idag. Men jorden var på många sätt annorlunda. Medeltemperaturen var ett par grader högre och havsytan låg 20 till 40 meter högre än idag. Det fanns ingen permanent is vid polerna vilket är en förklaring till det högre vattenståndet, en annan att varmt vatten tar mer plats än kallt.

- Vi har visat att dramatiskt höjda havsnivåer har ett samband med en ökning av koldioxidnivåerna på 100 ppm - en kraftig höjning. Det här är det första beviset för att koldioxid kan kopplas till miljöförändringar iekosystem, istäcke, havsnivåer och monsunintensiet, säger Aradhna Tripati biträdande professor vid UCLA.

Koldioxidnivåerna har legat relativt stabila, mellan 180 till 300 ppm, de swenaste 800 000 åren. Med industrialismens genombrott började de att stiga kraftigt. Sedan industrialismens genombrott cirka 100 ppm.

Läs mer här.

Vår inre klocka tickar helt annorlunda

Forskare från universitetet i Manchester vänder upp och ner på uppfattningen om hur vår inre klocka fungerar. Tidigare har man antagit att de neuroner, celler i nervssytemet, som styr vår tidsuppfattning, och därmed är betydelsefulla för hur bra vi sover, mätte upp tiden genom att öka aktiviteten under dagen. När man då undersökt människor med sömnproblem och funnit dessa närmast passiva neuroner så har man antagit att de varit skadade eller döda.

Så verkar det dock inte vara. Det verkar snarare vara så att dessa neuroner mäter upp dagen genom att vara passiva. Under natten är de dock mer aktiva.

- Det här är överraskande resultat efter som dogmen de senaste 25 åren varit att de dagliga klocksignalerna kodar tiden genom att bli mer aktiva under dagen och minska aktiviteten under natten. Så är det inte alls. Jag var en av dem som trodde att det var så vilket gör fyndet äm mer tillfredsställande, säger Doktor Piggins vid Manchester Faculty of Life Sciences.

Läs hela rapporten här.

Kyrkan fortfarande populär

Det ekar allt tommare i kyrkorna i stora delar av Västeuropa. Men det innebär inte att kyrkan som institution är impopulär. Snarare tvärtom. Kyrkan ses som garant för många mellanmänskliga och gemensamma värden i samhället.

Det framgår av Martha Middlesmiss Lé Mons avhandling i religionssociologi, The In-between Church. Studien är utförd i England men analyseras i ett europeiskt och även svenskt perspektiv. Resultaten visar att kyrkan på lokal nivå gör mer än vad som oftast lyfts fram i form av bred samhällsnytta. 

Det finns en stor efterfrågan på och acceptans av en kyrka som utgör ett komplement till offentlig vård samt offentlig barn- och äldreomsorg i ett välfärdssystem som upplevs som mer och mer bräckligt. Studien visar att både de som representerar kyrkan som organisation och de som sällan sätter sin fot i kyrkan uppskattar då kyrkans representanter offentligt talar för dem som själva har svårt att göra sin röst hörd, som hemlösa, sjuka, gamla och asylsökande. 

- Kyrkan är fortfarande en institution som står för och värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Den står mittemellan individen och samhället i stort, och är uppskattad av folk. Man vill att den ska finnas kvar. Det förändrar dock inte de dalande besökssiffrorna och betyder inte att kyrkan är på väg att återta sin gamla maktposition i samhället, säger Martha Middlesmiss Lé Mon. 

- Frågan för alla som ser ett värde i kyrkans fortsatta existens blir därför hur länge kyrkan som institution kan leva upp till de förväntningar som studien visar att finns, i en tid av sviktande medlemssiffror och svagare uppslutning kring kyrkans kärnverksamhet. 

Läs avhandlingen här.

Telepati är möjlig visar brittiska forskare

Det går att överföra budskap från en person till en annan med tankeöverföring visar ett experiment som gjorts vid universitetet i Southhampton. Det går desutom att göra över Internet. Men det är inte lätt, det kräver en hel del utrustning, och tid. Hittills har bara binära budskap kunnat överföras via sådan här datorstödd telepati.(ettor och nollor).

Ungefär så här går det till. Den person som sänder budskapet är försedd med utrustning som läser av och förstärker hjärnvågorna. Han sänder en etta eller nolla genom att låtsas lyfta vänster eller höger arm. De förstärkta hjärnvågorna skickas ut över Internet. Hos mottagaren styr de en LED-lampa som blinkar olika för ett respektive noll.

Skillnaden i blinkningen är så liten att mottagaren inte uppfattar den. Men det gör hans hjärna. Hjärnvågorna läses av och skickas till en dator som visar en etta eller nolla. Sändaren kan skicka en siffra med tre till fyra sekunders mellanrum. Mottagaren behöver lika lång tid att avkoda meddelandet. Så att skicka siffran åtta (1001) tar ungefär en halv minut.

Se en video som visar sändningen.

Cambridgeforskare nära lösa bröstcancerns gåta?

Forskare vid Cambridges universitet i England kan vara nära att avslöja hur normala bröstceller utvecklas till cancerceller. Det visas i en rapport de nyligen presenterat i den brittiska kampanjen mot bröstcancer.

Det forskarna upptäckt är att den gen (NRG1 - neuregulin-1) som normalt ska hindra att celler blir cancerogena är skadad i mer än hälften av bröstcancerfallen. Detta kan ge värdefullt bidrag till hur man kan särskilja olika typer av sjukdomen vilket i sin tur öppnar för mer effektiv behandling.

- Jag tror att NRG1 kan var den viktigast upptäckten av en tumörhindrande gen som gjorts de senaste 20 åren då den ger oss viktig information om en mekanism som orsakar bröstcancer, säger Dr Paul Edwards vid patologiska institutionen.

Nu knyter den brittiska kampanjen mot cancer stora förhoppningar till fyndet.

- Den här forskningen innebär ett stort steg framåt i förståelsen av cancerns genetik och kan ge oss ett antal nya strategier för att förbättra diagnosen och behandlingen, säger Arlene Wilkie på The Breast Cancer Campaign.

Läs mer här.

Nya sjukförsäkringen inte särskilt populär

De nya tidsbegränsningar i sjukförsäkringen är inte särskilt populära. Det finns ett flertal för att reglerna är för stränga. Särskilt impopulär är del som kan tvinga sjukskrivna att säga upp sig från sitt ordinarie jobb om Försäkringskassan efter sex månader anser att de kan ta ett annat jobb vilket i praktiken leder till arbetslöshet.

Det är forskarna vis Göteborgs universitets SOM-institut som undersökt vad svenska folket tycker om de nya reglerna i sjukförsäkringen. Det som är nytt från förra året är huvudsakligen två tidsgränser. Efter tre månader dras sjukpenningen in om man kan utföra något annat arbete på sin ordinarie arbetsplats. Efter sex månader kan den dras in om det anses troligt att man kan ta något annat jobb på arbetsmarknaden i hela landet. (Denna gräns kan skjutas upp i sex månader om det är troligt att man inom den tiden kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete.)

Sammantaget kan man säga tremånaders regeln är tämligen populär, 60 procent anser att det är ett bra förslag, vilket kan tyda på att man ser att där delas ansvaret mellan den sjukskrivne och arbetsgivaren. Vid sexmånadersspärren läggs däremot hela ansvaret på den sjukskrivne och det är bara 35 procent som tycker det är bra.

Det finns också en klassaspekt i inställningen till den nya sjukförsäkringen. Drygt var fjärde högre tjänsteman anser att de nya reglerna är för stränga medan mer än varannan arbetare tycker att det är så.

Studien är presenterad i den senaste SOM-undersökningen.

Flockbeteende kortsluter aktiemarknaden

Man skulle önska att de välutbildade ekonomer som sköter, läs handlar med, våra spar- och pensionspengar fattar beslut om köp och sälj efter noggrant övervägande av argumenten för och emot. Så är det emellertid inte visar Maria Andersson i sin avhandling.

- Investerare tenderar att följa flocken utan reflektera över beslutet, förutsatt att flocken utgör en majoritet. Det kan få förödande konsekvenser, säger hon.

Det vill säga att alltför sällan sker beslut om stora penningbelopp inte efter en värdering av de argument som talar för eller emot. Strategin likar alltför ofta följa John.

- En vanlig strategi är att se hur de andra gör och följa flocken, säger Maria Andersson.

Maria Anderssons har doktorerat i psykologi vilket förklarar den för ekonomisk forskning lite ovanlig vinkeln. Syftet just att studera flockbeteenden.

- Det är viktigt att förstå vilka psykologiska mekanismer som får människor att bete sig som alla andra, säger Maria Andersson.

En effekt av flockbeteendet är att det förstärker upp- och nedgångar i aktiekurserna.

Läs avhandlingen här.

Nytt Stonehenge upptäckt

Britiska arkeologer från ett flertal universitet har upptäckt resterna av ett andra men mindre Stonehenge. Detta Stonehenge, som efter färgen på stenen det byggdes av, kallas Blå Stonehenge, ligger vid floden Avon mindre än tre kilometer från det stora Stonehenge.

Det Blå Stonehenge hade en diameter om cirka 10 meter att jämföra med Stonehenges 30 meter. Och restes ungefär för ungefär 5000 år sedan. Det finns inget kvar av Blå Stonehenge förutom de jordfyllda hål där de 25 stenarna stått. Dessa har, tror forskargruppen, släpats iväg för att användas då det stora Stonehenge bygges om för ungefär 4 000 år sedan.

Det finns inga spår av samtida bosättning invid Blå Stonehenge. Däremot många spår av eld vilket tolkas som att plasten använts för kremeringar. Man tror också att de två Stonhenge hänger samman på så sätt att de döda kremerades vid Blå Stonehenge och fördes i procession till Stonhenge där askan spreds eller begravdes. Detta innebär, tror man, att de två stencirklarna bildade en länk mellan de levande, som höll till vid floden Avons stränder och de döda som vilade i Stonhenge.

Teckningen som visar hur Blå Stonehenge kan ha sett ut är gjord av Peter Dunn.

Princeton tar farväl av boken

Månne roterar herr Gutenberg i sin grav nu när anrika Princeton Universitity i New Jersey i USA tar farväl av den tryckta boken. Inte helt, och  inte än i alla fall. Men 50 studenter i statsvetenskap och antik idéhistoria kommer att få hela kurslitteraturen i PDF-format förinstallerade i en digital läsplatta. Det är särskilt två saker som man vill ha svar på genom försöket.

- Frågan är om studenterna kommer att tycka att läsplattan är mer attraktiv än dess analoga motsvarighet eller om den mest kommar att uppfattas som störande, säger professor Stanley Katz.

Det andra man hoppas på svar på är om ständig tillgång till hela kurslitteraturen kommer att  få studenterna att ta del av en större del av den obligatoriska kurslitteraturen. I dag får studenterna vid universitetet i Princeton tillgång till litteraturen som ska läggas in i läsplattan på två olika sätt - dels som kompendier av kopierade sidor och dels som böcker som inte får lämna universitetsbiblioteket.

-Det ska bli intressant att se om man genom att befria studenterna från särskilda platser att läsa på kommer att förbättra deras läsvanor, säger Stanley Katz.

Förutom att se vad läsplattan betyder för studenternas studieresultat så är försöket en del av universitetets strävan att minska sin pappersförbrukning.

Läs mer här.

Politiker håller (faktiskt) sina löften

Det finns en bild av en politiker som en person som inte håller sina löften. Men den bilden är falsk. Det vet Elin Naurin som har kollat.

- Partierna håller klart fler vallöften än vad folk i allmänhet tror, säger forskaren Elin Naurin i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Exempelvis så infriade socialdemokraterna, helt eller delvis,  90 procent av de löften de gav i sina valmanifest i valen 1994 och 1998 vilket är en internationell topplacering.Väljarna har å andra sidan en annan uppfattning. De flesta tycker att politiker tar lätt på avgivna löften.

Varför lever bilden av de löftesbrytande politikerna kvar? En förklaring är att det finns en allmän misstro mot överheten som kommer till uttryck i historier om att politikerna inte håller vad de lovar. En annan förklaring är att väljarna tenderar att lägga in mer i löftena än vad som står där när man, exempelvis som forskare, kollar upp vallöftena. Ännu en tänkbar förklaring är att väljarna tolkar uttalanden från enskilda politiker som vallöften oavsett om dessa kommer med i valmanifesten eller ej.

Länk till avhandlingen.

Vågkraft positivt för mångfald i havet

Att placera ut vågkraftverk i havet är inte ett ingrepp som hotar den biologiska mångfalden i havet. Snarare tvärtom. Det visar en färsk avhandling från Uppsala universitet.

Olivia Langhamer har studerat effekten på det marina bottenlivet vid den försöksanläggning för vågkraft som Uppsala universitet har utanför Lysekil.

Vågkraftverket består av 26 stålbojar förankrade i lika många betongfundament. Hälften av fundamentet är försedda med håligheter där hårdbottenorganismer kan flytta in. Och det har de gjort. Nu finns där gott om blåmusslor, krabbor, fiskar och djur som sitter fast på fundamenten. Det är inte särskilt konstigt att det blir så. Betongfundamenten står på mjukbottnar (lera). De djur som drar nytta av vågkraftverket är de som lever på hårdbottnar. Och eftersom hårdbottnar är bristvara i havet så ger vågkraftverket ungefär samma effekt som när man skapar konstgjorda rev.

- Min slutsats är att vågkraftverken troligen inte har inverkat på mjukbottnarna i området, eller att de har haft en mycket liten inverkan. Däremot ökade den biologiska mångfalden markant tack vare betongfundamenten som utformats speciellt med tanke på djuren, berättar Olivia Langhamer. 

Ännu en faktor som påverkar resultatet positivt är att fisket begränsas. Det ger en frizon där annars hårt fiskade arter kan växa till och eventuellt vandra ut till andra områden.

Läs avhandlingen här.

Läs också Hummerlarver larvar inte omkring.

Dopade grönsaker vägen till hälsa?

Vitkål och broccoli i all ära. De är bra livsmedel och kan utgöra fundament för en hälsosam kost. Men de är lite väl fattiga på på flera av de mineraler som vi människor behöver. Åtminstone om kålkosten i framtiden blir allt viktigare för att undvika en hotande livsmedelskris.

Det anser forskare vid universitet i Nottingham som med professorn i näringslära, Doktor Martin Bradley, dragit igång ett projekt för att dopa kålen så att den bär med sig mer kalium och magnesium. Kalium är viktigt för skelettet och brist på magnesium kan leda till hjärtproblem.

Tanken är att kålen, vitkål, broccoli, kinakål och pak poi, ska dopas genom nyutvecklade odlingsmetoder och en av projektet framtagen specialkomponerad gödning.

Mer om studien på hemsidan.

Mask i magen? Lyllos! Du slipper allergi

Vissa inälvsparasiter, vanligen kallade mask i magen, kan ge ett visst skydd mot allergier. Det visar en studie som genomförts i Vietnam under ledning av forskare från universitetet i Nottingham.

I studien ingick 1 500 skolbarn i åldern sex till femton år. Alla bosatta i en lantlig miljö där inälvsparasiter är vanligt förekommande.

Den del av barngruppen som fick återkommande behandlingar mot "mask i magen" visade sig vid test vara mer drabbad av allergi mot dammkvalster. Några skillnader i när det gäller mer allvarliga sjukdomar som astma kunde dock inte konstateras. Men eftersom uppemot 80 procent av de som har astma också är allergiska mot dammkvalster så kan resultaten få betydelse för att hejda utvecklingen av astma.

- Nästa steg är att ta reda på exakt hur och när inälvsparasiterna programmerar människans immunsystem så att det skyddar mot allergiska reaktioner, säger Dr Carsten Flohr vid universitetet i Nottingham.

Forskarna tror att förekomsten av inälvsparasiter har en dämpande inverkan på kroppens immunsystem. Det är troligen därför som parasiterna överlever som inkräktare i tarmsystemet. Och det som visat sig lyckosamt för parasiterna verkar ha som bieffekt att göra att den infekterade personen har lägre risk att drabbas av allergier. Eftersom inälvsparasiter i stor utsträckning försvunnit från den industrialiserade världen kan detta, tror man, vara en del av förklaringen till ökningen av allergier. Det verkar alltså som att människor och parasiterna utvecklat en terrorbalans. Vi höjer vårt immunförsvar för att vi "vet" att parasiterna drar ner det. Men utan parasiter så ligger det på en så hög nivå att det skapar problem som allergier.

Även om inälvsparasiter kan ge ett visst skydd mot allergi så är de inte problemfria. De orsakar svåra sjukdomar och allvarlig järn och blodbrist.

Mer om detta här.

Bara var tredje prostatacancer behöver behandlas

Forskare vid Liverpools universitet har genom att studera 500 fall av prostatacancer kommit fram till att bara var tredje patient behöver behandlas för cancerns omgående.

Prostatacancer är nämligen lömsk såtillvida att de flesta inte växer, eller växer så långsamt att det inte har någon betydelse för patientens hälsa, medan en mindre andel växer snabbt och måste åtgärdas å det snaraste om patienten ska ha en chans att överleva.

Forskarna vid Liverpools universitet har konstaterat att de tumörer som är riktigt farliga avslöjas av att där finns ett särskilt protein. Saknas det kan man nöja sig med att följa förloppet och se vad som händer.

Detta kan i framtiden komma att betyda att frågan om hur hårt man ska attackera cancer i prostatan kan avgöras med ett blodprov.

Studien är presenterad i The British Journal of Cancer

Modeller i dator kan se om mediciner passar ihop

Vi är en åldrande befolkning. Därmed är vi också en befolkning som äter mer och mer mediciner. Ofta tar samma person ett antal läkemedel. Det skapar problem. "Kollisioner" mellan mediciner och biverkningar är en av de större orsakerna till att människor läggs in på sjukhus. Och det är dyrt.

Ofta upptäcks  problemen med att mediciner inte passar ihop först  flera år efter att  läkemedlet började användas. Nu har den nyblivne doktorn Gustav Ahlin en lösning på lager. I sin pinfärska avhandling har han visat hur olika mediciners kompabilitet med andra läkemedel kan testas i datormodeller.

Detta kan betyda snabbare utveckling av läkemedel eftersom en del av testerna kan ske, eller åtminstone förutse vad som ska testas,  i en datormodell.

- Genom att använda dessa cell- och datormodeller kan man minska behovet av studiet på djur och optimera studier på människor. Det blir också möjligt att identifiera problemläkemedel tidigare i utvecklingsprocessen, säger Gustav Ahlin.

Länk till sammanfattning.

Ny nosare från Uppsala avslöjar biologisk krigföring

Ett sätt att bedriva biologisk krigföring eller terror är att släppa ut smittsamma ämnen i luften. De kan vara bakterier eller bakteriesporer. 

Det är naturligtvis bra att kunna testa om luften innehåller sådana smittämnen. Nu har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Uppsalaföretaget Q-linea tagit fram ett nytt och känsligare instrument. Det är inte helt lätt att bygga en sådan detektor. Luften är nämligen full av ämnen och det gäller att kunna identifiera och skilja ut de farliga ämnena från exempelvis alla dofter som finna i en skog eller i jordbruksmiljö. 

Vid ett fältmässigt test lyckades det nya instrumentet inom en timma att påvisa mycket låga halter av bakterier och bakteriesporer i luften.

-  Detta är ett stort genombrott för en teknologi som vi har utvecklat under lång tid och som möjliggör känslig detektion av bakterier och sporer genom att analysera enskilda molekyler från dem, säger Mats Nilsson, professor i molekylär diagnostik vid institutionen för genetik och patologi.