Den lärlingsutbildning som byggbranschen bedriver har framhållits som ett mönster för hur praktisk utbildning bör bedrivas. Men för den som går kursen finns det risk att den blir en återvändsgränd i livet visar en avhandling från Stockholms universitet. Utbildningen förbereder, i stort sett, nämligen inte för någonting annat än en lärlingsplats inom byggindustrin. Gymnasieprogrammets mål är underordnat.
– Undervisningen i byggyrkesämnena ägnas främst åt att fostra och forma eleverna mot byggnadsarbetets historiska villkor – lagarbete, lojalitet, hantverkskunnande och manlighetsnormen. Förmågan att anpassa sig till byggbranschens villkor anses av lärarna till och med som viktigare än att utveckla ett brett yrkeskunnande, säger Ingrid Berglund som skrivit avhandlingen.
Frågan är om byggyrkets historiska villkor är relevanta för ett framtida arbetsliv inom byggnadsyrkena. Majoriteten av eleverna som utbildar sig på byggprogrammet arbetar inte vidare inom byggyrken, men gymnasieutbildningen är helt anpassad till byggbranschens traditioner. Exempel på en sådan anpassning är att gymnasiebetygen inte är värdefulla som anställningsgrund, utan det gäller ”att du visar att du vill jobba”, som en av eleverna i studien uttrycker det.
– Byggbranschens lärlingssystem påverkar elevernas studiestrategier, då skolbetygen inte har så stort värde för anställningen. Det kan få till konsekvens att eleverna senare i livet får svårt att konkurrera om utbildningsplatser och kanske måste göra omfattande kompletteringar av gymnasiebetygen, menar Ingrid Berglund.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar