Genom offentliga upphandlingar har kommunerna ett guldläge att ställa miljökrav på företagen. Men det är ett guldläge som ofta försitts menar rättssociologen Lina Wedin vid Lunds universitet som nyligen skrivit en avhandling om grön upphandling.
Offentlig upphandling handlade förr mest om att staten skulle bli mer effektiv ur en ekonomisk synvinkel. Idag är lagen tydlig med att miljökrav kan ställas vid upphandling av olika tjänster. Ändå görs det bara i 60 procent av fallen och när det görs så är de ofta bara i form av tandlösa ja-och-nej-frågor typ ”finns miljöpolicy?”.
– Ett problem är att samordningen inom kommunerna är dålig, säger Lina Wedin. Det finns kompetens om miljöfrågor men den förblir outnyttjad.
I sin forskning har Lina Wedin studerat åtta kommuner och två regioner som har gjort stora upphandlingar inom byggsektorn. I samtliga fall uppgav upphandlarna brist på tid, resurser och kompetens som skäl till att miljöaspekten kom i bakvattnet. En annan orsak till att man inte ställde miljökrav var att man var rädd för att upphandlingen skulle avgöras i domstol och dra ut på tiden.
– Många upphandlare uppgav också brist på direktiv från politikerna som anledning, säger Lina Wedin.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar