Revolverduellens hemlighet avslöjad - äntligen!

En dansk forskare blev så fascinerad av Västernfilmernas revolverdueller att han med hjälp av en kollega och leksakspistoler sökte svaret på frågan varför filmhjälten, som gentlemannamässig nog låter filmskurken dra sin revolver först, vinner duellen. Revolverdragandet och pangandet i universitetskorridorerna hade nog snart städats undan till lärosätets kuriosaavdelning om inte en av de duellerande akademikerna varit Nihls Bohr som när han inte studerade revolverduellen  kartlade atomens inre, bidrog till kvantfysikens utveckling, fick Nobelpriset i fysik 1922 och senare riktade intresset mot lite större vapen som atombomber.

Vetenskapligt arbete brukar beskrivas som att stå på jättars axlar. I den traditionen har nu forskare i Birmingham plockat upp Bohrs avlagda revolverbälte för att gå till botten med frågan varför filmskurken förlorar. Och de har ett svar:

Den som drar sitt vapen sist drar snabbare eftersom han gör det utan att tänka "nu drar jag". Reflexrörelsen är snabbare än den planerade rörelsen. Vilket faktiskt är exakt det som Niels Bohr trodde. Men skillnaden är liten. 21 millisekunder närmare bestämt. Och eftersom hjärnans reaktionstid är cirka 200 millisekunder så ligger den gode cowboyen 180 milisekunder efter. Inte mycket, men tillräckligt för att förlora duellen.

Niels Bohr, som i sina experiment var den snällle cowboyen (inte så överraskande va?) och drog sist, vann dock alla dueller mot forskarkollegan George Gamow vilket bör betyda att Niels Bohr är "The fastest  gun in the history of the Nobel Prize". Men han vann för att han var en bättre skytt, inte för att han drog sist. Om jämgoda skyttar  möts i en duell så vinner den som drar först. Så enkelt är det - allt annat är dramaturgi.

Studien är presenterad i Procedings of the Royal Society B. Utanför bioduken och de Köpenhamnska universitetskorridorerna kan kunskapen om hur rörelser påverkas av om de är vilje- eller reaktionsstyrda komma att få betydelse för att utveckla metoder för att underlätta livet för personer med Parkinsons.

Filmen visar hur experimentet gick till. Trist nog har Birminghamforskarna övergett pickadollerna och låter studentera trycka på knappar. Visst var det mer stuns i forskningen förr...