Under 1990-talet och under 2000-talets först år kom den svenska sjukförsäkringen under debatt. Orsaken var att kostnaderna för sjukskrivningarna ökade. Skulden lades på "fusket" som angavs som förklaring till kostnaderna. Men så var det inte visar forskning från Malmö Högskola. Det galloperande fusket var en bluff.
Efter att kostnaderna för den svenska sjukförsäkringen skjutit i höjden vann bilden av de sjukskrivna som fuskare och inbillningssjuka mark. Sveriges sjukförsäkring pekades ut som ett lättlurat system, krav på hårdare tag hördes, drevet gick mot de sjukskrivna.
Vad som inte kom fram i debatten var att antalet nya sjukskrivna faktiskt inte hade ökat särskilt mycket. Istället var det rehabiliteringsarbetet ute på arbetsplatserna som hade havererat, med allt längre långtidssjukskrivningar som resultat.
– Det togs för givet att den höga sjukfrånvaron berodde på fusk och överutnyttjande. Sådant förekommer utan tvekan, men det väldigt lite som pekar på att de problemen verkligen ökade under början av 2000-talet, säger Björn Johnson som skrivit avhandlingen.
Studien omfattar tiden från 1995 och framåt. De påståenden som var vanligast i medierna och den offentliga debatten jämförs med statistik och resultat från bland annat arbetsmiljöforskning, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Många påståenden saknade stöd i statistiken: tvärtemot vad som påstods i debatten minskade till exempel antalet nya sjukskrivna arbetslösa under den här tiden.
– Medierna har inte skött sin granskande uppgift, och politikerna har i sin tur grundat sina beslut på en felaktig och överdriven bild av problemet, säger Björn Johnson.
Därför kunde ohälsa omdefinieras från att handla om dålig arbetsmiljö till att bli en fråga om bristande privatmoral.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar