Livet på land är relativt nytt, åtminstone jämfört med livet i vatten. Men landlivet kan vara något äldre, cirka 18 miljoner år äldre, än vad vi hittills trott. Dessutom kan de första landdjurens motiv att kravla iland varit annorlunda.
Det är fynden av fossilerade fotspår som ligger bakom den nya dateringen av djurlivets debut på land.
- Dessa resultat innebär att vi måste omvärdera en stor del av landdjurens tidiga utvecklingshistoria, säger professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet, en av studiens två ledare.
Spåren visar att stora tetrapoder, upp till tre meter långa, levde i den marina tidvattenzonen under tidig mellandevon, för ungefär 395 miljoner år sedan.
- Detta betyder att inte bara tetrapoderna utan också elpistostegiderna uppkom mycket tidigare än vi trodde, för anatomin visar tydligt att elpistostegiderna gav upphov till landryggradsdjuren och de måste alltså ha existerat minst lika länge, säger Per Ahlberg.
Elpistostegiderna var alltså inte alls en kortlivad övergångsgrupp utan måste ha levt vidare sida vid sida med tetrapoderna i åtminstone tio miljoner år. Miljön är också en överraskning: nästan alla tidigare hypoteser om tetrapodernas uppkomst har placerat steget från vatten till land i sötvattensmiljöer, och har kopplat det till landvegetationens och landekosystemets utveckling.
- Istället verkar det nu som om våra avlägsna förfäder lämnade havet för att kalasa på strandsatta djur som lämnats kvar av det ebbande tidvattnet, säger Per Ahlberg.
- Detta betyder att inte bara tetrapoderna utan också elpistostegiderna uppkom mycket tidigare än vi trodde, för anatomin visar tydligt att elpistostegiderna gav upphov till landryggradsdjuren och de måste alltså ha existerat minst lika länge, säger Per Ahlberg.
Elpistostegiderna var alltså inte alls en kortlivad övergångsgrupp utan måste ha levt vidare sida vid sida med tetrapoderna i åtminstone tio miljoner år. Miljön är också en överraskning: nästan alla tidigare hypoteser om tetrapodernas uppkomst har placerat steget från vatten till land i sötvattensmiljöer, och har kopplat det till landvegetationens och landekosystemets utveckling.
- Istället verkar det nu som om våra avlägsna förfäder lämnade havet för att kalasa på strandsatta djur som lämnats kvar av det ebbande tidvattnet, säger Per Ahlberg.
Resultaten är publicerade i tidskriften Natures Onlineupplaga.
htttp://intressant.se/intressant
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar