Sedan begreppet Folkhemmet lanserades på bred front av Socialdemokraterna efter valsegern 1932 har en bild vuxit fram av Sverige som samförståndets land, där konflikter löses genom icke våldsamma metoder. Men den bilden har kanske aldrig varit helt sann. Historikern Stefan Nyzell har i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet granskat strejkkravallerna som utspelades år 1926 vid Möllevången i Malmö.
Frågeställningarna handlar om ifall det finns tillfällen då våld är försvarbart och var gränsen till icke acceptabelt våld i så fall går. Frågor som är högst relevanta även idag.
– Min avhandling är en viktig granskning av den etablerade uppfattningen om Sverige. Se bara på kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg år 2001. Då kunde dåvarande statsminister Göran Persson inte förstå hur något sådant kunde hända i ”samförståndets Sverige”, säger Stefan Nyzell.
De så kallade Möllevångskravallerna utspelade sig i november 1926. Tidigare samma år hade arbetare vid A. W. Nilssons barnvagns- och korgmöbelfabrik gått ut i strejk. Arbetsgivaren kallade in strejkbrytare. I november kulminerade konflikten då en av de strejkande avled efter att ha misshandlats. En misshandel som en strejkbrytare sedermera dömdes i domstol för. Dödsfallet ledde till flera dagar med stora demonstrationer med upp till 8000 deltagare med våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.
Frågeställningarna handlar om ifall det finns tillfällen då våld är försvarbart och var gränsen till icke acceptabelt våld i så fall går. Frågor som är högst relevanta även idag.
– Min avhandling är en viktig granskning av den etablerade uppfattningen om Sverige. Se bara på kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg år 2001. Då kunde dåvarande statsminister Göran Persson inte förstå hur något sådant kunde hända i ”samförståndets Sverige”, säger Stefan Nyzell.
De så kallade Möllevångskravallerna utspelade sig i november 1926. Tidigare samma år hade arbetare vid A. W. Nilssons barnvagns- och korgmöbelfabrik gått ut i strejk. Arbetsgivaren kallade in strejkbrytare. I november kulminerade konflikten då en av de strejkande avled efter att ha misshandlats. En misshandel som en strejkbrytare sedermera dömdes i domstol för. Dödsfallet ledde till flera dagar med stora demonstrationer med upp till 8000 deltagare med våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.
– Jag hoppas att min avhandling ses som ytterligare ett belägg för att demokratin måste försvaras varje dag. Våldet får inte sopas under mattan. Det är farligt om vi avfärdar demonstranter som politiskt omedvetna, säger Stefan Nyzell.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar