Det finns tusentals gamla soptippar i Sverige. De flesta stängda och överskottade med jord. Vad som ligger i dem är oklart. Däremot vet man vad som kommer ut ur dem. De läcker i allmänhet metan som bildas när matrester, trasiga möbler, kläder med mera bryts ner. Metan är en kraftig växthusgas och ett bra bränsle. Det finns alltså mycket att vinna på att kunna ta hand om det.
Problemet är att gamla soptippar är kaotiska. Metanet läcker inte upp överallt. Det gäller att hitta metanets "källådror" för att kunna ta hand om det. Och det är här forskningen från Lunds universitet kommer in.
– Men med s k resistivitetsmätningar, som utgår från principen att olika material leder ström olika bra, kan man, i kombination med andra metoder, spåra deponigaser, klargör Virginie Leroux, forskare i teknisk geologi vid LTH.
Virginie är ursprungligen från Frankrike, som jämte Sverige är ledande inom området. Intresset för tekniken är stort i hela Europa och i november förra året samlades exempelvis deltagare från 14 länder på Tyréns i Malmö för en workshop om hur man kan använda geofysiska metoder på deponier.
Men det går att använda tekniken även för annat. Soptipparna är bokstavligen talat fulla av metallskrot som i framtiden kan bli en viktig råvaruresurs. Den nya metoden kan användas för att visa var de olika råvarorna ligger.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar