Julbonaderna som i många hem är en viktig förmedlare av julstämningen är inte bara en relativt naivistisk konstform den är också objekt för Ingalill Nyström-Larssons forskning vid Göteborgs universitet. Hon använder sig av högteknologisk metoder för att locka av julbonaderna deras dolda hemligheter.
Vad kan då en typisk julbonad berätta om man utsätter den för konstteknologisk materialanalys, multispektrala apparater, infraröda spektrometrar, Ramen-instrument, mikroskop och kromatografer för att analysera bonadernas minsta beståndsdelar?
Den kan berätta om hur förmögen den som beställde bonaden var och om vilka resurser konstnären hade tillgång till. Den kan berätta om hur materialtekniken utvcecklats och hur ett lägre pris på bonaderna tvingade fram en förenklad produktionsteknik. Bland annat kom en del julbonadstillverkare att börja använda klicheer för att kunna producera snabbare och billigare.
Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin glansperiod under 1700-tal och 1800-tal och var spritt från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland. Bonadsmålarnas sålde sina alster på marknadsplatserna i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .
Bonad överst: Bildberättelse från Jesu födelse av bonadsmålare Anders Pålsson från Trönninge utanför Halmstad, målad 1842 med hjälp av färgpigment från bland annat björklöv.
Mitten: Del ur bonad med julmotiv daterad 1799 och målad med hjälp av enklare jordfärger av Abraham Clementsson, verksam i sydöstra Småland.
Underst: Del ur bonad med bibliska motiv målad 1804 av Johannes Nilsson, som var verksam i Hylte-trakten och som experimenterade med olika bindemedel.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar