Ända sedan den USA-ledda militärkoalitionen störtade den afghanska talibanregimen har västliga biståndsmedel forsat in i landet. Men stora delar av detta bistånd som nu uppgår till närmare 15 miljarder kronor om året styrs främst av militärstrategiska överväganden och inte av behovet att undanröja fattigdomen i Afghanistan.
Det menar två forskare vid The London Scholl of Economics i en studie där de påpekar att biståndet i oproportionerlig stor utsträckning styrts till de södra delarna av landet där de västliga militära svårigheterna är som störst.
Förutom att detta gör att den fattigdomsbekämpning som på sikt skulle kunna stabilisera landet som härjats av våld och stridigheter sedan 1980-talets sovjetiska invasion mindre effektiv, gör detta att internationella och afghanska biståndsorganisationer blir en del av krigsansträngningen. Det kan på sikt bli ett problem för organisationerna. Dessa måste nu, menar forskarna, kritiskt pröva den roll de spelar i Afghanistan och i "kriget mot terrorismen".
Studien är publicerad i European Journal of Development Research.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar