Gräshoppevingar avslöjar humlans hemlighet

Det finns små små gräshoppor som trots sin litenhet klarar av att göra transkontinentala flygningar. Exakt hur det går till har länge gäckat vetenskapen - en parallell till myten om att humlan egentligen inte kan flyga  eftersom vingarna är för små - fast det vet den inte om och flyger därför ändå.

Klart är dock att de små insekterna måste vara väldigt energieffektiva för att klara av att till synes trotsa fysikens lagar. Frågan har länge varit, hur gör de?

Svaret kunde levereras först när de digitala bildhanteringen kommit i kapp vingslagen.  Med hjälp av höghastighetskameror och avancerad 3D-modellering  har en forskargrupp från Oxfords Universitet och Universitetet i New South Wales lyckats skapa en datormodell av hur den australienska ökengräshoppan flyger.

Ökengräshoppans och de andra insekternas hemlighet bakom den energieffektiva flykten är de flexibla vingarna. Eftersom de inte har någon fixerad form så följer luftströmmen vingen utan att det bildas energislukande luftvirvlar. Det vill säga insekterna lyckas med just det som i princip är omöjligt med de styva vingar vi människor utrustar våra flygmaskiner med.

Förutom att ge insikt i hur insekter flyger kan kunskapen ge viktig vägledning för de som vill bygga flygande mikromaskiner.  Tricket är att flaxa som en gräshoppa.

Professor Adrian Thomas vid Oxford University’s Department of Zoology konstaterar att forskargruppen gjort upp med humlemyten.

- Den så kallade humleparadoxen är död. Modern aerodynamik kan förklara hur insekter flyger, säger han.


Läs artikeln på Nature. (Lösenord krävs.)