Politiker håller (faktiskt) sina löften

Det finns en bild av en politiker som en person som inte håller sina löften. Men den bilden är falsk. Det vet Elin Naurin som har kollat.

- Partierna håller klart fler vallöften än vad folk i allmänhet tror, säger forskaren Elin Naurin i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Exempelvis så infriade socialdemokraterna, helt eller delvis,  90 procent av de löften de gav i sina valmanifest i valen 1994 och 1998 vilket är en internationell topplacering.Väljarna har å andra sidan en annan uppfattning. De flesta tycker att politiker tar lätt på avgivna löften.

Varför lever bilden av de löftesbrytande politikerna kvar? En förklaring är att det finns en allmän misstro mot överheten som kommer till uttryck i historier om att politikerna inte håller vad de lovar. En annan förklaring är att väljarna tenderar att lägga in mer i löftena än vad som står där när man, exempelvis som forskare, kollar upp vallöftena. Ännu en tänkbar förklaring är att väljarna tolkar uttalanden från enskilda politiker som vallöften oavsett om dessa kommer med i valmanifesten eller ej.

Länk till avhandlingen.

Vågkraft positivt för mångfald i havet

Att placera ut vågkraftverk i havet är inte ett ingrepp som hotar den biologiska mångfalden i havet. Snarare tvärtom. Det visar en färsk avhandling från Uppsala universitet.

Olivia Langhamer har studerat effekten på det marina bottenlivet vid den försöksanläggning för vågkraft som Uppsala universitet har utanför Lysekil.

Vågkraftverket består av 26 stålbojar förankrade i lika många betongfundament. Hälften av fundamentet är försedda med håligheter där hårdbottenorganismer kan flytta in. Och det har de gjort. Nu finns där gott om blåmusslor, krabbor, fiskar och djur som sitter fast på fundamenten. Det är inte särskilt konstigt att det blir så. Betongfundamenten står på mjukbottnar (lera). De djur som drar nytta av vågkraftverket är de som lever på hårdbottnar. Och eftersom hårdbottnar är bristvara i havet så ger vågkraftverket ungefär samma effekt som när man skapar konstgjorda rev.

- Min slutsats är att vågkraftverken troligen inte har inverkat på mjukbottnarna i området, eller att de har haft en mycket liten inverkan. Däremot ökade den biologiska mångfalden markant tack vare betongfundamenten som utformats speciellt med tanke på djuren, berättar Olivia Langhamer. 

Ännu en faktor som påverkar resultatet positivt är att fisket begränsas. Det ger en frizon där annars hårt fiskade arter kan växa till och eventuellt vandra ut till andra områden.

Läs avhandlingen här.

Läs också Hummerlarver larvar inte omkring.

Dopade grönsaker vägen till hälsa?

Vitkål och broccoli i all ära. De är bra livsmedel och kan utgöra fundament för en hälsosam kost. Men de är lite väl fattiga på på flera av de mineraler som vi människor behöver. Åtminstone om kålkosten i framtiden blir allt viktigare för att undvika en hotande livsmedelskris.

Det anser forskare vid universitet i Nottingham som med professorn i näringslära, Doktor Martin Bradley, dragit igång ett projekt för att dopa kålen så att den bär med sig mer kalium och magnesium. Kalium är viktigt för skelettet och brist på magnesium kan leda till hjärtproblem.

Tanken är att kålen, vitkål, broccoli, kinakål och pak poi, ska dopas genom nyutvecklade odlingsmetoder och en av projektet framtagen specialkomponerad gödning.

Mer om studien på hemsidan.

Mask i magen? Lyllos! Du slipper allergi

Vissa inälvsparasiter, vanligen kallade mask i magen, kan ge ett visst skydd mot allergier. Det visar en studie som genomförts i Vietnam under ledning av forskare från universitetet i Nottingham.

I studien ingick 1 500 skolbarn i åldern sex till femton år. Alla bosatta i en lantlig miljö där inälvsparasiter är vanligt förekommande.

Den del av barngruppen som fick återkommande behandlingar mot "mask i magen" visade sig vid test vara mer drabbad av allergi mot dammkvalster. Några skillnader i när det gäller mer allvarliga sjukdomar som astma kunde dock inte konstateras. Men eftersom uppemot 80 procent av de som har astma också är allergiska mot dammkvalster så kan resultaten få betydelse för att hejda utvecklingen av astma.

- Nästa steg är att ta reda på exakt hur och när inälvsparasiterna programmerar människans immunsystem så att det skyddar mot allergiska reaktioner, säger Dr Carsten Flohr vid universitetet i Nottingham.

Forskarna tror att förekomsten av inälvsparasiter har en dämpande inverkan på kroppens immunsystem. Det är troligen därför som parasiterna överlever som inkräktare i tarmsystemet. Och det som visat sig lyckosamt för parasiterna verkar ha som bieffekt att göra att den infekterade personen har lägre risk att drabbas av allergier. Eftersom inälvsparasiter i stor utsträckning försvunnit från den industrialiserade världen kan detta, tror man, vara en del av förklaringen till ökningen av allergier. Det verkar alltså som att människor och parasiterna utvecklat en terrorbalans. Vi höjer vårt immunförsvar för att vi "vet" att parasiterna drar ner det. Men utan parasiter så ligger det på en så hög nivå att det skapar problem som allergier.

Även om inälvsparasiter kan ge ett visst skydd mot allergi så är de inte problemfria. De orsakar svåra sjukdomar och allvarlig järn och blodbrist.

Mer om detta här.

Bara var tredje prostatacancer behöver behandlas

Forskare vid Liverpools universitet har genom att studera 500 fall av prostatacancer kommit fram till att bara var tredje patient behöver behandlas för cancerns omgående.

Prostatacancer är nämligen lömsk såtillvida att de flesta inte växer, eller växer så långsamt att det inte har någon betydelse för patientens hälsa, medan en mindre andel växer snabbt och måste åtgärdas å det snaraste om patienten ska ha en chans att överleva.

Forskarna vid Liverpools universitet har konstaterat att de tumörer som är riktigt farliga avslöjas av att där finns ett särskilt protein. Saknas det kan man nöja sig med att följa förloppet och se vad som händer.

Detta kan i framtiden komma att betyda att frågan om hur hårt man ska attackera cancer i prostatan kan avgöras med ett blodprov.

Studien är presenterad i The British Journal of Cancer

Modeller i dator kan se om mediciner passar ihop

Vi är en åldrande befolkning. Därmed är vi också en befolkning som äter mer och mer mediciner. Ofta tar samma person ett antal läkemedel. Det skapar problem. "Kollisioner" mellan mediciner och biverkningar är en av de större orsakerna till att människor läggs in på sjukhus. Och det är dyrt.

Ofta upptäcks  problemen med att mediciner inte passar ihop först  flera år efter att  läkemedlet började användas. Nu har den nyblivne doktorn Gustav Ahlin en lösning på lager. I sin pinfärska avhandling har han visat hur olika mediciners kompabilitet med andra läkemedel kan testas i datormodeller.

Detta kan betyda snabbare utveckling av läkemedel eftersom en del av testerna kan ske, eller åtminstone förutse vad som ska testas,  i en datormodell.

- Genom att använda dessa cell- och datormodeller kan man minska behovet av studiet på djur och optimera studier på människor. Det blir också möjligt att identifiera problemläkemedel tidigare i utvecklingsprocessen, säger Gustav Ahlin.

Länk till sammanfattning.

Ny nosare från Uppsala avslöjar biologisk krigföring

Ett sätt att bedriva biologisk krigföring eller terror är att släppa ut smittsamma ämnen i luften. De kan vara bakterier eller bakteriesporer. 

Det är naturligtvis bra att kunna testa om luften innehåller sådana smittämnen. Nu har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Uppsalaföretaget Q-linea tagit fram ett nytt och känsligare instrument. Det är inte helt lätt att bygga en sådan detektor. Luften är nämligen full av ämnen och det gäller att kunna identifiera och skilja ut de farliga ämnena från exempelvis alla dofter som finna i en skog eller i jordbruksmiljö. 

Vid ett fältmässigt test lyckades det nya instrumentet inom en timma att påvisa mycket låga halter av bakterier och bakteriesporer i luften.

-  Detta är ett stort genombrott för en teknologi som vi har utvecklat under lång tid och som möjliggör känslig detektion av bakterier och sporer genom att analysera enskilda molekyler från dem, säger Mats Nilsson, professor i molekylär diagnostik vid institutionen för genetik och patologi.

Patienter i koma inte så omedvetna som man kan tro

En människa som ligger i koma är tillsynes helt okontaktbar. Men en studie som utförts av forskare vid universitetet i Cambridge tillsammans med kollegorna vid Universitetet i Buenos Aires och Institutet för kognitiv neurologi visar att det går att lära sådana personer enklare saker. Någon form av medvetenhet torde alltså finnas även om personen inte kan uttrycka den.

I studien lät man personerna höra en ton. Kort därefter riktades en svag luftström mot personens öga. Efter ett par repetitioner lärde de sig att blunda redan när tonen hördes. Samma test gjordes med en kontrollgrupp nedsövda personer. De lärde sig inte att blunda när tonen hördes.

Forskargruppens slutsats är att detta kan vara ett enkelt sätt att testa om där finns någon medvetenhet hos patienteten och att resultaten pekar också på, menar de, att personer i koma kan ha  nytta av rehabilitering.

Studien är publicerad i Advanced Online Publication of Nature Neuroscience.

Talgoxar äter fladdermöss om vintern är hård.

Talgoxar kan om vintern är hård dryga ut födan med övervintrande fladdermöss. Det visar en undersökning som tyska forskare från Max Planck Institut för ornitologi i Seewiesen gjort tillsammans med ungerska kollegor.

Talgoxen och andra mesfåglar är försigkommna födosökare. Sinar de ordninarie källorna kan de växla över till en helt annan diet. Det är det som hänt nordöstra Ungern.

Normalt lever talgoxar under vintern på bär och frön. Men om dessa döljs under för tjocka snötäcken får mesarna användning för sin uppfinningsrikedom.

Under två vintrar har forskarlaget observerat hur talgoxar tog sig in i grottan, i vars tak de vintervilande fladdermössen hängde, snappade åt sig en fladdermuss och åt upp den. Ibland inne i grottan, ibland i ett träd utanför.

Att fåglarna hittar fladdermössen beror i detta fall på att grottans öppning är så vid att där finns lite ledljus. Dessutom så leds de till bytet av fladdermössens varningsljud.

Fladdermöss verkar dock inte vara en särskilt populär maträtt. När forskarlaget bjöd på solrosfrön och bacon var det bara en talgoxe som höll fast vid fladdermusdieten.

Pladdermusen av arten pipistrell har ett fåtal gånger observerats i Sverige. Det är oklart om den lever här eller om observationerna enbart rör flyttande fladdermöss.

Studien är publicerad i Biology Letters.

Avlägsen släkting på djupt vatten

På väldigt djupt vatten utanför svenska västkusten lever den lilla ädelstensmasken Diopstihoporus. Förutom det lite spännande namnet, är den intressant för att den är den mest ursprungliga av alla tvåsidingar som finns i Sverige. (Tvåsidingar är djur som är symmetriska på så sätt att de har en höger och en vänstersida som i princip är lika.)

Så den lilla masken ger oss en liten inblick i hur våra förfäder en gång kan ha sett ut. Vi har mycket att tacka de små krypen för. De utvecklade en enkel hjärna och ett extra kroppsskikt som gav plats för inre organ vilket i sin tur bäddade för ett mer intressant födoval. Och bra mat ger bra utveckling vilket är viktigt om man har en hel värld att befolka (bemaska?).

Anders Wahlberg vid Uppsala universitet har studerat den lilla masken för att få en klarare bild av djurrikets tidiga evolution. Resultatet är spännade. Troligen var den gemensamma anfadern till alla tvåsidingar ett enkelt byggt, bottenlevande djur som liknade en för tidigt könsmogen nässeldjurslarv.

- De genbaserade släktskapsanalyserna i min avhandling visar också att just nässeldjuren (exempelvis maneter, min kommentar) är tvåsidingarnas närmaste släktingar. Det är möjligt att den större delen av djurens mångfald härstammar från en enda brådmogen manetlarv, säger Andreas Wallberg.

Tänk på det nästa gåmg du simmar in i en brännmanet på västkusten: Släkten är värst.

Länk till hela avhandlingen.