Kriget mot terrorism ökar risken för terrorattacker

Att förklara ett storstilat krig mot terrorismen är inte ett särskilt bra sätt undvika terrorattacker. Snarare tvärtom, visar en undersökning från Londons School of Economics.

USA:s och västvärldens hårdföra politk mot terrorverksamhet i muslimska länder bygger på de tankegångar som förs fram i Huntingstons teori från 1990-talet. I den sägs framtida konflikter komma från motsättningar mellan olika civilisationer varav den västliga är en och den muslimska är en. Den muslimska världen pekas dessutom ut som extra oförsonlig. (Islam beskrivs som en svärdets religion.)

Detta stämmer dock inte menar forskarna vid LSE. Det är snarare så att terroraktioner riktas mot länder som understödjer (ofta korrupta) regimer, förser dem med vapen eller engagerar sig militärt i dessa länder. Dessa faktorer är långt vikitigare än om terroristens hemland ingår i den lösligt definierade muslimska civilisationen.

Om Huntingtons teori skulle vara riktig skulle den innebära att Kanada och Skandinavien, som också ingår i den västliga civilisationen, vore lika utsatta för terrorism från muslimska grupper och att terroristen lika gärna kunde komma från Malaysia som från Mellanöstern. Men så är det inte. Sambandet mellan terrorattacker och land ska sökas i vilken ekonomisk och militär politik landet för.

Historiskt rekord i koldioxid

Så höga som koldioxidnivåerna i atmosfären är idag har de inte varit på 15 miljoner år. Det visar forskning som gjorts vid UCLA i Kalifornien. Tidigare har den främsta källan till kunskap om tidigare halter av koldioxid i atmosfären varit små bubblor av luft som fångats i den arktiska inlandsisen. Med den metoden har man kunnat skåda 800 000 år bakåt.

Men den UCLA-forskare som nu beräknat halterna för 15 miljoner år sedan har använt sig av en metod utvecklad vid universitetet i Cambridge i England. Den går ut på att man undersöker den kemsiska sammansättningen i en forntida encellig marin alg.

Det visade sig då att halterna i atmosfären då var ungefär desamma som vi genom mänsklig påverkan uppnått idag. Men jorden var på många sätt annorlunda. Medeltemperaturen var ett par grader högre och havsytan låg 20 till 40 meter högre än idag. Det fanns ingen permanent is vid polerna vilket är en förklaring till det högre vattenståndet, en annan att varmt vatten tar mer plats än kallt.

- Vi har visat att dramatiskt höjda havsnivåer har ett samband med en ökning av koldioxidnivåerna på 100 ppm - en kraftig höjning. Det här är det första beviset för att koldioxid kan kopplas till miljöförändringar iekosystem, istäcke, havsnivåer och monsunintensiet, säger Aradhna Tripati biträdande professor vid UCLA.

Koldioxidnivåerna har legat relativt stabila, mellan 180 till 300 ppm, de swenaste 800 000 åren. Med industrialismens genombrott började de att stiga kraftigt. Sedan industrialismens genombrott cirka 100 ppm.

Läs mer här.

Vår inre klocka tickar helt annorlunda

Forskare från universitetet i Manchester vänder upp och ner på uppfattningen om hur vår inre klocka fungerar. Tidigare har man antagit att de neuroner, celler i nervssytemet, som styr vår tidsuppfattning, och därmed är betydelsefulla för hur bra vi sover, mätte upp tiden genom att öka aktiviteten under dagen. När man då undersökt människor med sömnproblem och funnit dessa närmast passiva neuroner så har man antagit att de varit skadade eller döda.

Så verkar det dock inte vara. Det verkar snarare vara så att dessa neuroner mäter upp dagen genom att vara passiva. Under natten är de dock mer aktiva.

- Det här är överraskande resultat efter som dogmen de senaste 25 åren varit att de dagliga klocksignalerna kodar tiden genom att bli mer aktiva under dagen och minska aktiviteten under natten. Så är det inte alls. Jag var en av dem som trodde att det var så vilket gör fyndet äm mer tillfredsställande, säger Doktor Piggins vid Manchester Faculty of Life Sciences.

Läs hela rapporten här.

Kyrkan fortfarande populär

Det ekar allt tommare i kyrkorna i stora delar av Västeuropa. Men det innebär inte att kyrkan som institution är impopulär. Snarare tvärtom. Kyrkan ses som garant för många mellanmänskliga och gemensamma värden i samhället.

Det framgår av Martha Middlesmiss Lé Mons avhandling i religionssociologi, The In-between Church. Studien är utförd i England men analyseras i ett europeiskt och även svenskt perspektiv. Resultaten visar att kyrkan på lokal nivå gör mer än vad som oftast lyfts fram i form av bred samhällsnytta. 

Det finns en stor efterfrågan på och acceptans av en kyrka som utgör ett komplement till offentlig vård samt offentlig barn- och äldreomsorg i ett välfärdssystem som upplevs som mer och mer bräckligt. Studien visar att både de som representerar kyrkan som organisation och de som sällan sätter sin fot i kyrkan uppskattar då kyrkans representanter offentligt talar för dem som själva har svårt att göra sin röst hörd, som hemlösa, sjuka, gamla och asylsökande. 

- Kyrkan är fortfarande en institution som står för och värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Den står mittemellan individen och samhället i stort, och är uppskattad av folk. Man vill att den ska finnas kvar. Det förändrar dock inte de dalande besökssiffrorna och betyder inte att kyrkan är på väg att återta sin gamla maktposition i samhället, säger Martha Middlesmiss Lé Mon. 

- Frågan för alla som ser ett värde i kyrkans fortsatta existens blir därför hur länge kyrkan som institution kan leva upp till de förväntningar som studien visar att finns, i en tid av sviktande medlemssiffror och svagare uppslutning kring kyrkans kärnverksamhet. 

Läs avhandlingen här.

Telepati är möjlig visar brittiska forskare

Det går att överföra budskap från en person till en annan med tankeöverföring visar ett experiment som gjorts vid universitetet i Southhampton. Det går desutom att göra över Internet. Men det är inte lätt, det kräver en hel del utrustning, och tid. Hittills har bara binära budskap kunnat överföras via sådan här datorstödd telepati.(ettor och nollor).

Ungefär så här går det till. Den person som sänder budskapet är försedd med utrustning som läser av och förstärker hjärnvågorna. Han sänder en etta eller nolla genom att låtsas lyfta vänster eller höger arm. De förstärkta hjärnvågorna skickas ut över Internet. Hos mottagaren styr de en LED-lampa som blinkar olika för ett respektive noll.

Skillnaden i blinkningen är så liten att mottagaren inte uppfattar den. Men det gör hans hjärna. Hjärnvågorna läses av och skickas till en dator som visar en etta eller nolla. Sändaren kan skicka en siffra med tre till fyra sekunders mellanrum. Mottagaren behöver lika lång tid att avkoda meddelandet. Så att skicka siffran åtta (1001) tar ungefär en halv minut.

Se en video som visar sändningen.

Cambridgeforskare nära lösa bröstcancerns gåta?

Forskare vid Cambridges universitet i England kan vara nära att avslöja hur normala bröstceller utvecklas till cancerceller. Det visas i en rapport de nyligen presenterat i den brittiska kampanjen mot bröstcancer.

Det forskarna upptäckt är att den gen (NRG1 - neuregulin-1) som normalt ska hindra att celler blir cancerogena är skadad i mer än hälften av bröstcancerfallen. Detta kan ge värdefullt bidrag till hur man kan särskilja olika typer av sjukdomen vilket i sin tur öppnar för mer effektiv behandling.

- Jag tror att NRG1 kan var den viktigast upptäckten av en tumörhindrande gen som gjorts de senaste 20 åren då den ger oss viktig information om en mekanism som orsakar bröstcancer, säger Dr Paul Edwards vid patologiska institutionen.

Nu knyter den brittiska kampanjen mot cancer stora förhoppningar till fyndet.

- Den här forskningen innebär ett stort steg framåt i förståelsen av cancerns genetik och kan ge oss ett antal nya strategier för att förbättra diagnosen och behandlingen, säger Arlene Wilkie på The Breast Cancer Campaign.

Läs mer här.

Nya sjukförsäkringen inte särskilt populär

De nya tidsbegränsningar i sjukförsäkringen är inte särskilt populära. Det finns ett flertal för att reglerna är för stränga. Särskilt impopulär är del som kan tvinga sjukskrivna att säga upp sig från sitt ordinarie jobb om Försäkringskassan efter sex månader anser att de kan ta ett annat jobb vilket i praktiken leder till arbetslöshet.

Det är forskarna vis Göteborgs universitets SOM-institut som undersökt vad svenska folket tycker om de nya reglerna i sjukförsäkringen. Det som är nytt från förra året är huvudsakligen två tidsgränser. Efter tre månader dras sjukpenningen in om man kan utföra något annat arbete på sin ordinarie arbetsplats. Efter sex månader kan den dras in om det anses troligt att man kan ta något annat jobb på arbetsmarknaden i hela landet. (Denna gräns kan skjutas upp i sex månader om det är troligt att man inom den tiden kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete.)

Sammantaget kan man säga tremånaders regeln är tämligen populär, 60 procent anser att det är ett bra förslag, vilket kan tyda på att man ser att där delas ansvaret mellan den sjukskrivne och arbetsgivaren. Vid sexmånadersspärren läggs däremot hela ansvaret på den sjukskrivne och det är bara 35 procent som tycker det är bra.

Det finns också en klassaspekt i inställningen till den nya sjukförsäkringen. Drygt var fjärde högre tjänsteman anser att de nya reglerna är för stränga medan mer än varannan arbetare tycker att det är så.

Studien är presenterad i den senaste SOM-undersökningen.

Flockbeteende kortsluter aktiemarknaden

Man skulle önska att de välutbildade ekonomer som sköter, läs handlar med, våra spar- och pensionspengar fattar beslut om köp och sälj efter noggrant övervägande av argumenten för och emot. Så är det emellertid inte visar Maria Andersson i sin avhandling.

- Investerare tenderar att följa flocken utan reflektera över beslutet, förutsatt att flocken utgör en majoritet. Det kan få förödande konsekvenser, säger hon.

Det vill säga att alltför sällan sker beslut om stora penningbelopp inte efter en värdering av de argument som talar för eller emot. Strategin likar alltför ofta följa John.

- En vanlig strategi är att se hur de andra gör och följa flocken, säger Maria Andersson.

Maria Anderssons har doktorerat i psykologi vilket förklarar den för ekonomisk forskning lite ovanlig vinkeln. Syftet just att studera flockbeteenden.

- Det är viktigt att förstå vilka psykologiska mekanismer som får människor att bete sig som alla andra, säger Maria Andersson.

En effekt av flockbeteendet är att det förstärker upp- och nedgångar i aktiekurserna.

Läs avhandlingen här.

Nytt Stonehenge upptäckt

Britiska arkeologer från ett flertal universitet har upptäckt resterna av ett andra men mindre Stonehenge. Detta Stonehenge, som efter färgen på stenen det byggdes av, kallas Blå Stonehenge, ligger vid floden Avon mindre än tre kilometer från det stora Stonehenge.

Det Blå Stonehenge hade en diameter om cirka 10 meter att jämföra med Stonehenges 30 meter. Och restes ungefär för ungefär 5000 år sedan. Det finns inget kvar av Blå Stonehenge förutom de jordfyllda hål där de 25 stenarna stått. Dessa har, tror forskargruppen, släpats iväg för att användas då det stora Stonehenge bygges om för ungefär 4 000 år sedan.

Det finns inga spår av samtida bosättning invid Blå Stonehenge. Däremot många spår av eld vilket tolkas som att plasten använts för kremeringar. Man tror också att de två Stonhenge hänger samman på så sätt att de döda kremerades vid Blå Stonehenge och fördes i procession till Stonhenge där askan spreds eller begravdes. Detta innebär, tror man, att de två stencirklarna bildade en länk mellan de levande, som höll till vid floden Avons stränder och de döda som vilade i Stonhenge.

Teckningen som visar hur Blå Stonehenge kan ha sett ut är gjord av Peter Dunn.

Princeton tar farväl av boken

Månne roterar herr Gutenberg i sin grav nu när anrika Princeton Universitity i New Jersey i USA tar farväl av den tryckta boken. Inte helt, och  inte än i alla fall. Men 50 studenter i statsvetenskap och antik idéhistoria kommer att få hela kurslitteraturen i PDF-format förinstallerade i en digital läsplatta. Det är särskilt två saker som man vill ha svar på genom försöket.

- Frågan är om studenterna kommer att tycka att läsplattan är mer attraktiv än dess analoga motsvarighet eller om den mest kommar att uppfattas som störande, säger professor Stanley Katz.

Det andra man hoppas på svar på är om ständig tillgång till hela kurslitteraturen kommer att  få studenterna att ta del av en större del av den obligatoriska kurslitteraturen. I dag får studenterna vid universitetet i Princeton tillgång till litteraturen som ska läggas in i läsplattan på två olika sätt - dels som kompendier av kopierade sidor och dels som böcker som inte får lämna universitetsbiblioteket.

-Det ska bli intressant att se om man genom att befria studenterna från särskilda platser att läsa på kommer att förbättra deras läsvanor, säger Stanley Katz.

Förutom att se vad läsplattan betyder för studenternas studieresultat så är försöket en del av universitetets strävan att minska sin pappersförbrukning.

Läs mer här.