Därför är vulkanaska så farlig för flygplan

Det kan kännas märkligt att en teknisk civilisation som tar kort av universums födelse med rymdbaserade teleskop inte klarar av att hålla flygplanen i luften under ett simpelt vulkanutbrott.

Men vulkanaska är synnerligen lömsk. Till att börja med består den i princip av pulveriserat, och extremt finfördelat, berg. Så att köra in ett flygplan i ett moln av vulkanaska är i princip som att sandblästra planet.  Planets vindrutor kan repas, flygplanskroppen skadas med mera.

Än värre är det med motorerna. Delar av vulkanaskan är så finfördelad att den tar sig in lager och mellan andra rörliga delar vilket kan få motorerna att kärva och stanna omedelbart. Det drabbade två brittiska passageraplan 1982 då de flög in i vulkanaska. Samtliga motorer stannade samtidigt. (De kom igång efter en dramatisk störtdykning.)

En modern jetmotor har en arbetstemperatur på omkring 1400 grader. Vulkanaskan smälter vid 1100. I princip bildas flytande glas inne i en arbetande jetmotor vilket minst sagt är illa för dess funktion.

Vulkanska kan också kleta fast på flygplanskroppen så att flygplanet blir baktungt. Det kan göra planet svårfluget och i värsta fall omöjligt att flyga. Dessutom innehåller vulkanaskan svavel som tär hårt på ett flygplans gummipackningar, elledningar med mera.

När vulkanaskan väl tagit sig i ett flygplans känsloga delar är den i princip omöjlig att få bort. Ett 60-tal flygplan har fått skrotas sedan de utsatts för vulkanaska.

Den mest finfördelade vulkanaskan kan sväva omkring i flyghöjd i ett par år.