Saker som du inte visste att du ville veta....

Fungerande miljövänlig bottenfärg håller i flera år

2011-10-09T18:38:00.000+02:00

Det bevuxna området är obehandlat

Bottenfärg är en betydande källa till utsläpp av tungmetaller. Särskilt i grunda vattenområden kan det marina livet vara kraftigt påverkat. Exempelvis finns uppgifter om att snäckor bytt kön mm. Men nu finns hopp om en bottenfärg som håller havstulpaner borta utan att skada miljön.

Det är en grupp forskare vid Göteborgs Universitet som tillsammans med Statens Provningsanstalt i Borås utvecklat en bottenfärg som håller havstulpanerna borta utan förgifta omgivningen.

Istället för tungmetallerna tenn eller koppar tillsätter de en mycket liten mängd av det veterinärmedicinska medlet Ivermectin som innehåller molekyler kallade makrocykliska laktoner. Medletanvänds annars för att bekämpa parasitinfektioner. Det är inte medlets giftighet som påverkar havstulpanerna utan det stör den process där havstulpanlarverna ska sätta sig fast permanent på båtbottnen.

– När nyblivna vuxna havstulpaner försöker tränga sig igenom färgskikten för att få en fast växtplats är den extremt känslig för vissa molekyler kallade makrocykliska laktoner, som normalt produceras av vissa svampliknande bakterier, säger professor Hans-Björne Elwing på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Ivermectin är ett läkemedel som är giftigt för små organismer. Det skulle alltså kunna påverka omgivningen negativt om det läckte ut i miljön. Det har forskargruppen löst genom att mixtra med färgens sammansättning så att medlet inte läcker ut i vattnet. Det är också bra nyheter för båtägarna - en stykning räcker flera säsonger.

mindre bra är att färgen inte motverkar påväxt av alger. Dessa är dock så mycket lättare att hålla efter.

Läs mer här.

Warp 1,000000000000000000000000060 uppnått (ungefär)

2011-09-22T21:41:00.000+02:00

Förr kunde vetenskapare snöpa på munnen åt science fictionvännernas förkärlek för resor i överljusfart. Nu går inte det längre och det kan man tacka fysikerna vid partikelacceleratorn i Cern för meddelar AP.

Vid ett av sina experiment lyckades de nämligen slunga ett knippe neutriner 73 mil från Italien till Geneve ungeför 60 nanosekunder snabbare än vad ljus kräver för att färdas samma sträcka - överljushastighet alltså.

Kan de ha mätt fel? Det kan inte uteslutas - men de har kollat mätverktyget som har en noggrannhet på 10 nanosekunder. Så det verkar som att ljushastigheten överskridits. Inte med särskilt mycket - en nanosekund är en miljarddels sekund - men eftersom det sedan 1900-talet varit ett axiom att ljushastigheten inte kan överskridas är hastighetsöverträdelsen vid Cern minst sagt omtumlande för fysiken. Exempelvis så skulle den betyda att e=mc2 inte gäller längre och därmed står hela den moderna fysiken på lös grund. Fysikerna vid Cern hoppas nu att andra forskare i Japan och USA, där tillgång till rätt utrustning finns kan bekräfta observationerna.

Tills dess får vi trekkers gôtta oss åt att det kan bli realistiskt att säga.
"Take her up to warp five". Warp 1,000000000000006, eller så är ju redan uppnått.

Centerpartiet hoppar i galen skoltunna

2011-09-17T12:20:00.001+02:00

Idag presenterade Centern sitt förslag om att återinföra det särskilda examinationsförfarandet vid studentexamen som avskaffades på 1960-talet. Man kan undra varför. (Om inte allmän populism är ett legitimt skäl förstås - alltid kan man locka någon marginalväljare genom att piska förment slappa ungdomar.) Frågan är nämligen väl undersökt inom vetenskapen och slutsatsen är klar. Test av denna typ, som går under namnet high stakes testing, där i stort sett ett års, eller längre tids, arbete ska utvärderas under kort tid är inte bra för undervisningen:

Den leder till att man prioriterar enkelt mätbar kunskap.
Provens betydelse för den enskilde studenten gör att det läggs så mycket tid på det provet ska mäta att övrig undervisning får stryka på foten.
Fokuseringen på mätbara kunskaper gör att eleverna inte uppmuntras att tänka kritiskt.

Det finns fler nackdelar, en bra sammanställning kring forskningen kring high stakes testing finns samlat i boken "Collateral Damage: How High Stakes Testing Corrupts America's Schools".

Centerns förslag har ännu en nackdel. Det är rättsosäkert. När samma prov rättas av en annan lärare blir betyget väldigt ofta ett helt annat. Den osäkerheten går inte att undvika men kan motverkas med att slutbetygen baseras på flera bedömningar. Det kan man läsa i inlägget nedan.

Kan vi lita på de nationella proven?

2011-02-17T17:47:00.009+01:00

Skolministern har i media sagt sig vilja införa nationella prov i fler ämnen än de som förekommer idag vilka är matematik, svenska och engelska. Det finns dock ett problem med de nationella proven (och med alla prov som bedöms). De är nämligen aldrig bättre som indikator på kunskap än vad den som utforma och rättar dem gör dem. Och de nationella proven i svenska, åtminstone vad gäller uppsatsdelen, är inget under av exakthet.

IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering) vid Uppsala universitet har för att undersöka om pojkar diskrimineras vid rättningen låtit rätta om delar av 1713 nationella prov i svenska.

Det visade sig då att nära hälften av eleverna inte fick samma betyg som de hade fått vid den ordinarie rättningen:

"Ungefär hälften av eleverna får samma betyg oavsett rättnings- förhållanden, medan övriga får ett annat betyg när provet rättas blint. I många fall är skillnaden stor. Det mest slående är att fem flickor som erhållit MVG när provet rättats av deras ordinarie lärare fått IG när provet rättats om av en lärare som inte känner till deras identitet." heter det i Rapport 2010:23 Diskrimineras pojkar i skolan.

Rapporten kan hämtas här.

Fotnot: Nej, pojkar diskrimineras inte vid rättning av nationella prov. Eventuell övrig diskriminering berörs inte i rapporten vilket man kan frestas att tro av dess namn.

En vetenskaplig dansskola för bättre ragg

2010-09-08T20:32:00.002+02:00

I samarbete med University of Northumbria kan "Saker du inte visste att du ville veta" äntligen presentera vetenskapliga råd till män som känner att de behöver förbättra sin dansteknik i syfte att attrahera kvinnor.

Knepet är att i likhet med Svarte Rudolf, bland annat, böja sin nacke och le. Ja, plus lite variation i rörelserna och få rytmen att påverka hela kroppen. Forskarna i Newcastle hittade åtta kritiska punkter för den som vill ragga framgångsrikt på dansgolvet: De är rörligheten i halsen, bålen, vänstra skuldran och vänster ankel samt hastigheten i rörelserna av halsen, bålen, vänster skuldra och höger knä. Mest imopnerade blev försöksdamerna av stora och varierade rörelser i hals och bål. Den klassiska bålrullningen kan alltså vara en bra träning inför diskobesöket.

Hur har de då fått reda på detta? Jo, de har 3D-filmat manliga dansare försedda med markeringar i alla leder så att deras dans har kunnat rekonstrueras av en neutral datoranimerad gubbe. Detta för att försöksdansarnas övriga företräden inte ska förvilla försöksdamerna.

Forskarna tror att det som gör vissa dansare mer attraktiva är att de dansar fram ett budskap om god hälsa. Med hjälp av blodprov ska de nu se om det ligger något i detta.

Hur som helst, för oss rytmikutmanade kan resultaten, som publiceras i

Royal Society Journal Biology Letters, få stor betydelse.

Länk till en bra dans.
Länk till en dålig.

Dödlig evolution anpassade tibetanerna för höga höjder

2010-08-24T08:47:00.000+02:00

Befolkningen i Tibet anpassades för ett liv på hög höjd och syrefattig miljö på bara 3000 år.
Det visar en jämförelse av DNA mellan tibetaner och han.kineser, den folkgrupp som tibetanerna utvecklades ur, som gjorts vid universitet i Berkely i Kalifornien, USA.

Men priset för den anpassningen var högt.

- Det är den snabbaste genetiska förändring vi sett bland människor. För att få en så stark förändring måste människor helt enkelt dö för att de inte har rätt gener, säger Rasmus Nielsen professor i biologi vid Berkely.

Fynden visar att det som numera skiljer tibetaner och han-kineser åt är ett 30-tal muterade gener. Bland annat har tibetaner oftast en mutation i den gen som ibland kallas "superatletgenen" då den ger förutsättningar för idrottsliga prestationer genom att styra hur människor, omedvetet, uppfattar syrenivåer och syrebalanser. Det kan ge viktiga ledtrådar till hur sjukdomar som schitzofreni och epilepsi, som anses ha samband med dålig syresättning under fosterstadiet, uppstår.

Fyndet, som bygger på material insamalt av kinesiska forskare, är viktigt också för att det tydligt pekar på en orsak och verkan. Att förhållandena på hög höjd var det som ledde fram till att mutationen slog igenom i befolkningen.

Studien är presenterad i tidskriften Science.http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/329/5987/75

Bar Lucy kniv?

2010-08-23T07:45:00.003+02:00

Nya fynd från Dikika i Etiopien visar att människor använt redskap bra mycket länge än vad vi hittills trott. De nya fynden flyttar gränsen för den redskapsbrukande människan ungefär en miljon år bakåt i tiden. Det betyder att "Lucy" troligen bar kniv.

Det nya fyndet består inte av något redskap. Beviset för att Lucy och hennes anförvanter av arten Australopithecus afarensis använde redskap är skär-, skrap- och slagmärken på ben som kunnat dateras till att vara omkring 3,4 miljoner år gamla. Det betyder att det mänskliga redskapsbrukandet inte bara är äldre än vi trott utan påbörjades av en tidig människoart som vi tidigare inte trott haft förmågan att använda redskap.

Fynden har gjorts av ett internationellt forskarlag från bland annat Max Planck institutets avdelning för evolutionär antropoplogi och är presenterade i Nature.

Fossilt svampdjur gör livet äldre

2010-08-22T11:34:00.000+02:00

Fosslil funna i avlagringarna under en sedan länge avtinad och avdunstad glaciär i Australien flyttar gränsen för liv längre bak i Jordens fornhistoria. De rödaktiga avtrycken i stenen till höger visar resterna av ett svampdjurslikande djur som levde i havet för omkring 650 miljoner år sedan.

Dateringen av fyndet är extra intressant eftersom det tyder på att flercelliga djur levde och kunde överleva den totala nerisningen av jorden som kan ha ägt rum för ungefär 635 miljoner år. Fynden av dessa små svampdjur tyder på att mängden flercelliga djur för den kambriska explosionen, då antalet djurarter plöstligt exploderade i fossillagren, kan ha varit större än vad utrrycket explosion leder tankarna till och att den kambriska explosionen kanske mer handlar om förmågan att utveckla skelett som kan överleva som fossil.

Forskarteamet från Princeton var egentligen inte ute efter att hitta åldriga djurarter. De var i Australien för att undersöka effekterna av den karaftiga nerisningen. Men efter att ha stött på de märkliga mönstren under lång tid beslöt de att undersöka fossilet och därmed upptäckte också vad som kanske är jorden äldsta kända djurart.

Slappna av! Sitta fint är skadligt!

2010-06-29T11:36:00.003+02:00

Är du en av många kontorsträlar som plågas av dåligt samvete för att du utnyttjar stolens gungfunktion för att få en mer avslappnad sittställning? Ta det lugnt. Din avslappnade attityd till ergonomernas (numera ovetenskapliga) råd är rena hälsokuren för din rygg.

Att sitta är egentligen onaturligt. Människor skå stå, gå eller ligga. Böjer du ryggraden pressar du samman diskarna på ett sätt som är påfrestande. Ryggen är byggd för att kunna böjas men knappast för att vara böjd visar ny forskning utförd av skotska och kanadensiska forskare vid bland annat Woodend Hospital i Aberdeen, Scotland.

De använde sig av en magnetkamera och fotograferade sittande personers ryggrader. Personerna satt med ryggarna böjda i tre olika vinklar: 70 grader motsvarande positionen då man böjer sig fram för att granska dataskärmen, 90 grader som är det klassiska "sittuppistolen-läget" och 135 grader som motsvarar en rejält nerhasad avslappnad position.

Genom att mäta hur diskarnas form förändrades och förflyttade sig kunde de mäta vilken belastning de olika vinklarna gav på ryggen. Slutsats: Sitta rakt var mest påfrestande för ryggen, luta sig fram mot skärmen var något bättre och att hasa ner till 135 graders vinkel var absolut bäst. Den vinkeln är också den sittvinkel som forskarna rekommenderar.

Det är dock inte helt lätt att sitta i 135 graders vinkel. Lutningen gör att kroppen börjar glida ur stolen. Så med en normal stol är cirka 120 grader en lagom kompromiss, menar de. Men om man kan lägga upp fötterna på något och har bra justeringsmöjligheter på stolen så kan man uppnå 135 grader. I nödfall får man lägga upp fötterna på bordet.

Vill du göra mål - glöm målisen

2010-06-08T20:12:00.001+02:00

Snart börjar VM i fotboll och sannolikt kommer någon match att avgöras av straffmål. Nu finns det, tack vare psykologerna vid Universitetet i Exter i Storbritannien, en vetenskaplig metod att utveckla sitt straffsparkande.

Deras lösning: Tänk inte på målvakten och se framförallt inte på honom. Tittar man på målvakten så gör det att straffsparken placeras närmare honom vilket ökar risken att straffen räddas. Bestäm var du ska placera straffen och fäst blicken där. (Det är samma effekt som gör att en bilförare som intensivt kollar på nåt vid sidan av vägen riskerar att hamna i diket.)

Hur vet de detta? Jo, ett antal straffsparkare försågs med utrustning som registrerade vad de tittade på varpå de släpptes loss i en straffsparkstävling med penningpris. De som höll koll på målvakten satte betydligt färre straffar.

Varje strategi förder en motstrategi. Forskningen ger råd även till målvakten: Se till att dra till dig spelarens blick: Vifta med armarna eller rör på benen (fötterna i backen dock av regelskäl). Fångar du spelarens blick så lägger han bollen närmare dig. I försöket tog målvakterna som viftade med armarna 45 procent av skotten medan de stillastående bara motade 20 procent.

Därför är vulkanaska så farlig för flygplan

2010-04-17T10:20:00.001+02:00

Det kan kännas märkligt att en teknisk civilisation som tar kort av universums födelse med rymdbaserade teleskop inte klarar av att hålla flygplanen i luften under ett simpelt vulkanutbrott.

Men vulkanaska är synnerligen lömsk. Till att börja med består den i princip av pulveriserat, och extremt finfördelat, berg. Så att köra in ett flygplan i ett moln av vulkanaska är i princip som att sandblästra planet. Planets vindrutor kan repas, flygplanskroppen skadas med mera.

Än värre är det med motorerna. Delar av vulkanaskan är så finfördelad att den tar sig in lager och mellan andra rörliga delar vilket kan få motorerna att kärva och stanna omedelbart. Det drabbade två brittiska passageraplan 1982 då de flög in i vulkanaska. Samtliga motorer stannade samtidigt. (De kom igång efter en dramatisk störtdykning.)

En modern jetmotor har en arbetstemperatur på omkring 1400 grader. Vulkanaskan smälter vid 1100. I princip bildas flytande glas inne i en arbetande jetmotor vilket minst sagt är illa för dess funktion.

Vulkanska kan också kleta fast på flygplanskroppen så att flygplanet blir baktungt. Det kan göra planet svårfluget och i värsta fall omöjligt att flyga. Dessutom innehåller vulkanaskan svavel som tär hårt på ett flygplans gummipackningar, elledningar med mera.

När vulkanaskan väl tagit sig i ett flygplans känsloga delar är den i princip omöjlig att få bort. Ett 60-tal flygplan har fått skrotas sedan de utsatts för vulkanaska.

Den mest finfördelade vulkanaskan kan sväva omkring i flyghöjd i ett par år.

Myror kan känna lukter i stereo

2010-03-24T10:59:00.000+01:00

Myror har förmågan att känna lukter i stereo visar forskning utförd av forskare vid Max Planckinstitutet för kemisk ekologi i Jena. Det gör att de kan använda dofter för att orientera sig i rummet. I klartext för att hitta hem till stacken.

Åtminstone gäller detta de ökenmyror som bebor de ogästvänliga saltslätterna i Tunisien. De lär sig känna igen dofter i landskapet och då deras luktsesorer sitter i antennernas spetsar så får de en "stereodoft" av landskapet på ungefär samma sätt som våra två ögon ger oss djupseende och våra två öron ger oss förmåga att avgöra varifrån ljud kommer. Myrorna rör sig alltså lika mycket i en geografi av dofter som i ett landskap definierat av synintryck.

Stereodoften är inte myrornas enda sätt att hitta hem i saltöknen. De utnyttjar också en solkompass, stegräkning och synen för att inte gå vilse i saltöknen.

Stereoluktning är inte unikt i djurvärlden. Råttor och människor tros också ha denna förmåga.

- Men vi har kunnat demonstrera att myror på ett framgångsrikt sätt kan använda stereoluktning för ökennavigation, säger professor Bill Hansson chef för Max Planckinstitutet avdelning för kemisk ekologi.

Studien är presenterad i Animal Behavior.

Bilden visar de doftmolekyler som myrorna i experiment kunde använda för att orientera sig. Illustration Markus Knaden.

Skevt virke kan undvikas med rätt träförädling

2010-03-24T08:55:00.000+01:00

En avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala visar på två metoder som kan användas för att hantera problemen med skevt byggnadsvirke. En handlar om mätning, det andra om odling.

Stora mängder byggnadsvirke är så skevt att det måste kasseras. Det ger stora förluster för sågverk och i byggbranschen. Skevhet i trä kan undvikas genom rätt hantering av virket. Om det torkas, förvaras och används rätt så minskar problemen med skevhet. Men problemet försvinner inte, en del träd är helt enkelt begivna på att växa på ett sådant sätt att de producerar skevt virke.

Det som gör virket snett är fiberriktning det aktuella trädet vuxit med. De träd som sedan blir rakt virke växer med fiberriktningen huvudsakligen i stammens riktning. I de träd som ger skevt virke är avviker fiberriktningen mer eller mindre från stammens. Skillnaden mellan fibrernas riktning och stammens riktning kallas fibervinkel.

Det är svårt att mäta fiberrvinkeln i hela trädet utan att skada det. Det är här Henrik Hallenbäcks forskning kommer in. Han har i sin avhandling studerat sambandet mellan mätningen av den ytliga fibervinkeln, en redan nu använd metod, och fibervinkeln i hela trädstammen och funnit att ett träd med stor ytlig fibervinkel med stor sannolikhet också kommer att ge skevt virke.

Han har också funnit att fibervinkel är en ärftlig egenskap. Så genom att välja rätt föräldraträd (då år det bra att kunna mäta utan att såga upp trädet) kan man genom odling få ett skogsbestånd med mindre fibervinkel och i slutändan mindre skevt virke.

Bilderna: Skevt virke på sågbordet. Snedvuxen tall. Den sneda fiberriktningen avslöjades först efter ett blixtnedslag. Foto: Henrik Hallenbäck.

Kemikaliesoppa påverkar allt levande

2010-03-23T12:56:00.001+01:00

Ett amerikanskt spädbarn föds med 200 icke-naturliga kemikalier i sitt blodomlopp. Dessa kommer från mat, vatten, kläder, luften, mat med mera. SLU har mätt kemikalieinnehållet i svenska vattendrag och funnit att där flyter runt 57 olika bekämpningsmedel.

Flertalet av dessa ämnen har potential att påverka oss. Oftast har vi kännedom om vad ämnena gör var för sig. Men hur människor och natur påverkas av den totala kemikaliesoppan finns det knappt någon kunskap om. Det finns helt enkelt för många tänkbara kombinationer av ämnen för att man ska kunna säga nåt säkert.

Men en studie utförd, på uppdrag av EU, i samarbete mellan Göteborgs Universitet och Universitetet i London visar att effekten av att utsättas för kemikaliesoppan är är betydligt större och farligare än de enskilda ämnena.

- Antalet kemiska kombinationer som jordens levande organismer exponeras för är enorm. Att utvärdera varje tänkbar kombination är därför inte realistiskt och nya modeller måste tas fram för riskbedömningen. Det behövs riktlinjer för hur den kemiska cocktail-effekten ska hanteras, för att bedömmer riskerna för både människa och miljö, säger Thomas Backhaus, forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper som är medförfattare till studien.

Studien kan hämtas här.

Bättre teknik ger inte kortare krig!

2010-03-23T08:00:00.002+01:00

Den urgamla miltärteortetiska drömmen om ett kort segerrikt krig har på senare år närts av en ökad tillgång till allt mer tekniskt avancerade vapen. Men drömmen fortsätter att vara en dröm visar en ny avhandling i statsvetenskap från Göteborgs universitet. Även om tillgången till högteknologiska anfallsvapen gynnar anfallaren så blir löftet "hemma till jul" i allmänhet bara ett löfte.

- Att det är lättare att attackera än att försvara sig har inte gjort krigen kortare i genomsnitt. Den förbättrade militärteknologin har alltså inte medfört några fördelar för den som startar ett krig, i varje fall inte när det gäller krigets längd, säger Marco Nilsson, som disputerar vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Problemet med alla intrikata planer för segerrika anfall är att de stupar på sådan futtiliteter som terräng, väder, soldaternas kampvilja, fiendens ovilja att agera enligt "vår" plan med mera - alltså verkligheten. Marco Ännu en faktor som stökar till det i de miltärstrategiska luftslotten är att den lede fienden har en tendens att inte ge upp när han, enligt planen, borde göra det.

Tron på det korta kontrollerade kriget är i sig en riksfaktor för krig. För en stat med maktambitioner och tillgång till stående väpnade styrkor kan ett kort krig verka lockande: Segern ska ju bärgas innan krigets effekter når utanför försvarsmaktens personal. Därför är Marco Nilssons studie viktig då den visar att inte heller det högteknologiska kriget följer den plan som ritades ut på kartorna i generalstaben.

Bara ett exempel ur historien: 1914 skulle Tyskland enligt de på förhand uppgjorda planerna besegra Frankrike på 40 dagar. Efter fyra år var Tyskland och dess allierade Österike/Ungern slaget i bitar.

Fetast först!

2010-03-22T11:27:00.004+01:00

Det kan ha sina fördelar att lägga på sig några gram extra över vintern. Åtminstone om man är flyttfågel. Studier som gjorts av forskare från bland annat tyska Max Planck Institutet för ornitologi har visat att de trädgårdssångare som lyckats peta undan lite fettklumpar inför flytten kommer fortare fram.

Trädgårdssångarna flyttar långt. De häckar i Mellan- och Nordeuropa men övervintrar i Afrikas tropiker. De korsar alltså både hav och öken vid sina flyttningar. Och det är i samband med dessa jätteskutt fettreserven kommer väl till pass.

De mindre och magrare fåglarna vilade ut sig efter en sådan passage i ett par dagar för att fylla på förråden. De större och fetare fåglarna vilade bara över dagen innan de fortsatte flygningen.

För flyttfåglar är farten viktig. De som kommer först fram kan lägga beslag på de bästa boplatserna och ökar därmed chansen för en framgångsrik häckningssäsong.

Trädgårdssångaren är en av landets vanligaste fåglar. Uppemot tre miljoner par beräknas häcka här. På senare år har dock antalet trädgårdssångare minskat.

Studien är presenterad i tidskriften Biology Letters.

Kvinnor väljer machomän när hälsan sviktar

2010-03-22T09:35:00.000+01:00

Ju större hälsoriskerna i ett samhälle är desto mer attraktiva framstår machomännen visar en studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B. Forskargruppen vid Universitetet i Aberdeen lät kvinnor i 30 länder ranka datamanipulerade bilder av manliga ansikten efter hur attraktiva de ansåg dem vara. Datamanipulationen förstärkte antingen de typiskt manliga eller de typiskt kvinnliga ansiktsdragen.

Det visade sig att det finns ett samband mellan hälsoläget i landet och kvinnornas försmak för machotyper.

Ju större risk för dödliga sjukdomar desto mer föredrog kvinnorna machomän. Allra tydligast framgår resultaten vid en jämförelse mellan Mexico och Sverige. Det mexikanska hälsoläget är det sämsta och det svenska det bästa i studien. Och de mexikanska kvinnorna föredrog machotyperna i 54 procent av fallen medan svenskorna föll för macholocken bara i 32 procent av fallen.

Forskarna har kontrollerat för att se om andra faktorer kan ha spelat in. Det är trots allt viss skillnad mellan Mexico och Sverige. Skillnaden i machotycke kvarstår även om man tar hänsyn till kulturella faktorer som skönhetsideal och kvinnors parbildningsstrategier. Så det ligger troligen en del i resultaten men det skulle vara intressant att se vad en kontroll för jämställdhet och kvinnors förvärvsgrad gör med resultatet.

Stress gör män mindre kräsna

2010-03-19T08:13:00.001+01:00

Normalt har människor en tendens att välja livs- och sexpartner som är någorlunda lika dem själva. Men det förändras när vi utsätts för stress visar försök som gjorts i Tyskland.

Forskarna tog två grupper av unga män, utsatte den ena för stress i form av isvatten och buller och lät dem se bilder av bland annat nakna kvinnor. En del av de nakna kvinnornas ansikten var manipulerade så att deras drag påminde om försökspersonen.

Med hjälp av pulsmätning och enkäter tog man reda på vilka kvinnor de stressade respektive ostressade männen fann mest attraktiva. Det visade sig då att de stressade männens fann i stort sett alla kvinnor atraktiva medan de ostressade var mer kräsna och sparade sin gunst till kvinnor med rätt ansiktsdrag.

Vad betyder då detta utanför den kontrollerade experimentsituationen. Troligen lär kortvarig stress inte ha någon större betydelse för partnervalen, tror de tyska forskarna. Långvarig hög stressnivå skulle kunna göra att män sänker sina krav så mycket att de väljer "fel" partner. Ännu ett skäl att ta det lungt på jobbet alltså.

Läs mer här.

Kvinnor är bättre lärare

2010-03-18T12:34:00.004+01:00

Kvinnliga individer är bättre på att lära ut motoriska förmågor som kräver flera led av åtgärder. Det visar experimentbaserad fältforskning utförd av forskare från universitetet i Neuchatel i Schweiz.

Erica van de Waal, som gjort studien, konstruerade ett experiment i social inlärning. En grupp individer fick se demonstration av hur uppgiften, att få ut godsaker ur en stängd låda som bara kunde öppnas i ena sidan, löstes. Försöket gjordes i sex olika grupper. Tre hade en manlig "lärare" och tre hade kvinnliga.

Det visade sig då att de grupper som vägletts av en kvinnlig lärare klarade uppgiften bättre.

- De enskilda individerna i grupperna var mer uppmärksamma på den kvinnliga handledningen, säger Erica van de Waal.

Det finns en evolutionär förklaring till skillnaden i utlärningsförmåga. De manliga individerna är betydligt mer benägna att vandra iväg. Det är alltså i längden vettigare att kunskapsförmedlingen sköts av de kvinnliga medlemmarna som i högre grad stannar i gruppen.

Förutom att påpeka skillnaden i hanlig och honlig utlärningskapacitet är studien troligen det första fältmässiga belägget på att social inlärning förekommer bland schimpanser.

Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.

Myror sämre än sitt rykte

2010-03-18T08:00:00.004+01:00

Myror brukar betraktas som strävsamma små kryp som stretar på med inget annat än stackens och kollektivets bästa för ögonen. Och det stämmer väl med två viktiga undantag: när myrdrottningen blir egoist och när arbetarna revolterar och massakrerar alla drottningar utom en.

Att arbetsmyrorna då och då röjer upp bland drottningarna för att undvika överbefolkning är känt sedan tidigare. Det är kunskapen om drottningens egosism som är ny och har tagits fram genom ett mångårigt studie av myror vid Köpenhamns och Paris universitet.

Drottningen har en uppgift: producera ägg som blir arbetare som gör stacken livskraftigt. Ofta finns det fler än en drottning i en stack och det är en önskan om att bli den överlevande drottningen efter den närmast oundvikliga massakern som utlöser det osolidariska betendet.

När stacken börjar närma sig den storlek som utlöser massakern på drottningarna upphör drottningen med att göra sitt jobb, nämnligen att producera ägg. Istället använder hon energin som skulle gått till äggproduktion till att göda sig själv. En stor och präktig myrdrottning har nämligen större chans att skonas när arbetsmyrorna inleder sin massaker. Hon sätter alltså sitt väl och ve framför stacken.

Studien om myrdrottningarnas bristande solidaritet är publicerad i Procedings of the Royal Society B.

Rädd för halkan? Sätt sockorna utanpå skon!

2010-03-17T14:06:00.002+01:00

Kanonvinter och vår i all ära, men det blir halt. Nu har dock våra nyzeeländska vänner på vingliga ben beträtt det vetenskapliga fältet fotgängarväggrepp. Och de har en rekommendation som kan rädda våra bräckliga ben.

I en studie, omfattande 30 fotgängare med tidigare erfarenhet av väggreppsrelaterade fallolyckor, testade man hypotesen att sockor utanpå skorna minskade risken att slinta. Sagt och gjort. Försökspersonerna (som utvaldes bland de förbipasserade) utrustades med sockbeklädda skodon och sändes ut på ett sluttande isigt plan. (Sockorna var tillverkade av en akryl/ullblandning) Efter den äventyrliga promenaden, som klockades och jämfördes med kontrollgruppen som tvingades promenera utan extern sockbeklädnad, fick de ange på en femgradig skala hur halt de ansåg att det varit.

Personerna med extern sockbeklädnad upplevde promenaden som mindre halkig. De avverkade också teststräckan något snabbare.

Slutatsen är att externa sockor minskar risken för väggreppsrelaterade fallolyckor för fotgängare under perioder med låg underlagsfriktion. Studien är presenterad i The New Zealand Medical Journal.

Fler fiskar vid Grönland - det kan vara riktigt illa.

2010-03-17T13:48:00.002+01:00

Havet runt Grönland blir allt mer artrikt. Det låter som en god nyhet, men det är det troligen inte.

- Hela 57 arter har tillkommit sedan den senaste räkningen 1992. Den stora frågan nu är om det beror på högre vattentemperaturer orsakade av klimatförändringen. Vi tror att åtminstone fem av de nya arternas närvaro beror på högre temperaturer vid Grönland, säger Peter Rask Möller projektledare vid Statens Naturhistoriska Museum som är knutet till Köpenhamns universitet.

Temperaturerna i havet runt Grönland har också de senaste tio åren varit höga. Betydligt högre än under den ”värmeperiod” som rådde där under början av 1900-talet då en del av de arter som nu hittas vid Grönland återfanns där. Det tyder på att förändringen i fiskfaunan kan kopplas till temperaturförändringen. Men helt säkert är det inte. Havet runt Grönland är stort och djupt och det kan tänkas att de nu påträffade arterna funnits där men tidigare slunkit ur forskarnas garn.

Studien är beskriven i tidskriften Zotaxa

Ungdomar mer rädda på stan än äldre

2010-03-01T15:19:00.000+01:00

Det är inte de äldre som är mest oroliga när de vistas i stadsmiljöer. De unga är betydligt räddare visar forskning från Göteborgs universitet. Särskilt om man är ung, ensam och har upplevt våld mot sig själv eller någon annan.

Just den upplevda ensamheten kan innehålla nyckeln för att göra stadsmiljöer tryggare.

– Vi måste befolka rummet, planera vår stad så att det syns att vi inte är ensamma och att det finns någon som bryr sig om våra offentliga miljöer. Det kan vara mer effektivt att se till att det finns tillräcklig – och fungerande – belysning längs gångvägarna än att enbart satsa på brottsförebyggande åtgärder, säger Gabriella Sandstig.

Att själv ha utsatts för hot och risker är den vanligaste förklaringen till känslor av otrygghet. Men studien visar att det inte enbart gäller de som har blivit utsatta själva, utan också de som har sett andra drabbas. I motsats till vad tidigare studier visat känner unga sig mer otrygga än äldre.

När det gäller påverkan från media är bilden mer komplex. Mediaskildringar påverkar i sig inte känslor av trygghet eller otrygghet i någon större utsträckning, däremot spelar människors föreställningar om medias rapportering stor roll.

Den som anser att media underdriver när det gäller risker, hot och våld känner sig i större utsträckning otrygg än den som anser att mediabilden är korrekt eller överdriven.

Ännu en ny marin art upptäckt utanför Gullmarn

2010-03-01T15:03:00.000+01:00

Havet är inte bara djupt, det är stort också. Därmed är det svårt att utforska och när man väl gör det med viss frenesi och kunskap så brukar det medföra att ännu ett anatal arter kan läggas till listan om cirka 1,5 miljoner redan beskrivna.

Till listan på nyupptäckta arter kan man nu lägga Grania occulta, upptäckt utanför Gullmarsfjorden av zoologen Pierre De Wit vid Göteborgs universitet – som hittat nya djurarter vid både Stora Barriärrevet, Nya Kaledonien och utanför Gullmarsfjorden i Bohuslän.

Grania occulta kan skiljas från en tidigare känd art med hjälp av DNA. Maskarnas genetik visar att de båda arternas evolutionära historia faktiskt är helt skild, och att den ena av dem i själva verket är närmare släkt med en art som ser helt annorlunda ut.

– Arter som tidigare uppfattats som samma kan visa sig ha helt olika funktion i ekosystemet, och vara olika toleranta för till exempel miljögifter. Detta är naturligtvis viktigt att veta för att kunna vidta rätt åtgärder för att skydda vårt djurliv, säger Pierre De Wit.

Hittas i djuphaven

Grania är en omkring två centimeter lång och mestadels vit mask som påträffas i marin sand världen över, från tidvattenzonen och långt ner i djuphavet. Forskaren Pierre De Wit vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, arbetar med att kartlägga exakt hur många arter av Grania det finns och hur de är besläktade med andra organismer.

Avhandlingen kan läsas här.

Många lärare har problem med rösten

2010-03-01T12:56:00.001+01:00

Fler än var tionde lärare har problem med rösten visar en färsk undersökning gjord vid Lunds universitet. De besväras av ständiga harklingar och heshet. För en del är problemen så allvarliga att de stannat hemma för att spara rösten. Ungefär en tredjedel av de lärare som har problem uppger att de gjort det. Nästan var tionde lärare som inte upplevde att de hade problem med rösten säger att de stannat hemma för att spara på rösten.

– Att många stannar hemma för att skona rösten fast de inte anser sig ha några röstproblem tyder på att röstproblem tas som något självklart inom lärargruppen. Man verkar anse att det helt enkelt hör till yrket! kommenterar Viveka Lyberg Åhlander.

Tidigare innehöll lärarutbildningarna röstträning men det försvann under 1970-talet.

Att lärare har problem med rösten beror inte bara på att de talar mycket och ibland tvingas att överrösta pratiga elever. Den fyssiska arbetsmiljön har stor betydelse. Drag, bullriga ventilationer och torr luft bidrar till problemen.

Det finns små knep att ta till. Står man med ryggen mot svarat tavlav fungerar den som röstförstärkare. De vita kritfläckarna får man försöka stå ut med.

Importräkor kan hota hummerfisket

2010-02-26T11:30:00.000+01:00

Virus i frysta råa tigerräkor från Asien kan göra att White Spot Disease får fäste bland svenska kräftdjur.

– Om en sådan räka slängs ut i ett naturvatten eller används som bete vid fiske föreligger en uppenbar risk för att sjukdomen sprids bland svenska kräftdjur, säger Anders Hellström, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

White Spot Disease är en sjukdom som angriper kräftdjur. Den påvisades första gången 1992 på räka i Kina och har sedan dess spridit sig över hela Asien till Syd- och Nordamerika samt Afrika. Den har vid två tillfällen påvisats i södra Europa. Viruset kan orsaka sjukdom hos många olika arter av kräftdjur, till exempel hos hummer, krabba och kräfta.

En introduktion av viruset skulle drastiskt kunna minska populationerna av kräftdjur i svenska vatten.

– Sportfiskeorganisationer, vattenägare och kommuner har en viktig uppgift i att sprida information om riskerna och att verka för att reglerna följs, säger Anders Hellström.

Bilavgaser kan ge hjärtsjukdomar

2010-02-24T08:08:00.001+01:00

Att leva i en miljö med mycket bilavgaser kan öka risken för att dö i en hjärtsjukdom visar en studie utförd utmed en motorväg i Los Angeles. Forskarlaget från USA, Schweiz och Spanien mätte med ultrajud tjockleken på åderväggarna i halspulsådrorna hos människor bosatta nära en livligt trafikerad motorväg.

De fann att åderförkalkningen hos dessa personer var snabbare än för personer bosatta på längre avstånd från trafiken. Tillväxten motsvarade tjockleken av ett hårstrå vart femte år vilket i de här sammanhangen anses vara mycket.

Eftersom åderförkalkning anses ligga bakom flertalet dödliga hjärtproblem så är resultaten av stor betydelse.

-Slutsatsen av detta är att åtgärder för att minska föroreningarna från biltrafiken kan ha större positiva häloseffekter än vad vi hittills trott, säger Michael Jerrett vid Kaliforniens univesitet i Berkeley.

Studien är presenterad i PloS One, en Internetbaserad vetenskaplig tidskrift, men resultaten är lite tvetydiga: Att åderförkalkningen påskyndas av bilavgaser kunde bara säkert påvisas för vissa grupper som de som har höga kolesterolvärden och personer med sociala problem.

Å andra sidan backas resultaten upp av andra studier som visat på förhöjt blodtryck på grund av exponering för bilavgaser.

Kan curry hejda och bota Alzheimers?

2010-02-23T12:29:00.001+01:00

Forskare vid Kaliforniens universitet i Los Angeles (UCLA) har i experiment visat att curry, eller rättare sagt en beståndsdel i en av ingredienserna, kan hejda utvecklingen av Alzheimers och även kurera skadade hjärnor. Det aktiva ämnet som vid försök på möss, genetiskt modifierade så att de snabbt utvecklar Alzheimers, är kurkumin som ger gurkmejan dess gula färg. När mössen fick det tillbakabildades de förändringar i hjärnan som ger sjukdomen.

Men innan du av omsorg om din hjärna ger dig ut och beställer indiskt käk så betänk att den portion gurkmeja som krävs för att mostvara den dos som mössen fick är hundra gram. Det vill säga fyra till fem kryddburkar vilket torde kunna förvandla vilken måltid som helst till en mardröm.

Än så länge har gurkmejemetoden bara testats på möss. Om den också har effekt på människor så borde det synas i de kulturer där curry är vanligt i maten.

- Indiska samhällen som regelbundet äter kurkumin har förvånansvärt få fall av Alzheimers. men vi vet inte varför, säger Susanne Sorensson vid The Alzheimers Society.

Forskarna vid UCLA hoppas nu gå vidare med stuider av curryeffekten på människor. Det man hoppas på är att kunna framställa ett preparat som gör det lite enklare att få i sig dosen.

Sång kan rädda talet för strokedrabbad

2010-02-23T08:26:00.000+01:00

Det är inte ovanligt att strokepatienter får problem med talet, helt enkelt för att de delar av vänster hjärnhalva som sköter talet skadas eller slås ut. Det går, med hjälp av träning, att "flytta" talfunktionen till höger hjärnhalva. Det är inte lätt men det finns en genväg.

Genom att få patienterna att sjunga kan de ofta forma fullt begripliga meningar även om de inte kan tala.
Detta kan man utnyttja till att genom sång förbättra det nya talcentrat i höger hjärnhalva.

- Musik kan vara ett alternativt sätt att engagera de delar av hjärnan som annars inte används, säger professor Gotffried Schlaug vid Beth Israel Deaconess Medical Center and Harvard Medical School in Boston i USA.

När patienterna sjunger så skapas ny kopplingar som hjälper till att återskapa förmågan att tala.

Skälet till att sångträning kan bli ett sätt att återfå talförågan är att sång och musik engagerar områden utspridda över hela hjärnan.

ReklamTV gör barn överviktiga

2010-02-15T15:09:00.000+01:00

Det är inte TV-tittandet i sig som gör amerikanska barn feta. Det är reklamen som är boven. Feta blir barnen först när de tittar på kommersiell TV med många matannonser, matannonser som till övervägande delen gör reklam för fet och/eller sockerspäckad skäpmat.

Det är forskare vid Kaliforniens universitet i Los Angeles som studerat sambandet mellan övervikt hos barn och den tid de tillbringar framför TV-apparaterna. 3 563 barn upp till tolv år ingår i studien. Forskarna ha tagit hänsyn till barnens och mödrarnas vikt, utbildningsnivå och vilken typ av program barnen såg på. Och även med hänsyn tagen till detta så står slutsatsen fast: TV-reklam gör barn feta.

Undersökningen är gjord i USA där barn är regelbundna TV-tittare från två års ålder och vid fem år tagit del av 4.000 matannonser på TV. På lördagsmornarna ser barnen i snitt en matannons var femte minut.

- Kommersiell TV får barn att äta mycket av sådant som de borde äta lite av som söta flingor, godis, snabbmat och läskedrycker, säger Frederick Zimmermann en av studiens författare.

Studien är presenterad i American Journal of Public Health.

Gummiduken som producerar el

2010-02-14T21:57:00.001+01:00

Forskare vid Princeton i USA har med hjälp av nanoteknik producerat en gummiduk som producerar el när den böjs och töjs. Gummiduken kan om den sys in i kläder eller skor och fungera som energikälla till mobiltelefoner, mp3-spelare och annan elektronik som vi tycker om att bära med oss.

Om man använder sig av en gummiduk som går att operera in i människokroppen kan den fungera som energikälla till pacemakers, hörapparater och annat. (För att driva en pacemaker lägger man en duk som utnyttjar bröstkorgens andningsrörelser.)

Det är praktiskt, men det riktigt fina i kråksången är att gummiduken rör sig när man tillsätter ström. Det betyder i princip att man kan operera in en duk som producerar ström och använda en annan duk som "motor" i exempelvis en pacemaker, eller utnyttja materialet till att göra mycket små kirurgiska instrument som används inne i kroppen.

Rent tekniskt består gummiduksbatteriet av keramiska nanoribbor inbäddade i silikongummi. Metoden är sådan att den är relativt enkel att skala upp eller ner.

Sexdebatten i Danmark polariseras - Förbudskraven växer

2010-02-12T15:07:00.001+01:00

Den offentliga debatten om sex och sexualitet har blivit hårdare och mer polariserad på senare år visar en undersökning av medieinnehåll från 2004 till 2006 utförd vi Köpenhamns universitet. Tongångar poch fördömmanden baserade mer på rädsla och fördommar än på fakta hörs oftare och de ackompanjeras i hög grad av rop på förbud mot såväl publicering av sexskidringar som mot att utföra dem.

- Mina textanalyser visar att fruktan och fördömandet huvudsakligen riktar sig kvinnors och ungdomars sexvanor. Detta fördömmande är ett uttryck för en sexualmoralism där man vill påtvinga andra en viss sexualitet som man anser vara den riktiga, säger Morten Emmerik Wöldike vid socilogiska institutionen.

- Därmed skapar, och reproducerar, man en sexuell rangordning, där vissa sexuella drifter och aktiviteter värderas positivt och som riktiga, sunda och goda, medan andra lustar, som till exempel analasex, gruppsex och pornografi, utesluts. Det som faller utanför den förhärskande inställningen om den goda sexualiteten drabbas av misstänkliggörande, demonisering och sjukliggörs, fortsätter han.

Som ett brev på posten, efter att vissa sexuella uttryck misstänkliggjorts dyker kraven på förbud upp i medierna. Men det som sägs i den offentliga debatten är inte nödvändigtvis det som danskarna tror på.

- Textanalyserna tyder på att de, på rädsla och fördomar baserad åsikterna i dagspressen i hög grad formuleras av en bred grupp opinionsbildare, av feministiska grupper och politiker från center/vänsterflygeln. Men sexualmoralismen delas inte nödvändigtvis av befolkningen. Exempelvis pekar opinionsundersökningar på att det inte finns majoritet för att förbjuda köpesex, säger Morten Emmerik Wöldike.

Läs mer här.

Klimatförändringen kan ge fler trafikolyckor i Göteborgstrakten

2010-02-12T13:14:00.000+01:00

Om klimatförändringarna ger Sverige ett mildare klimat kan det innebära att antalet trafikolyckor ökar visar forskning från Göteborgs universitet. Det känns som en oväntad effekt eftersom man vanligen sätter likhetstecken mellan vinter och halka och olyckor.

Men det är inte en stabil vinter med minusgrader och vinterväglag som är farligast.

— Det är när den lägsta, dagliga temperaturen rör sig från noll grader och uppåt som olycksrisken är som störst. När vi inte tror det är halt, och temperaturen säger att det inte är halt, kör vi som om det vore sommarväglag. Men i temperaturer kring noll kan det uppstå fläckvis halka, och då är olyckan framme, säger Anna Andersson, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper.

Anna Andersson har räknat ut att, om klimatmodellerna är korrekta, kommer antalet sådan dagar i Göteborgsområdetatt nära nog fördubblas vilket då kan ge en lika stor ökning av trafikolyckorna med 88 procent, eller från 83 till 159 olyckor i genomsnitt.

Studien visar också att antalet tillfällen med halt väglag orsakad av nederbörd kommer öka i de norra delarna av landet. En annan slutsats är att olyckorna orsakade av snö är fler under kallare vintrar, medan olyckorna orsakade av halt väglag är fler under milda vintrar.

Varning för bankort med chip! De är lätta att lura visar Cambridgeforskare

2010-02-12T08:54:00.004+01:00

Allt fler bankkort/betalkort utrustas med ett chip i ena änden. Det används som identifikation vid inköp och kräver egentligen att användaren också knappar in sin PIN-kod. Men det systemet är inte säkert hävdar forskare vi Universitetet i Cambridge i Storbritannien.

Men hjälp av en mycket enkel utrustning kan en oärlig person, utan att känna till PIN-koden, använda kortet.

- Den tekniska kunskap som krävs för att genomföra bedrägeriet är mycket låg och den elektroniska utrustning som krävs kan göras så liten att personalen i butiken inte lägger märke till den, säger forskaren Stephen Murdoch.

Det som är extra lömskt är att det ser ut som om kortet har använts med en korrekt PIN-kod. På kortinnehavarens konto kommer köpet att registreras som om det vore gjort med en korrekt PIN-kod: "Verified by PIN-code". Det ställer till problem för bankkunden, hävdar Cambridgeforskarna, eftersom bankerna väljer att tro på sitt system och istället anklaga kunden för att ha slarvat med sin PIN-kod. Någon ersättning lär de heller inte få eftersom det ser ut som att kunderna slarvat med PIN-koden. Bankerna skjuter över ansvaret för ett icke fungerande säkerhetssystem till sina kunder.

- Vi har testat på kort från alla större banker i Strobritannien. Alla var sårbara för ett bedrägeriförsök, säger Stephen Murdoch som är kritisk till att den brittiske bankombudsmannen inte agerar.

Eftersom bank- och kreditkort fungerar internationellt är det inte otänkbart att svenska kort med chip är lika lätta att lura. Håll hårt i koret alltså.

En ingående beskrivning här.

Kvinnor äter hälsosammare i närheten av män

2010-02-11T12:12:00.001+01:00

Vill man banta ska man välja sitt måltidssällskap noga. Åtminstone om man är kvinna. Bäst är att äta tillsammans med män.

När det är män i närheten äter nämligen kvinnor mer kalorisnål mat. Och ju fler män desto magrare blir den kvinnliga kosten. Det visar resulatet av en fältstudie som rör omkring 470 ungdomar i studentmatsalen i McMasters universitet i Ontario, USA.

Forskarlaget tog sig helt enkelt före att närgånget studera vad studenterna hade på sina tallrikar och fann då att ju större andel män det var vid bordet desto mer sallad och andra kalorisnåla matvaror fyllde studentskornas tallrikar.

Förklaringen till det besynnerliga betendet är enligt Meredith Young att vad som finns på tallriken kan ha samma signalvärde som en snygg klädsel eller en vällagd sminkning. Därmed blir måltidens sammansättning en del i strategin för att finna en sexpartner.

- Salladsbladen på tallriken ska säga, Jag är söt; jag är attraktiv; jag tar hand om mig själv, berättar Meredith Young.

Mäns matvanor påverkades emellertid inte alls av antalet kvinnor vid borden.

Personerna i undersökningen är inte slumpmässigt utvalda. Därför hänger studiens värde utanför universitetsmatsalen på hur väl man kan förklara mekanismerna. Och det finns en del som tyder på att slutsaterna har allmän giltighet. Andra studier visar hur matvanorna påverkas av sällskapet: Det är skillnad på att bryta bröd med en tilltänkt arbetsgivare och en gammal god vän. Och man vet att sedan tidigare att matvanor har en signalfunktion. En grötfrukost och en champagnefrukost säger helt olika saker. Därför kan man anta att effekten är likartad i de kulturer där en smal kropp betraktas som attraktivt.

Egenintresse (delvis) bakom Sveriges klimatansvar

2010-02-11T07:00:00.003+01:00

Sverige har i Kyotoavtalet tagit ett större klimaansvar än andra länder och kommer troligen också att överträffa de egna målsättningarna. Det känns ju bra. Men innan vi slår oss för bröstet och pekar finger åt andra nationer ska vi nog tänka en gång till. De svenska motiven är inte helt snövita visar en färsk avhandling från Göteborgs universitet.

Visst, till en del förklaras Sveriges agerande av berättelsen (forskartugg för hur vi förklarar och motivera vårt agerande) om en miljöengagerad nation beredd att ta sin del ansvaret. Men samma nation har också underhållit berättelsen om att miljöteknik kan vara en ny svensk affärsidé. Exportpengar och fördelar som motiv för miljöarbete alltså. Eller om man vill vara cynisk: Vi planerar att bli rika på klimatarbetet.

– Kombinationen av dessa berättelser har bidragit till att ge Sverige legitimitet både bland fattiga länder och bland aktörer i den rika världen som har menat att klimatpolitik innebär en uppoffring. Det återstår att se om Sverige fortsätter på det här spåret i kölvattnet av Köpenhamnsprocessen, säger Mathias Zannakis.

Bevis för rörligt liv före den kambriska explosion

2010-02-10T12:58:00.002+01:00

Livet på jorden har inte utvecklats i en lång lugn följd. Snarare tvärttom. Perioder av stadig tillväxt har följts av perioder av massdöd av arter och snabb expansion.

En av de mer dramatiska plötsliga och snabba tillväxterna skedde för cirka 450 miljoner år sedan och kallas ibland för den kambriska explosionen.

Tiden för den kambriska är lite mystisk. Det finns nämligen väldigt få spår av större livsformer vilket har tolkats dels som att livsformerna inte hade skelett vilket förklarar bristen på fossil, och att de inte rörde på sig och därför inte lämnade några spår som kunnat bevaras i fossilerat sediment.

Den synen utmanas nu delvis av fynd gjorda i Kanadensiska Newfoundland. Där har en internationell forskargrupp upptäckt prekambriska spår av djurrörelse. Det man funnit ser ut ungefär som spåren efter en snäcka som krupit över en sandbotten och man tror att det djur som ansvarat för spårbildningen kan ha varit ett djur som påmint om nutida havsanemoner.

Cigarettsmugglingen tredubblades på ett år

2010-02-10T08:36:00.000+01:00

Trots att den totala rökningen i Sverige minskar så ökar smugglingen drastiskt visar forskning från Stockholms centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforsknings årsrapport om svenskarnas tobakskonsumtion för 2008.

2007 gick 144 miljoner smuggelscigarretter upp i rök i Sverige. 2008 var antalet insmugglade cigarretter uppe i 440 miljoner. Det är en ökning på 205 procent vilket betyder att smugglingen mer än tredubblats.

Även den icke kommersiella vidareförsäljningen av lagligt privatimporterade cigarretter ökade under tidsperioden. Men med betydligt blygsammare sex procent till cirka 134 miljoner cigarretter.

Trost den ökade privata, lagliga eller olagliga införseln av cigarretter så köps flertalet av det sju miljarder taggar som går upp i rök i Sverige i den reguljära handlen.

- Den registrerade försäljningen, det vill säga den som beskattas i Sverige, har minskat under 2008 men samtidigt har den oregistrerade konsumtionen ökat. Denna utveckling är helt i motsats till hur utvecklingen för den registrerade och oregistrerade alkoholen ser ut, berättar Tove Axelsson Sohlberg vid Stockholms centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD.

Svenskarna röker dock mindre. Den totala cigarettkonsumtionen fortsatte att minska under 2008 och var cirka 2,7 procent lägre än 2007 och 7,7 procent lägre än 2006. Denna utveckling får stöd i andra uppgifter som visar att andelen dagligrökare minskat under samma period.

Det upplysta husdjursvalet: Katt

2010-02-10T07:36:00.006+01:00

Kattägare är betydligt mer högutbildade än vad hundägare är visar en undersökning som genomförts vid Bristols universitet i Storbritannien. I 47 procent av katthushållen har minst en person en universitetsexamen, för hundhushållen gäller det bara i 38 procent av fallen.

En orsak till att katter i högre grad väljs av högutbildade kan, enligt undersökningen bero på att karriären som möjliggjorts av utbildningen kräver en större insats i arbetstid vilket gör hundägandet mer komplicerat.

-Men vi vet inte säkert varför det finns en skillnad i utbildning mellan katt- och hundägare, säger Jane Murray vid universitetet i Bristol.

Det finns andra skillnader mellan katt och hundägare i Storbritannien. Lite förenklat kan man säga att den typiske brittiske kattägaren är en kvinna i staden medan män på landsbygden föredrar hundar.

Intressant

Smör höjer kolesterolet mindre än olivolja

2010-02-09T12:37:00.003+01:00

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell.

Den främsta förklaringen till smörets relativt låga blodfettsstegring är att ca 20 procent av fettet i smör består av korta och meddellånga fettsyror. Dessa används direkt som energi och påverkar därför aldrig blodfetterna i någon större omfattningen. Sjukvården använder f ö dessa fettsyror till patienter som har svårt att ta upp näring – de är med andra ord bra fettsyror.

– En ytterligare förklaring, som vi spekulerar i, är om tarmcellerna föredrar att lagra smörfett framför långkedjiga fettsyror från vegetabiliska oljor. Smöret ger dock en liten högre halt av fria fettsyror i blodet, vilket är en belastning för kroppen, förklarar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet.

Att skillnaden är större för män beror bl a på hormoner, storlek på fettdepåer och grundläggande omsättningsskillnader (metabolism) mellan män och kvinnor, något som är känt sedan tidigare. Situationen försvårar tester på kvinnor, eftersom de måste testas under samma period under menstruationscykeln varje gång för att få tillförlitliga resultat.

– Resultaten nyanserar bilden av olika kostfetter. Olivoljans har studerats så otroligt mycket och dess förtjänster lyfts ofta fram. Att smör höjer blodkolesterol på lång sikt är välkänt medan dess kortsiktiga effekter inte är lika väl studerade. Visst är olivolja bra, men resultaten visar att olika matfetter kan ha olika fördelar, poängterar Julia Svensson.

Råg hälsosammare än vete

2010-02-09T08:05:00.000+01:00

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag.

Den stora skillnaden mellan vit råg och vitt vete överraskar forskarna.

– Exakt vad det är som gör att råg ger en stabil blodsockerkurva vet vi ännu inte. Men vi kommer allt närmare en lösning. Det finns nämligen flera olika typer av råg, och alla typer ger inte samma utslag, vilket gör att några kan sållas bort från fortsatta studier. Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter, berättar Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien. Nästa vår lägger hon fram en avhandling i ämnet.

Vill man verkligen optimera hälsofördelarna ska man, enligt Liza Rosén, äta gröt eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med.

– Då får man rågens alla fördelar. Kliet innehåller ju många nyttiga fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det bidrar också till mättnaden och till att sänka blodsockersvar på längre sikt, däremot såg vi alltså inte så fina resultat vad gäller blodsocker och insulin direkt efter måltiden, berättar hon.

I måltidstester såg forskarna också att personer som åt kokta rågkärnor till frukost blev mättare och åt signifikant mindre till lunch, närmare bestämt 16 procent mindre i energiintag, jämfört med när de åt bröd gjort på vitt vetemjöl. De såg också att både bröd och gröt gjort på vit råg och fullkornsråg mättar mer än vitt vetebröd. Allra effektivast var råggrötarna.

– Antagligen är det vattnet i gröten som ökar mättnadskänslan. Men vattnet måste vara blandat i gröten, dricker man samma mängd vatten till rågbröd blir inte resultatet lika bra, tydliggör hon.

Djurlivet skadas fortfarande av miljögifter

2010-02-08T14:43:00.002+01:00

Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.

Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning i jordbruket innebär att hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna försvinner från odlingsmarken. Forskarna fann dessutom att den biologiska kontrollen av skadegörare försämrades, mätt som antalet utplacerade bladlöss som åts upp av sina naturliga fiender. Alla dessa minskningar var starkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel.

– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, säger professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet.

I många områden har mångfalden av biotoper (livsmiljöer) i landskapet minskat drastiskt i och med jordbrukets intensifiering. Häckar, åkerholmar, öppna diken och andra icke-produktiva inslag i landskapet har försvunnit. På själva jordbruksmarken har användningen av handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel ökat.

Glöm lampor - nanotekniken ger oss lysande tapeter.

2010-02-08T12:01:00.001+01:00

Med hjälp av det nya supermaterialet grafen har forskare vid bland annat Umeå och Linköpings universitet lyckats tillverka en ny typ av belysningskomponent. Den är billig att tillverka och går att återvinna till 100 procent.

Resultaten, som öppnar för exempelvis lysande tapeter helt i plast, publiceras i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.

Nu presenterar forskarna vid Umeå och Linköpings universitet tillsammans med amerikanska kolleger ett alternativ till OLEDs, en organisk ljus-emitterande elektrokemisk cell (LEC). Den är billig att tillverka och den genomskinliga elektroden är tillverkad av kolmaterialet grafen.

— Det här är ett viktigt steg i utvecklingen av organiska belysningskomponenter, både från ett tekniskt och ett miljömässigt perspektiv. Organiska elektronikkomponenter lovar att bli mycket vanligt förekommande i nya spännande applikationer i framtiden, men detta kan skapa stora återvinningsproblem. Genom att använda grafen istället för konventionella metallelektroder kommer framtidens komponenter att bli mycket enklare att återvinna och därmed miljömässigt attraktiva, säger en av forskarna Nathaniel Robinson från Linköpings universitet.

Eftersom alla delar kan framställas från lösning kan LEC också tillverkas på rulle i en tryckpress på ett mycket kostnadseffektivt sätt.

— Detta öppnar dörren för en framtida billig tillverkning av helt plastbaserade belysnings- och displaykomponenter i form av stora flexibla ark. En sådan belysning eller tv-skärm går att rulla ihop eller tapetsera upp på väggar eller tak, säger en annan av forskarna Ludvig Edman från Umeå universitet.

Blåbär kan skydda mot tarmsjukdomar

2010-02-08T07:57:00.000+01:00

Att blåbär är nytigt är känt sedan länge. Men nu visar forskning från Lunds tekniska högskola att de kan vara betydligt mer nyttiga än vad man hittills trott. En förklaring till det är blåbärens fibrer.

– En ytterligare förklaring till blåbärens extremt positiva effekt kan vara att bärens fibrer inte bryts ner i så stor grad i grovtarmen utan bildar en stor bulk i grovtarmen. Det innebär att inflammationsframkallande ämnen inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan utan bäddas in i fibrerna istället. Därefter åker dessa ämnen ut med avföringen, förklarar Camilla Bränning.

Förutom fiberefekten innehåller blåbär ämnen som skyddar hälsan. Och den skyddande effekten kan förstärkas.

Forskarna testade olika slags dieter av blåbärsskal, rågkli och havrekli med eller utan en blandning av probiotiska bakterier. Resultaten visar att blåbärens skyddande effekt förstärktes om de åts tillsammans med probiotika.

– Probiotikan visade sig ha skyddande effekt på levern, ett organ som ofta påverkas negativt av tarminflammationer, förklarar Åsa Håkansson.

Blåbär innehåller rikligt med polyfenoler som har en antimikrobiell och antioxidativ effekt. Kombinationen blåbär och probiotika minskade inflammationsdrivande bakterier i tarmen medan mängden hälsofrämjande laktobaciller ökade.

Åsa Håkansson och Camilla Bränning noterade även att om blåbären åts tillsammans med probiotikan ökade halten av smörsyra och propionsyra i blodet, två ämnen som bildas när fibrer bryts ner och som sedan tidigare är kända för att vara viktig energi för tarmcellerna. På senare tid har de även kunna visats påverka immunförsvaret positivt. Det verkade helt enkelt som om absorptionen av dessa komponenter underlättades i närvaro av probiotika.

Mer om resultaten här.

Fotboll bättre än medicin

2010-02-05T07:50:00.001+01:00

Fotboll kan vara mer än ursäkt för ett ökat intag av alkohol och friterade potatisprodukter och en tummelplats för överbetalda reklampelare/spelare som marknadsför produkter producerade i skadliga arbetsmiljöer av underbetalda arbetare utan anställningstrygghet, reglerade arbetstider, fackliga rättigheter med mera. Fotboll kan också ha en positiv sida visar studier från Köpenhamns universitet.

Tricket är att få de försoffade fotbollsfansen att överge TV-soffan och chipsskålarna och snöra på sig kängorna för en dosegenupplevd fotbolls. I ett försök tog man en grupp inaktiva män och lät dem under tre månader täna fotboll två gånger i veckan. Resultaten var positiva:

Blodtrycket sjönk, fett förbrändes, risken för benbrott minskade och vilopulsen sjönk. Resultaten överträffade de normal läkarråden om sund kost och motion _ alltså: Fotbollen - Läkarvetenskapen 4-0.

I ett sidoprojekt testades både lång och kortsiktiga effekter för både män och kvinnor. Fotbollsträning minskade riskfaktorerna för hjärt kärlsjukdomar, kolesterolhalterna sjönk, hjärtfunktion förbättrades, blodkärlens elasticitet blev bättre. Effekten för fotbollsträning var större än vid styrketräning och jämförbara med löpträning.

Tabellen så här långt:

Fotboll - Läkarvetenskapen 3-0

Fotboll - Styrketräning 4-0

Fotboll - Löpning 4-4

Så fotbollsträning, och troligen annan idrottsträning, har potential att vara direkt hälsobringande. Fast då får man försöka bortse från idrottens övergripande mål som TV-exponering, jakten på reklamkontrakt, elitfokus, sjuklig fokusering på vinnare et cetera. Det vill säga sånt som har en tendens att hålla behövande fd soffpotatisar borta från träningen.

Internetberoende kopplat till depression

2010-02-04T12:56:00.019+01:00

Det finns en koppling mellan ett beroendeliknande användande av Internet och depression visar forskning som utförts vid universitetet i Leeds i Storbritannien. Forskningen som bygger på enkätsvar från 1300 personer tyder på att ungefär ungefär en procent av de som besvarat enkäten är Internetberoende.

Deltagarna i undersökningen är inte slumpmässigt utvalda utan har rekryterats via sociala sajter på Internet. Det går därför inte generalisera och säga att en procent av Internetanvändarna är beroende. Sannolikt är det färre eftersom rekryteringen till enkäten skett på Internet och därmed troligen i en population som använder Internet mer än normalanvändarna.

Den grupp som i undersökningen stiger fram som Internetmissbrukare och har utvecklat ett närmast tvångsmässigt Internetanvändande och ersatt det riktiga livet med ett liv i chattrum och på sociala sajter är i högre grad drabbade av depressioner.

Men resultaten i studien ger inga skäl att sluta följa denna blogg (Som väl är farligt beroendeframkallande?). Det går inte att säga vad som är höna och vad som är ägg. Det är minst lika sannolikt att det är så att deprimerade personer har lättare för att utveckla ett osunt internetberoende som att hög användning av Internet leder till depression. Men kopplingen finns där och det kan vara klokt att ta reda på hur det ligger till.

- Även om överdriven Internetanvändning inte kan sägas orsaka mentala problem, men om en Internetberoende person ersätter meningsfulla relationer med virtuella kontakter på Internet kan det ha en negativ inverkan på deras mentala hälsa, kommenterar Andrew McCulloch resultaten i BBC.

http://intressant.se/intressant

Revolverduellens hemlighet avslöjad - äntligen!

2010-02-04T08:56:00.002+01:00

En dansk forskare blev så fascinerad av Västernfilmernas revolverdueller att han med hjälp av en kollega och leksakspistoler sökte svaret på frågan varför filmhjälten, som gentlemannamässig nog låter filmskurken dra sin revolver först, vinner duellen. Revolverdragandet och pangandet i universitetskorridorerna hade nog snart städats undan till lärosätets kuriosaavdelning om inte en av de duellerande akademikerna varit Nihls Bohr som när han inte studerade revolverduellen kartlade atomens inre, bidrog till kvantfysikens utveckling, fick Nobelpriset i fysik 1922 och senare riktade intresset mot lite större vapen som atombomber.

Vetenskapligt arbete brukar beskrivas som att stå på jättars axlar. I den traditionen har nu forskare i Birmingham plockat upp Bohrs avlagda revolverbälte för att gå till botten med frågan varför filmskurken förlorar. Och de har ett svar:

Den som drar sitt vapen sist drar snabbare eftersom han gör det utan att tänka "nu drar jag". Reflexrörelsen är snabbare än den planerade rörelsen. Vilket faktiskt är exakt det som Niels Bohr trodde. Men skillnaden är liten. 21 millisekunder närmare bestämt. Och eftersom hjärnans reaktionstid är cirka 200 millisekunder så ligger den gode cowboyen 180 milisekunder efter. Inte mycket, men tillräckligt för att förlora duellen.

Niels Bohr, som i sina experiment var den snällle cowboyen (inte så överraskande va?) och drog sist, vann dock alla dueller mot forskarkollegan George Gamow vilket bör betyda att Niels Bohr är "The fastest gun in the history of the Nobel Prize". Men han vann för att han var en bättre skytt, inte för att han drog sist. Om jämgoda skyttar möts i en duell så vinner den som drar först. Så enkelt är det - allt annat är dramaturgi.

Studien är presenterad i Procedings of the Royal Society B. Utanför bioduken och de Köpenhamnska universitetskorridorerna kan kunskapen om hur rörelser påverkas av om de är vilje- eller reaktionsstyrda komma att få betydelse för att utveckla metoder för att underlätta livet för personer med Parkinsons.

Filmen visar hur experimentet gick till. Trist nog har Birminghamforskarna övergett pickadollerna och låter studentera trycka på knappar. Visst var det mer stuns i forskningen förr...

Falsk matematik sänkte sjukförsäkringen

2010-02-03T11:52:00.000+01:00

Under 1990-talet och under 2000-talets först år kom den svenska sjukförsäkringen under debatt. Orsaken var att kostnaderna för sjukskrivningarna ökade. Skulden lades på "fusket" som angavs som förklaring till kostnaderna. Men så var det inte visar forskning från Malmö Högskola. Det galloperande fusket var en bluff.

Efter att kostnaderna för den svenska sjukförsäkringen skjutit i höjden vann bilden av de sjukskrivna som fuskare och inbillningssjuka mark. Sveriges sjukförsäkring pekades ut som ett lättlurat system, krav på hårdare tag hördes, drevet gick mot de sjukskrivna.

Vad som inte kom fram i debatten var att antalet nya sjukskrivna faktiskt inte hade ökat särskilt mycket. Istället var det rehabiliteringsarbetet ute på arbetsplatserna som hade havererat, med allt längre långtidssjukskrivningar som resultat.

– Det togs för givet att den höga sjukfrånvaron berodde på fusk och överutnyttjande. Sådant förekommer utan tvekan, men det väldigt lite som pekar på att de problemen verkligen ökade under början av 2000-talet, säger Björn Johnson som skrivit avhandlingen.

Studien omfattar tiden från 1995 och framåt. De påståenden som var vanligast i medierna och den offentliga debatten jämförs med statistik och resultat från bland annat arbetsmiljöforskning, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Många påståenden saknade stöd i statistiken: tvärtemot vad som påstods i debatten minskade till exempel antalet nya sjukskrivna arbetslösa under den här tiden.

– Medierna har inte skött sin granskande uppgift, och politikerna har i sin tur grundat sina beslut på en felaktig och överdriven bild av problemet, säger Björn Johnson.

Därför kunde ohälsa omdefinieras från att handla om dålig arbetsmiljö till att bli en fråga om bristande privatmoral.

Tyska forskare testar nytt sätt att bekämpa virus

2010-02-03T07:11:00.002+01:00

Virus är svårt att bekämpa. Ett skäl till det är att de, i någon mening, inte är levande utan mer ett slags skal för arvsmassa som triggar levande celler att producera kopior av viruset. Detta ger dem också en väldigt hög mutationstakt vilket gör att det är ett evighetsarbete att ta fram vaccin och medicin mot virus eftersom de snabbt blir resistenta.

De tyska forskarna vid Max Planck Society testar nu en annan väg: Eftersom virusen använder sig av levande celler för att reproducera sig så kanske man, istället för att försöka utrota viruset, kan få cellerna att vägra att ställa upp som producenter av nya virus. Därmed hindrar man virusinfektionen från att sprida sig.

Tekniken kallas för RNA-interferens vilket i praktiken innebär att man försöker laborera med genetiken i cellen . Av den mänskliga cellens ungefär 24 000 gener är det blott 287 (hittills) som är med och producerar virus. Målet är att kunna stänga av tillräckligt många av dem för att hindra spridningen av virus utanför den infekterade cellen utan att skapa allvarliga bieffekter på patienten.

Studien där forskningen beskrivs heter "Genome-wide RNAi screen identifies human host factors crucial for influenza virus replication" och är publicerad i Tidskriften Nature.

Utbildad dator kan granska farliga trafikmiljöer

2010-02-02T12:20:00.005+01:00

Kunskapen om "nästan olyckor" är guld värd för dem som vill skapa en säkrare trafikmiljö. Detta bland annat för att tillbuden är vanligare än olyckorna (Därför kan de avslöja fler felaktigheter i trafikmiljön.) Och de kan ge kunskap om trafikfaror innan någon skadats. Men det är dyrt att ta fram informationen. Idag får observatörer ställa sig vid vägkanten för att ta reda på hur bilister, cyklister och fotgängare beter sig i trafiken.

Nu har matematiker och trafikforskare vid Lunds Tekniska Högskola utvecklat ett avancerat datorsystem som själv kan filma och själv analysera inspelningar av trafikhändelser.

Matematikerna har lärt datorn att känna igen fotgängare, cyklister och bilar, hur dem kör och med vilken hastighet. Datorn kan även plocka fram position och avstånd mellan olika fordon. Med den här tekniken kan datorn automatiskt sålla fram den information man söker efter, t ex ”nästanolyckor” alltså händelser som är nästan blev en olycka. På så sätt kan man komma fram till vad som brister i trafikmiljön.

– Efter att ha gått igenom 40 forskningsrapporter om trafikbeteenden kan jag konstatera att i 90 procent av dessa kunde man använda videoanalys för datainsamling. Tekniken behövs både när det gäller att föra forskningen kring trafikantbeteende framåt men även för gatukontor och trafikkonsulter som idag gör \"manuella\" studier, berättar Aliaksei Laureshyn, som doktorerat på sin avhandling ”Application of automated video analysis to road user behaviour”.

Snabbare och direktare sex vid livsfara

2010-02-02T07:32:00.007+01:00

Visst är det romantiskt med en storstilad uppvaktning där hannen kråmar sig och visar upp sig i all sin prakt för att vinna den utvaldas gunst. Nackdelen med romantiska approachen är att den tar tid. Och ibland har man inte det. Ibland är risken att bli uppäten alltför stor. Vad gör man då?

Det kan vara bäst att ta det säkra före det osäkra, glömma kurtisen och snabbt ta sig till närmsta hona för att föra sina gener vidare. I det läget, när döden nafsar i stjärtfenan, blir frågan om medgivande mindre viktig. Åtminstone om man är en guppyhane som känt doften av hungriga rovfiskar i närheten.

Det burdusa parningsbeteendet beskrivs i Sanna Harris avhandling som visar dels att fisk kan känna lukten av rovfiskar och att deras beteende förändras av rovfiskarnas närhet. Förutom det burdusa parningsbeteendet börjar guppystimmet simma tätare.

Avhandlingen heter Behaviour under predation risk – antipredator strategies, behavioural syndromes and sex-specific responses in aquatic prey.

http://intressant.se/intessant

Tufft att vara gammal på finansmarknaden

2010-02-01T12:25:00.000+01:00

Det är inte lätt att bli gammal. Det gör ont i lederna, sömnen blir oroligare och dessutom blir man, visar psykologisk forskning från Stanford, en sämre spelare på den spekulativa finansmarknaden.

Forskningen, som beskrivs i Journal of Neuroscience visar att 20-åriga finansvalpar gör felakatiga val - lägger sina pengar på aktier med sämre avkastning - 20 procent av gångerna. En 80-årig finansräv gör samma misstag 30 procent av gångerna. Däremot fann man ingen skillnad i riskbenägnhet. Ung som gammal valde de riskfyllda aktierna framför de säkrare obligationerna lika ofta.

Under experimentet läste man elektroniskt av hjärnaktiviteten. Det visade sig då att vid de valsituationer där de äldre rävarna valde fel förekom "brus" i den delen av hjärnan där beslutet avhandlades.

- Vi vet inte vad som orsakade bruset. De kanske tänkte på sina barnbarn eller på något annat värdefullt. Problemet är att de signalerna kan läcka in till beslut om att ta finasiella risker, säger Brian Knutson en av de fyra Stanfordforskarna.

Skillnaderna i resultatet kan inte förklaras i att de äldre spelarna hade svårare att komma ihåg den finansiella informationen om respektive aktie. Det tyder på att det brus man identifierade visar på att hjärnan "vandrar" i beslutsprocessen och påverkar den negativt.
http://intressant.se/intressant

Så blev vi vindrickare hela bunten

2010-02-01T08:11:00.000+01:00

Under 1950-talet propgerades det en hel del för vin i Sverige och hittills har man sett det som förklaringen till att Sverige till slut blev en vindrickande nation. Men det stämmer inte, hävdar Paulina Rytkönen som nu fått stöd av Vin- och Sprithistoriska museet för att studera vinets segertåg.

Om det inte var propagandan, vad var det då som fick oss att greppa korkskruvarna? Paulina Rytkönen menar att svaret finns i Sveriges och världens utveckling:

Det som ligger bakom vinets ökade popularitet och intåg i Sverige både inom konsumtion och produktion är istället landets och världens samhällsutveckling. Vinet har precis som Sverige genomgått en klassresa. Vid 1900-talets början var vin en fransk lyxvara, främst för stockholmseliten. I och med industrialismens intåg och den svenska befolkningens ökade välstånd och ändrade konsumtionsvanor och attityder har fler fått tillgång till drycken och den är etablerad i alla samhällsklasser. Minsta lokaltidning har en vinspalt.

- Vinets historia har allt, menar Paulina Rytkönen. Den omfattar bland annat naturen, historien, genus och den ekonomiska, politiska och tekniska utvecklingen.

- För mig är vin mer än en vara, det är en passion!

http://intressant.se/intressant

Trött, seg och med förkärlek för fusk - den mänskliga hjärnan

2010-02-01T07:37:00.001+01:00

Vi vill gärna tro att vi människor är rationella varelser som fattar beslut efter att noga ha övervägt olika alternativ. Det finns till och med en hel ekonomisk skola (The economic man) som bygger på att människor agerar rationellt. Synen på människan som rationell utmanas nu än en gång. Den här gången i en dansk bok om politisk pyskologi.

- Istället för att söka upp information, väga fördelar mot nackdelar med olika alternativ och på den grunden fatta ett rationellt beslut visar undersökningar att hjärnan är lat och i stället tar genvägar, säger Sigge Winthe Nielsen forskare i politisk psykologi vid Statsvetenskapliga institutionen vid Köpenhamns universitet och en av föfattarna av boken.

Det går inte att döma hjärnan alltför hårt för dess lättja och vilja att ta genvägar till besluten. I dagens samhälle är det nödvändigt.

- Genvägarna hjälper den mänskliga hjärnan att förenkla de enorma mängder av information som den utsätts för. Det innebär till exempel att hjärnan hellre litar på information som är helt ny än mer relevant informtion från igår, och att vi litar mer på information som bekräftar våra åsikter än på information som motsäger dem, säger Sigge Winther Nielsen.

Men det får konsekvenser påpåekar han: Den danska säkerhetstjänsten hade tillräcklig information om yxmannen som försökte dräpa en av Muhammedbildtecknarna. Men användningen och tolkningen av den stora mängden information klickade. Hjärnan tog en genväg - hittills hade ingen tecknare utsatts för mordförsök så...

Jakten på nya testamentets mytiska ursprung

2010-01-31T17:42:00.000+01:00

I bibeln finns det fyra evangelier som beskriver Jesus liv och leverna. De är evangelierna enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Bland bibelforskarna finns en allmänt accepterad tro på att två av evangelierna , Matteusevangeliet och Lukasevangeliet, bygger på en gemensam mystisk och för länge sedan försvunnen källa kallad dokument Q.

Tanken bakom det mystiska dokumentet är att Matteusevangeliet och Lukasevangeliet innehåller mycket av det som står i Markusevangeliet, därför anses det sistnämnda ha fungerat som källa till de två andra. Men de båda eveangelierna innehåller också material som inte finns i Markusevangeliet. Och det är här det mytiska Q-dokumentet kommer in. Det anses allmänt vara källan till de uppgifterna.

Vid den teologiska institutionen vid Köpenhamns universitet tror man dock inte på Q-dokumentet.

- Det finns mycket som tyder på att det skiljer 30 till 50 år mellan Matteusevangeliet och Lukasevangeliet. Det är därför troligare att författaren av Lukasevangeliet kände till och använde Matteusevangeliet som källa, säger professor Mogens Müller.

De danska forskarna ska använda tre år och 4,7 miljoner danska kronor till att slå fast sin tes.

Intressant?

Sex meter räddar den biologiska mångfalden

2010-01-31T10:25:00.002+01:00

Effektivt och rationellt skött jordbruksmark ger stor avkastning av den gröda som odlas där. Tyvärr sker det till priset av den biologiska mångfalden. Enkelt uttryckt kan man säga att den biologiska mångfalden avtar i en kedja: färre växter - färre insikter - färre fåglar.

Det är dock enkelt att minska den skadan rejält, visar forskning från Köpenhamns universitet. Sparar man remsor av mark som inte gödslas eller besprutas med bekämpningsmedel får det stor betydelse för det vilda livet.

- Ta bort sprutning och gödning i ganska begränsade områden och fram kommer plantor som blir föda för fjärilar, humlor och fåglar, säger professor Peter Esbjerg.

I det platta jordbrukslandskapet Danmark finns det 9000 mil lähäckar och lästängsel. Det är längs dessa som en buffertzon med opåverkad mark skulle få stor betydelse.

I försöken har man forskarna testat med buffertzoner från 4 till 24 meter.

- I en 24 meter bed zon sker natuligtvis den största förbättringen i antalet och tätheten av arter. Men en buffertzon på bara 6 meter ger faktiskt merpraten av den ökning av arter som v 24 meter ger, säger Peter Esbjerg.

http://intressant.se/intressant

Varning! Dina vänners vänner kan göra dig fet!

2010-01-30T10:23:00.000+01:00

Vid det här laget har väl flertalet gett upp sina nyårslöften. Så det passar bra att en amerikansk Harvardforskare i dagarna levererar den perfekta ursäkten: Det är inte ditt fel! Det är dina vänners och/eller dina vänners vänners fel att du fortsätter gå upp vikt/röka/inte motionerar et cetera. Han uttrycker sig inte så men det är en konsekvens av vad han säger.

Det hela är svårt att tro. Åtminstone den delen som rör vänners vänner - och i än högre grad delen som gäller för personer du inte ens har indirekta vänskapsband till men som du kanske delat lokal med på bio, jobb, teater eller krog. Men sociologen Nicholas Christakis hävdar att det faktiskt fungerar så..

Utgångspunkten i Christakis resonemang är att människor är sociala varelser som lever i mer eller mindre täta nätverk. Det som påvekar en individ nätverket kommer också att påverka andra individer i nätverket. Exakt hur denna påverkan sker är oklart men det finns forskning som tyder på att vi liksom andra flockdjur är genetiskt betingade att följa flocken.

- Det är lika meningsfullt att fråga en rökare varför han slutade som att fråga en enskild buffalo i en hjord varför han valde att springa åt vänster, säger Nicholas Cristakis till The Guardian.

Nicholas Cristakis och hans kollega har testat idén på ett stort datamaterial om befolkningen i Framingham, Massachusetts. Resultaten därifrån tyder på att det ligger något i tanken: Om en vän blir fet ökar sannolikheten att jag blir det med 57 procent. Är det en vän till en vän som lägger på sig ökar risken med 20 procent. En rökande vän ökar sannolikheten att jag ska börja med 36 procent.

Forskningen har fått kritik. Bland annat för att sannolikheten för övervikt och rökstart lika gärna, eller bättre, kan förklaras med socialgrupp eller klasstillhörighet. Å andra sidan har den mötts med entusiasm. "Absolut fascinerande" har Robin Dunbar professor i evolutionär biology vid universitetet i Oxford sagt.

Oavsett den vetenskapliga halten i forskningen så var den något av "talk of the year" i USA förra året och i år kommer boken - Connected - ut i Storbritannien. Så vi lär få höra om detta.

Och som en underbar ursäkt att bryta nyårslöften duger den - oavsett vetenskaplig halt.

http://intressant.se/intressant

EU-stödda danskar jagar Superaloe

2010-01-29T07:36:00.004+01:00

Aloe har används i tusentals år för att lindra och läka sårskador, förebygga infektioner bota förstoppning och mildra hudproblem. I delar av Afrika är den stommen i den traditionella folkmedicinen. Nu ska danska forskare från Köpenhamns universitet med hjälp av EU-pengar ge sig ut på jakt efter en Aloeart med ännu bättre läkande egenskaper än den nu använda Aloe vera.

Aloe vera är bara en art i grupp av åtminstone 500 aloearter i Afrka, på Madagaska och den arabiska halvön. Även om man kanske inte finner den ur läkemedelssynpunkt Superaloe som hägrar i regnskogen så är det troligt att det åtminstone i någon eller några av aloearterna finns substanser som kan få medicinsk betydelse. Den kunskapen hoppas man kunna vaska fram genom att kombinera det traditionella lokala bruket av Aloe med moderna DNA-analyser. I Afrika används nämligen inte mindre än 130 arter i den traditionella medicinen. Forskarna ska analysera 200 arter varav 50 på plats i Afrika och resten i universitetets botaniska trädgård.

Även om resultatet av projektet inte blir nya mediciner till den västerländska medicinen så ska de nya systematiserade kunskaperna om vilka arter som hjälper mot vilka sjukdomer underlätta för den traditionella medicinen.

– Upp emot 80 procent av Afrikas befolkning är, av både kulturella och ekonomiska orsaker, beroende av naturen som leverantör av läkemedel, säger Nina Rönsted lektor på institutet för medicinalkemi vid den farmaceutiska fakulteten.

Expeditionen sker i grevens tid eftersom många Aloearter hotas av utrotning.

http://intressant.se/intressant

Folkhemmets våldsamma födelse

2010-01-28T12:15:00.002+01:00

Sedan begreppet Folkhemmet lanserades på bred front av Socialdemokraterna efter valsegern 1932 har en bild vuxit fram av Sverige som samförståndets land, där konflikter löses genom icke våldsamma metoder. Men den bilden har kanske aldrig varit helt sann. Historikern Stefan Nyzell har i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet granskat strejkkravallerna som utspelades år 1926 vid Möllevången i Malmö.

Frågeställningarna handlar om ifall det finns tillfällen då våld är försvarbart och var gränsen till icke acceptabelt våld i så fall går. Frågor som är högst relevanta även idag.
– Min avhandling är en viktig granskning av den etablerade uppfattningen om Sverige. Se bara på kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg år 2001. Då kunde dåvarande statsminister Göran Persson inte förstå hur något sådant kunde hända i ”samförståndets Sverige”, säger Stefan Nyzell.

De så kallade Möllevångskravallerna utspelade sig i november 1926. Tidigare samma år hade arbetare vid A. W. Nilssons barnvagns- och korgmöbelfabrik gått ut i strejk. Arbetsgivaren kallade in strejkbrytare. I november kulminerade konflikten då en av de strejkande avled efter att ha misshandlats. En misshandel som en strejkbrytare sedermera dömdes i domstol för. Dödsfallet ledde till flera dagar med stora demonstrationer med upp till 8000 deltagare med våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.

Möllevångskravallerna var långt ifrån den enda arbetskonflikten under mellankrigstiden. Mera känd är konflikten i Ådalen 1931, då fem personer sköts ihjäl av militär i samband med en demonstration.

– Jag hoppas att min avhandling ses som ytterligare ett belägg för att demokratin måste försvaras varje dag. Våldet får inte sopas under mattan. Det är farligt om vi avfärdar demonstranter som politiskt omedvetna, säger Stefan Nyzell.

Tuffa val för rådjursmammor

2010-01-28T07:25:00.004+01:00

I öppna landskap löper rådjurskid större risk att bli tagna av räven än i skogsdominerade områden. Samtidigt ökar rågetens chans till ett långt liv med fler framtida avkommor om hon väljer att leva i öppnare jordbrukslandskap, tack vare den goda tillgången på föda. Det visar Jonas Nordström i en avhandling från SLU om rävars och lodjurs predation på kid.

Jonas Nordström från SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen har undersökt hur omfattande rovdjurspredationen är på rådjurskid, i olika landskap och vid olika tillgång på andra bytesdjur.

I barrskogsområdet runt Grimsö förseddes kid med radiosändare för att forskarna skulle kunna följa deras vidare öden. Under de sex år som studien pågick dödades i genomsnitt 14 procent av de märkta kiden av räv under kidens första sommar. Under år med mycket sork dödades färre kid av räv än under år med få sorkar. Räven utnyttjar alltså rådjurskid som ett alternativt byte när sorkarna är få. Detta samband har dock försvunnit i Mellansverige under senare år, då sorktillgången legat på en ganska låg nivå utan uttalade ”sorkår”.

En intressant upptäckt var att lodjur dödade en lika stor andel av kiden under sommaren. Lodjur lever i hög grad av vuxna rådjur, men ingen har tidigare observerat att även små kid ingår i dieten.

http://intressant.se/intressant

Kommuner utnyttjar inte möjligheten att handla grönt

2010-01-27T12:59:00.003+01:00

Genom offentliga upphandlingar har kommunerna ett guldläge att ställa miljökrav på företagen. Men det är ett guldläge som ofta försitts menar rättssociologen Lina Wedin vid Lunds universitet som nyligen skrivit en avhandling om grön upphandling.

Offentlig upphandling handlade förr mest om att staten skulle bli mer effektiv ur en ekonomisk synvinkel. Idag är lagen tydlig med att miljökrav kan ställas vid upphandling av olika tjänster. Ändå görs det bara i 60 procent av fallen och när det görs så är de ofta bara i form av tandlösa ja-och-nej-frågor typ ”finns miljöpolicy?”.

– Ett problem är att samordningen inom kommunerna är dålig, säger Lina Wedin. Det finns kompetens om miljöfrågor men den förblir outnyttjad.

I sin forskning har Lina Wedin studerat åtta kommuner och två regioner som har gjort stora upphandlingar inom byggsektorn. I samtliga fall uppgav upphandlarna brist på tid, resurser och kompetens som skäl till att miljöaspekten kom i bakvattnet. En annan orsak till att man inte ställde miljökrav var att man var rädd för att upphandlingen skulle avgöras i domstol och dra ut på tiden.

– Många upphandlare uppgav också brist på direktiv från politikerna som anledning, säger Lina Wedin.

Läs mer här.

http://intresant.se/intressant

Strålande nyhet: Ljus med knutar

2010-01-27T09:45:00.000+01:00

Vi har väl alla lärt oss att man inte kan lysa runt hörn med en lampa. Det var dock inte riktigt rätt har forskare vid universitetet i Bristol i Storbritannien nu visat. De kan slå knut på ljusstrålarna.

Dr mark Dennis förklarar hur det ligger till:

- Ljuset rör sig genom en rymd ungefär som vatten flyter i en flod. Även om det som oftast flyter i en rak linje från en ficklampa, laserpekare eller liknande så kan ljus också röra sig spiralformig och bilda optiska virvlar. Runt dessa virvlar är ljusets intensitet noll. Kolsvart alltså, men vi ser det inte, säger han.

Vid universitetet i Bristol har man med hjälp av hologram tvingat ljuset att, bokstavligen slå knut på sig självt. Hologrammen formar vägar som ljuset färdas i, och då det lämnar hologrammet så har det slagit knut på sig självt.

En uppfattning om hur knutet ljus kan se ut visas i bilderna här. Den färgade cirkeln är hologrammet, Inne i cirkeln finns det hopknutna ljuset.

Mer om att slå knut på ljuset kan läsas i tidskriften Nature Physics.

http://intressant.se/intressant

Vårtecken blir vetenskap om klimatförändring

2010-01-26T12:33:00.004+01:00

När kommer sädesärlan? När blommar vitsipporna? när skriar Tjällen i viken? Årliga, förhoppningsvis, händelser som vittnar om att våren är i antågande. Nu kan de få en ny och viktig funktion genom att bli indikatorer på hur ett förändrat klimat påverkar vårens ankomst i landet.

Statens lantbruksuniversitet ska nu på 30 fältstationer börja att systematiskt bokföra vårtecken. När uppskrivandet av vårtecken sker under ordnade vetenskapliga former kallas det för fenologi.

Kunskap om tidpunkten för blomning, lövsprickning och höstlöv med mera, det vill säga fenologi, och hur denna påverkas av ett förändrat klimat kommer att vara till nytta för många grupper. Hit hör pollenallergiker, skogs- och jordbrukssektorn, naturvården och inte minst klimatforskarna och deras möjligheter att förutse hur klimatet förändras och vilka effekter det får.

Men för att klara av detta förslår inte SLU:s personal. För att åstadkomma den kvalitet och den geografiska täthet som är önskvärd, kommer nätverket att bestå av såväl professionella, biologiska fältstationer som av frivilliga s.k. fenologiväktare. Dessa kommer att utföra de växtfenologiska observationerna enligt gemensamt, fastställda instruktioner.

I princip blir detta en återgång till ett system som avvecklades för över åttio år sedan.Sverige hade ett motsvarande observationsnätverk under perioden 1873-1926. Över 283 000 växtfenologiska observationer gjordes då på över 350 platser i landet. Det materialet blir nu guld värt eftersom det kan jämföras med den information som nu ska samlas in.

http://intressant.se/intressant

Hjärtmedicn kan hjälpa mot Parkinson

2010-01-26T07:05:00.000+01:00

Forskare vid UCLA i Kalifornien, USA, har i samarbete med kollegor vid Danska cancersällskapet upptäckt att det finns ett samband mellan bruk av vanlig medicin som används vid hjärtproblem som högt blodtryck och rubbad hjärtrytm och en minskad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom.

Medicinerna, betablockerare, fungerar genom att blockera de vägar de elektriska impulsena, som triggar rörelsen, tar in i muskelcellerna i hjärtat. På samma sätt verkar det som att de kan blockera signalvägarna i de delar av hjärnan som är skadad vid parkinsons.

- Nyckeln var att fundera på hur dessa mediciner verkar och om de kunde forcera blod/hjärnbarriären vilket några kunde och andra inte. Vi fann att av de blodtrycksmediciner som personerna i studien tog var det bara de i undergruppen dihydropyridiner som klarade av att ta sig in i hjärnan och ge en skyddande effekt, säger Beate Ritz professor i epedemilogi vid UCLA.

Därmed fick man också besked om vilken typ av medicin som kan vara lämpig som utgångpunkt för att förbättra behandlingen av neurologiska sjukdomar som parkinsons.

Studien presenteras i kommande nummer av tidskriften Annals of Neurology.

Linköpingsforskare världsmästare i att göra grafen

2010-01-25T15:32:00.002+01:00

En forskargrupp vid Linköpings universitet har utvecklat en metod att producera nanomaterialet grafen med mycket hög kvalitet men också i relativt stora sjok. Det visar de tester av materialet som gjorts vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

- Mätningarna visar en fyra potenser eller 10 000 gånger högre precision än de bästa resultat som uppnåtts med grafen framställd genom avskalning (exfoliering) från grafit, säger Sergey Kubatkin, docent vid Chalmers tekniska högskola.

Grafen är ett nanomaterial av kol. Nano betyder att dimensionerna är små, mycket små. En skiva grafen är bara en kolatom tunn. Det är inte så lätt att tillverka något så tunt med hög precision. Linköpingsforskarna har utvecklat en ny metod som bygger på att man först har en skiva med kiselkarbid, tar bort kiseln och står där med en skiva grafen.

- Detta visar att svensk forskning håller världsklass när det gäller att ta fram nya material med tillräckligt hög prestanda för framtidens elektronik, säger Mikael Syväjärvi, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.

Intresset för grafen förklaras med desss utmärkta ledningsförmåga. Hastigheten hos elektronerna i kisel - som används för att tillverka dagens processorer - har nått sin gräns. I grafen är elektronerna 100 gånger snabbare än i kisel, och forskargrupper världen över försöker nu framställa materialet i tillräckligt hög kvalitet. Datorer med grafenbaserade processorer skulle alltså kunna bli ruggigt snabba.

Studien, Quantum resistance standard based on epitaxial graphene, är publicerad i Nature Nanotechnology Advanced Online Publication.

http://intressant.se/intressant

Rädd på stan? Skyll inte på medierna

2010-01-25T07:20:00.000+01:00

Varför kan vi vara livrädda att passera ett visst torg om natten? När det kan vara helt lugnt att vid samma tidpunkt smyga genom trånga gränder?
De frågorna är inte lätta att besvara, men det är det som Gabriella Sandstig gör i sin avhandling som hon försvarar den 29 januari.

Avhandlingen heter Otrygghetens landskap och handlar om vad det är som gör att vissa miljöer i staden känns otrygga och andra känns trygga.

– Jag vill försöka förklara otryggheten i dagens samhälle, både på generell nivå, vad människor upplever som hot, och på en mer specifik nivå, i stadens offentliga miljöer, säger Gabriella Sandstig.

Oron för att vistas i staden om kvällarna kan inte helt skyllas på medierna, visar Gabriella Sandstig i sin avhandling. Tidigare personliga och sociala erfarenheter har större betydelse, liksom de personliga egenskaperna. Är du trygg och säker i dig själv, känner du dig trygg och säker också en stökig kväll kring Nordstan. Men mediernas rapportering har betydelse:

– Medierna spelar en roll på i huvudsak två olika sätt. Det ena är att medierna ständigt håller oss uppdaterade när det gäller sådant som vi själva utsatts för eller sett andra utsättas för, eller som våra vänner och bekanta berättat för oss. På så sätt kan medierna förstärka känslan av otrygghet. Det andra är att medierna påverkar oss genom de föreställningar vi har om deras innehåll och innehållets påverkan på både andra och oss själva.
http://intressant.se/intressant

Tappat ett öra? Odla ett nytt med nanoteknik

2010-01-24T16:04:00.000+01:00

Nanotekniken blir allt mer spännade. Forskare vid Chalmers ska nu försöka odla ett öra av nanocellulosa. Poängen med ett sådant öra är att det kan fungera som en mall som kroppen själv fyller ut med broskceller och stamceller. Vips har en patient som förlorat sitt öra ett nytt. Dessutom ska det passa perfekt på huvudet eftersom nanoörat byggs som en spegelbild av det kvarvarande örat.

- Vi är förstås väldigt glada att detta visar att vi är i toppnivå inom europeisk nanomedicin. Men framför allt är det spännande att vi nu tar ännu fler steg med nya tillämpningar för nanocellulosa, säger Paul Gatenholm.

Tidigare har Paul Gatenholm och hans kollegor lyckats utveckla konstgjorda blodkärl av nanocellulosa, i nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där är det små bakterier som "spinner" cellulosan.

I det nya programmet ska forskarna bygga upp ett tredimensionellt nätverk av nanocellulosa som är en exakt kopia av patientens friska ytteröra och göra en spegelbild av det. Formen kommer att ha tillräcklig mekanisk stabilitet för att kunna användas som bioreaktor. Det innebär att patientens eget brosk och de egna stamcellerna kan odlas direkt i kroppen eller hos patienten, i detta fall på huvudet. Om det fungerar som tänkt är dock inte helt säkert.

http://intressant.se/intressant

Flitigt messande tränar språket

2010-01-23T08:07:00.003+01:00

Hör du till dem som är lätt oroade för att dagens unga inte kommer lära sig språket ordentligt sedan de under många år rådbråkat det i SMS på sina mobiltelefoner. Var inte det. Att ord som rådbråkat skulle kunna skrivas som rdbrkt och den hatade gnagaren betecknas med r8 är snarare tecken på att de unga, som regelmässigt använder sig att ett förkortat skriftspråk där symboler och sifror ersätter fonem, har en god uppfattning om hur språket fungerar såväl ljud som skriftmässigt.

En brittisk undersökning, refererad av BBC, visar att regelbundet SMS-ande är bra för kunskaperna även i den formellt hållna engelskan.

- Om vi ser en minskning av skrivkunnigheten bland ungdomar så är det trots att de messar, inte för att de gör det, säger Clare Wood vid universitetet i Coventry och påpekar att messandet alla förkortningar och frekventa bruk av symboler faktiskt driver på förståelsen av språkets uppbyggnad av ljud.

Det BBC kikat i är en preliminär rapport. Den slutgiltiga rapporten, baserad på en årslång studie av 63 barn i England, förväntas ligga klar nästa år.

http://intressant.se//intressant

Blandad ålder i skolan är sämre för barnen

2010-01-22T07:52:00.000+01:00

Det är ingen bra idé att samla barn i olika åldrar i samma klassrum. Det visar en undersökning från Uppsala universitet. De mellanstadiebarn som gått i åldersblandade klasser uppvisar sämre resultat i matematik och ordkunskap. Det är heller ingen skillnad i resultat om klasserna ålderblandats av pedagogiska skäl eller beroende på ett litet elevunderlag.

Effekten av att gå i blandad klass är stor vid testeerna. Men den slår inte igenom i betygen. I årskurs 9 finns inga statistiskt säkerställda skillnader i betyg mellan elever från åldersintegrerade klasser och traditionella klasser. Undersökningen gav inga belägg för att åldersblandade klasser skulle ha olika påverkan på pojkar och flickor eller på svensk- och utlandsfödda barn.

- Resultaten är intressanta, särskilt mot bakgrund av den snabba ökning av åldersintegrerade klasser som skett från 1980-talet och framåt. År 2000 gick exempelvis omkring en fjärdedel av alla barn i åk 4 och 5 i en åldersintegrerad klass, säger Elly-Ann Johansson som beskriver studien i sin avhandling.

http://intressant.se/intressant

Bruten svenska nackdel i domstolen

2010-01-21T12:06:00.002+01:00

Invandrare i Sverige bedöms i rätten utifrån sin utländska accent. Till och med användning av tolk i domstolen kan påverka den rättsliga processen och domen negativt, det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

– Resultaten visar att lyssnare utvärderar röster utifrån hur socialt önskvärda de uppfattar talarna, eller utifrån det kulturella avstånd de upplever mellan sitt eget och röstens ursprungsland, säger Niklas Torstensson.

I avhandlingen visar han hur accenter och tolkning kan påverka utgången i en tvåspråkig domstolsförhandling. Olika uppfattningar om tolkens roll och bristande kunskap om kulturella skillnader i dialogstrategier, påverkar hur vittnet uppfattas och hotar därmed det rättsliga skyddet.

– De flesta dialogrelaterade problemen i domstolarna har andra orsaker än brister i själva tolkningen, säger Niklas Torstensson. Eftersom också tolken oftast talar svenska med en främmande accent, kan uppfattningarna får vissa invandrargrupper en dubbel rättslig nackdel i domstolen.

Kattgudinnans tempel upptäckt

2010-01-21T07:35:00.002+01:00

Egyptiska arkeologer har grävt ut ett tempel helgat åt kattgudinnan Bastet. Templet ligger i ett palats avsett för den Ptolemaiska dynastin av grekisk härkomst som styrde Egypten fram till dess att det blev kom under Roms styre. Palatset ligger i hamnstaden Alexandria,

Kattgudinnetemplet är 60 meter långt och 15 meter och är den första delen av de kungliga kvarteren som blivt utgrävda.

Egyptierna såg kattgudinnan Bastet som en gudinna med männskokropp och lejoninnehuvud. Hon troddes vara släkt med solguden Ra och ansågs vara en kraftfull beskyddarinna.

Bilden visar en av de många kattskulpturer som fanns i templet.

http://intressant.se/intressant

Jakten på den försvunna pippifågeln

2010-01-20T12:22:00.001+01:00

Zoologer vid Göteborgs universitet har i ett samarbete med afghanska ornitologer lyckats spåra upp en av världens mest sällsynta fåglar nämligen den långnäbbade busksångaren - en underart till busksångaren.

Fågeln beskrevs först 1867 men har sedan dess bara observerats tre gånger i levande tillstånd.

Historien om hur det göteborgsk/afghanska sökandet som ledde fram till återupptäckten av den långnäbbade busksångaren har något av detektivroman över sig.

Första misstanken väcktes när ornitolgen Lars Svensson i samarbete med Urban Olsson vid Zoologiska institutionen med hjälp av DNA-analyser kunde visa att ett antal uppstoppade busksångare i själva verket var den mycket sällsynta långnäbbade busksångaren.

Nästa ledtråd fanns i en inspelning av fågelsång från norra Afghanistan. På den hördes en oidentifierad fågel. Med hjälp av den amerikanske ornitologens beskrivning av fågeln föddes hoppet om att man nu var den försvunna långnäbbade busksångaren på spåren.

Sedan blir det rena rama Indiana Jones och jakten på den försvunna pippifågeln.

En afghansk ornitologisk expedition med tre inhemska ornitologer, Naqeebullah Mostafawi, Ali Madad Rajabi och Hafizullah Noori, kämpade sig under flera dagar igenom den av krig och pågående klankonflikter in i Badakshanområdet. Med hjälp av nät fångade de 15 individer av de mystiska fåglarna. Foton och fjädrar av fågeln sändes till Göteborg för analys och fallet kunde avslutas. Den försvunna långnäbbade busksångaren levde i högönskelig välmåga i det fågelrika Wakhanområdet i Badakshanprovinsen i nordöstra Afghanistan.

Dramat är inte över: Den långnäbbade busksångaren behöver just buskar och den hårt krigsdrabbade befolkningen behöver ved som bränsle och går hårt åt buskbeståndet.

Fyndet beskrivs i Birding Asia.

http://intressant.se/intressant

Sömn förbättrar starars, och studenters lärande

2010-01-20T07:02:00.002+01:00

Studenter och starar har en del gemensamt. Båda gruppernas inlärning gynnas av en natts god sömn visar forskning som utförts vid universitetet i Chicago.

Både studentggruppen och stargruppen testades på ungefär samma sätt. Studentgruppen fick under sömnkontrollerade omständigheter öva sina färdigheter i olika dataspel. Stararna tränades att skilja på olika kvitter. Ett kvitter gav fritt fram att plocka åt sig ett frö, ett annat kvitter innebar att fröplockning bestraffades.

För båda grupperna visade det sig att kunskaperna satt bättre då de testades efter en natts sömn än då de testades några timmar efter inlärningen. Videon visar hur stararna tränades och en del intervjuer med inblandade forskare.

Mer om studien på starar kan läsas i The journal of Neuroscience, eller här. Studien om studenternas inlärning kan hämtas här.

Varning för blondiner (sic)

2010-01-19T12:37:00.005+01:00

Känner du några blonda kvinnor? Om så, se upp! Blonda kvinnor är betydligt mer aggressiva än sina mörkhåriga systrar visar en studie från Kalifoniens universitet i Santa Barbara. Studien som omfattar drygt 150 kvinnliga studenter visade att de blonda studenterna, oavsett om hårfärgen var medfödd eller kommit på flaska, var mer redo än sina mörkhåriga systrar att ta strid för att få sin vilja igenom. Å andra sidan, de blonda studenterna var minde benägna att ta till fysiskt våld för at få sin vilja fram.

Den förklaring till det blonda ursinnet som forskargruppen kunde urskilja i studien var att de blonda studenterna var mer vana vid att särbehandlas, tas om hand och att få som de ville. Bortskämda - helt enkelt, särskilt av den uppmärksamhet de genom åren fått från sina manliga bekanta. Och det är studiens huvudpoäng. Den visar sambandet mellan att anse sig ha mer rätt till något än andra och att aggressivt försvara sin priviligierade ställning. Det ger perspektiv på varför krävande kunder så ofta är av hög social och ekonomisk klass, varför rika sommargäster är så krävande et cetera. I mikroskalan på universitet kan man fokusera på blondiner vilket denna studie har gjort.

-Södra Kalifornien är trots allt de priviligerade blondinernas naturliga habitat. Efter år av särbehandling så är det inte ens säkert att de märker att de behandlas som prinsessor, säger brunetten Aaron Sell vid centret för evolutionär psykologi vid universitetet.

Studien är liten. Det finns inga möjligheter att generalisera från ett universitet i soliga men ack så utseendefixerade södra Kalifornien till den höga nord. Men möjligen kan studien kasta lite ljus över de blonda (?) nordmännens raseri.

http://intressant.se/intressant

Skyddjakt är OK, men inte på alla arter

2010-01-19T08:05:00.000+01:00

Svenska folket kan mycket väl tänka sig skyddsjakt som handlar om att freda hotade arter. Men det gäller bara om jakten riktas mot måsar, kråkor och minkar. Att bedriva skyddsjakt av räv och rovfågel är inte populärt visar forskning från Göteborgs universitet.

Studien visar att det finns en paradox: stödet för en allmän kontroll av vilda djur i den svenska naturen är lågt – samtidigt finns det ett utbrett stöd för att skydda hotade arter genom skyddsjakt.

Stödet för skyddsjakt är minst bland unga personer bosatta i stadsmiljöer.

Kunskaperna om allmänhetens attityder är enligt de ansvariga forskarna nödvändiga för lyckade naturvårdsåtgärder.

–Undersökningens resultat antyder att det är mycket viktigt med information om skyddsjaktens orsaker, liksom tydlig information om vilka arter det berör. Det gäller särskilt skyddsjakt i urbana regioner, säger Daniel Isaksson, filosofie doktor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Läs mer här.
http://intressant.se/intressant

Kan odlade sjöpungar rena vatten och bli biogas

2010-01-18T12:27:00.002+01:00

Det kan vara mycket effektivare att odla sjöpungar istället för musslor om syftet är att rena ett vattenområde eller suga ut näringsämnena kväve och fosfor ur ett övergött havsområde. I alla fall tror den Lysekilsbaserade forskaren Fredrik Norén uppger Bohusläningen.

Sjöpungar är kanske ett av havets allra mest anspråklösa djur. De sitter fast vid bottnen och äter genom att sila vatten. De ser inte mycket ut för världen. Ungefär som en sladdrig kondom fast med två öppningar: en för imgående vatten och en för utgående vatten.

Fördelen med att odla sjöpungar istället för musslor är att de växer snabbare. En sjöpungsodling skulle kunna skördas två gångerr per år menar Fredrik Norén.

De skördade sjöpungarna skulle kunna rötas till biogas. Alltså två flugor i en smäll. Renare hav och ett hyfsat miljövänligt biobränsle. Bara hyfsat därför att rötning på våra breddgrader kräver tillförsel av värme för att fungera.

http://intressant.se/intressant

Permafrostens metanläckage skenar

2010-01-18T07:19:00.001+01:00

Metangas, som bland annat bildas vid nedbrytning av biologiskt material, är en mycket kraftig växthusgas. Långt kraftigare än den koldioxid som världens länder försökte enas om att minska utsläppen av vid Köpenhamnsmötet 2009.

Det finns stora mängder metangas som är nära nog "inlåst" i frusen mark. Ett sådant magasin är den ständigt frusna tundran i norra ryssland och amerika. Om permafrosten i dessa frusna bygder skulle tina skulle det resultera i gigantiska utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan.

Nu visar studier utförda av bland annat forskare vid Edingburghs universitet att utsläppen av metan från den mest nordligt belägna tundran har ökat med 31 procent mellan 2003 och 2007. De ökade utsläppen är ett resultat av betydligt högre sommartemperaturer som fått den normala upptiningen av ytlagret att gå dupare och vara längre tid.

- En ökning av läckaget med nära en tredjedel är en signifikant ökning. Det visar att även en tämligen blygsam ökning av temperaturen radikalt kan ökautsläppen av metan, säger Paul Palmer vid Edinburghs universitet.

Den globala uppvärmningen är mycket snabbare i Arktis där vissa områden redan värmts upp med 2,5 grader. Vid århundradets slut kan temperaturen ha ökat med 10 grader om utsläppen av växthusgaser fortsäter som nu. Det skulle kraftigt kunna öka utsläppen av metan vilket i sin tur skulle skynda på den globala uppvärmningen ytterligare vilket skulle ge än vamare tundra och ännu mer ökade utsläpp av metan osv osv....

Studien är presenterad i tidskriften Nature.

http://intressant.se/intressant

Vindkraft till havs kan ge explosion av marint liv

2010-01-16T08:39:00.002+01:00

En storskalig utbyggnad av vindkraften till havs kan ge utrymme för en veritabel explosion av marint liv visar en avhandling från Stockholms universitet. Det är två faktorer i en stor vindkraftspark som gynnar det marina livet: De blir funktionellt hårdbottnar i en miljö som i allmänhet består av lera och området blir skyddat från storskaligt fiske.

- Hårda ytor är ofta hårdvaluta i havet och fundamenten kan fungera som konstgjorda rev. Ofta läggs högar av stora stenar runt fundamenten för att förhindra erosion kring dessa och detta förstärker revfunktionen, säger Dan Wilhelmsson.

Dessa rev blir rika på marint liv som annars är knutna till de hårda bottnar som i jämförelse med mjukbottnarna utgör en försvinnande liten andel. På dessa kostgjorda rev trivs nu krabbor, humrar, fisk, tång och andra arter knutna till ett liv på hårdbotten. Skyddet från fiske är också väsentligt och innebär en möjlighet att vårda bestånden.

- Genom vind- och vågkraftparker skulle man kunna skapa stora områden med biologiskt produktiva revstrukturer, som dessutom är skyddade från skadlig bottentrålning. Med en genomtänkt design av fundamenten skulle man kunna gynna och skydda viktiga arter, eller kanske tvärtom minska reveffekterna för att minimera påverkan på ett område, säger Dan Wilhelmsson.

Men allt har en baksida: Ökningen av vissa arter kan dock vara negativt för andra arter. Mängden rovdjur på konstgjorda rev kan ibland bli så stor att bytesorganismer, som till exempel sjöpennor, sjöstjärnor och kräftdjur, glesas ut i omgivningarna och vissa arter kan försvinna helt. Men med tanke på hur relationen hårdbotten/mjukbotten kraftigt väger över till mjukbottnens fördel torde dessa negativa effekter i det stora hela vara obetydliga.

Avhandlingen heter "Aspekter på förnyelsebar energi till havs och dess förändring av marina miljöer".

http://intressant.se/intressant

Vilda kråkor använder verktyg

2010-01-15T14:54:00.000+01:00

Det har tidigare visats om och om igen att kråkor i laboratoriemiljöer kan lära sig att använda verktyg. Vetenskapligt dokumenterade bevis på att de också gör det i det vilda har däremot saknats.

Nu har en grupp forskare från universitetet i Oxford filmat hur vilda kråkor i Nya Kaledonien, i Franska Polynesien i Stilla Havet, använder sig av verktyg för att skaffa mat.

Kråkorna där använder sig av pinnar för att fiska larver ur håligheter i trädens bark. Forskarna upptäckte att kråkorna tog fler larver med hjälp av sina pinnverktyg än med sina näbbar och att äldre kråkor var betydligt bättre fiskare än sina yngre artfränder. Något som tolkas som att det krävs inlärning, troligen genom kopiering av någon äldre kråkas fångstmetod, och träning för att bli en bra maskfiskare.

Krårkornas bruk av fiskepinnarna är än mer sofistikierat. Forskarna upptäckte att kråkornas val av pinnlängd stämde väl med djupet på den håla de fiskade i.

http://intressant.se/intressant

Natursten allt populärare och mindre hållbart

2010-01-15T08:05:00.000+01:00

Det byggs med natursten som aldrig förr. En förklaring till det är att moderna maskiner för bearbetning gjort att utbudet skjutit i höjden. Men det som byggs i sten är inte längre byggt för evigt. En del importerade stensorter står inte pall för en nordisk vinter.

– Ofta används helt okända stenmaterial. Det finns till exempel graniter som rostar eller vittrar och kalkstenar som inte överlever första vintern, berättar Kurt Johansson, adjungerad professor vid området Landskapsutveckling, SLU i Alnarp.

Det går inte som förr att lita på hantverkskunnande hos stenleverantören eller montören. Många inom det säljande och det monterande ledet saknar tillräcklig kunskap eller yrkestradition. De som har den blir inte sällan utkonkurrerade.

– Med en bristfällig beskrivning är risken stor att det blir ett helt annat utförande än man tänkt sig. Exemplen på detta är många. Byte i upphandlingsskedet av föreskrivet material till ett billigare verkar snarare mer vara regel än undantag. Ibland väljs helt oprövat material, berättar Kurt Johansson.

SLU kommer därför att bjuda in till utbildningsdag där den som är intresserad av stenarbete eller yrkesmässigt hanterar materialet kan lära sig mer.

http://intressant.se/intressant

Amerikansk girighet hotar Jorden säger Worldwatch Institute

2010-01-14T15:15:00.001+01:00

En genomsnittlig amerikan i USA konsumerar varje dag sin egen vikt i olika produkter visar Worldwatch Institute i sin årliga rapport State of the World. Det är den konsumtionskulturen som nu hotar att ödelägga planeten genom att undanröja alla positiva effekter av klimatarbetet menar Institutet.

- Om vi inte inser att våra miljöproblem från klimatförändringen, till avskogningen och utrotningen av arter, drivs fram av ohållbara vanor, kommer vi inte att lösa de ekologiska kriser som hotar våra civilisation, säger Erik Assadourian.

Om det amerikanska konsumtionsmönstret gällde över hela jorden skulle dess resurser bara räcka till cirka 1,5 miljarder människor.

Problemet med den amerikanska konsumtionskulturen är att den över större delen av jorden står som symbol för framgång och lycka. Det gör att allt fler vill leva som amerikaner. Nu är materiellt överflöd en lika viktig signal om framgång i utvecklingsländer som Indien, Kina och Brasilien heter det i rapporten. Här måste det ske en omsvängning menar Erik Assadourian.

- De senaste åren har vi kunnat följa en rad uppmuntrande försök att komma till rätta med jordens klimatkris. Men att förändra politik och teknik kan bara ha en begränsad framgång så länge vår kultur är inriktad på konsumtion, säger han.

Mer om Worldwatch Institute ocH State of the World.

http://intressant.se/intressant

Tunna flickor får svaga ben

2010-01-12T13:49:00.000+01:00

Unga tjejer som alltför intensivt håller koll på vikten för att passa i de minsta klädstorlekarna spelar roulette med sin benstomme. Nya rön från "the Children of the 90s" i Storbritanninen visar att de unga kvinnor som har minst fett på kroppen också är de som har tunnast ben. Tidigare har man varit klar över betydelsen av en tillräcklig muskemassa för att utveckla en bra benstomme. Undersökningen tyder dock på att även förekomsten av fett är viktigt för att benstommen ska utvecklas hos kvinnor. En ökning av mängden kroppsfett med fem procent visade sig ge en åtta procent massivare benstomme.

Detta sätter nytt ljus på de kroppsideal som nu genomsyrar mode, kändis och skönhetsindustrin.

- Det finns ett starkt tryck på tonårsflickor att de ska vara slanka. Men de måste vara medvetna om att detta kan äventyra uppbygnaden av deras skelett och öka risken för att de ska drabbas av benskörhet, säger professor Jon Tobias.

En metod för att minska betydelsen av för lite kroppsfett kan vara att träna på ett sådant sätt att benstommen utsätts för påfrestningar. Att gå räcker inte. Det krävs löpning och gärna en del hopp och skutt.

Undersökningen omfattar 4 000 ungdomar under 15 år och kan läsas i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

http://intressant.se/intressant

Neandertalaren - en sminkad snobb?

2010-01-12T13:05:00.000+01:00

"Åsså kommer det en gosse som har tusch på sina ögonlock."

Jazzgossen, tänker ni kanske. Inte säkert, det kan också vara en helt normal, genomsnittlig neandertalare. Nya spanska fynd, gjorda av forskare vid universitetet i Bristol, Storbritannien, visar att neandertalare producerade och bar med sig smink i särskilda behållare. I det här fallet gjorda av skal från kammusslor.

I dagligt tal brukar inte medförande av smink anföras som ett tecken på utvecklat intellekt. Men i arkeologiska sammanhang är det just det. Det visar att neandertalarna var kapabla till symboliskt tänkande: Jag blir mycket snyggare med gul smet på kindern, typ.

- Det här är det första säkra beviset på neandertalarnas bruk av kosmetika,. Användandet av detta komplexa recept är nytt. Det är något annat än kroppsbemålning, säger professon Joao Zilhao vid universitetet i Bristol.

Det arekeologerna funnit är klumpar av rött och gult pigment och bjärt färgade musselskal. Musselskalen kan ha används som smycken. Fynden är gjorda i södra Spanien i provinsen Murcia.

Fyndet ligger också så långt tillbaka att det inte kan förklaras med påverkar från vår människoart.

Ordet neandertalare används ofta i modernt språkbruk för att beskriva en peson som primitiv, dum och brutal. Arkeologerna vid universitetet i Bristol menar att dessa fynd borde ändra det.

- Detta borde göra slut på bilden av neandertalare som dumbommar, säger professor Christ Stringer.

Studien är presenterad i Proceedings of the natural Academy of Sciences.

http://intressant.se/intressant

Landkrabbornas historia längre och saltare visar polska fynd

2010-01-11T12:38:00.001+01:00

Livet på land är relativt nytt, åtminstone jämfört med livet i vatten. Men landlivet kan vara något äldre, cirka 18 miljoner år äldre, än vad vi hittills trott. Dessutom kan de första landdjurens motiv att kravla iland varit annorlunda.

Det är fynden av fossilerade fotspår som ligger bakom den nya dateringen av djurlivets debut på land.

- Dessa resultat innebär att vi måste omvärdera en stor del av landdjurens tidiga utvecklingshistoria, säger professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet, en av studiens två ledare.

Spåren visar att stora tetrapoder, upp till tre meter långa, levde i den marina tidvattenzonen under tidig mellandevon, för ungefär 395 miljoner år sedan.

- Detta betyder att inte bara tetrapoderna utan också elpistostegiderna uppkom mycket tidigare än vi trodde, för anatomin visar tydligt att elpistostegiderna gav upphov till landryggradsdjuren och de måste alltså ha existerat minst lika länge, säger Per Ahlberg.

Elpistostegiderna var alltså inte alls en kortlivad övergångsgrupp utan måste ha levt vidare sida vid sida med tetrapoderna i åtminstone tio miljoner år. Miljön är också en överraskning: nästan alla tidigare hypoteser om tetrapodernas uppkomst har placerat steget från vatten till land i sötvattensmiljöer, och har kopplat det till landvegetationens och landekosystemets utveckling.

- Istället verkar det nu som om våra avlägsna förfäder lämnade havet för att kalasa på strandsatta djur som lämnats kvar av det ebbande tidvattnet, säger Per Ahlberg.

Resultaten är publicerade i tidskriften Natures Onlineupplaga.

htttp://intressant.se/intressant

Rosetta avslöjar Steins hemligheter

2010-01-11T06:25:00.001+01:00

Rymdsonden Rosetta som sändes upp för snart sex år sedan av ESA (European Space Agency) är egentligen på väg till kometen Churyumov-Gerasimenkodit den når 2014 . Men på vägen dit kan man ju passa på att göra annat.

Ombord finns ett högteknologiskt kamerasystem, OSIRIS, som kan ta både oerhört skarpa bilder av ytan på himlakroppar och mycket känsliga panoramabilder av kometers slöjor av gas och stoft. Så när Rosetta kom inom skotthåll för asteroiden Stein passade forskarna på att ta lite närbilder på den.

- Det är så få asteroider som blivit undersökta att varje ny blir en mycket viktig pusselbit för vår förståelse av asteroider och vårt solsystem. Bilderna av Steins blev en bonus för missionen, förklarar Björn Davidsson.

Asteroiderna är ovärderliga vittnen till vad som har hänt i vårt solsystem sedan hundratals miljoner eller rentav miljarder år tillbaka. De består av material som formades när solsystemet var nyfött och planeterna ännu inte hade hunnit bildas. I själva verket är det byggmaterialet till jordklotet som visar sig när man studerar asteroider.

- När man undersöker en liten asteroid som Steins, är det viktigt att förstå dess historia för att tolka det man ser på rätt sätt. Det kan till exempel handla om asteroidens form, antalet kratrar samt vilka mineral och bergarter den består av. Detta kan bara undersökas genom att flyga till den och ta närbilder. Desto fler asteroider som kan utforskas, desto mer kan vi lära oss om de stora dragen i asteroidbältets historia och ytterst om hur jorden, Mars och Venus kom till, berättar Hans Rickman.

Steins storlek är unik i jämförelse med andra asteroider som flugits förbi. Den har en diameter på ungefär fem kilometer. Andra undersökta asteroider har varit mycket mindre eller mycket större. Formen och ytan hos Steins är också annorlunda än hos tidigare undersökta asteroider och detta har väckt frågor hos forskarna. Själva asteroiden är formad som en slipad diamant.

Mer om Stein och varför den kan tänkas se ut som den gör kan man läsa i tidskriften Science.

http://intressant.se/intressant

Dyngbaggar lär bilar se i mörkret

2010-01-07T19:51:00.000+01:00

Djurs förmåga att se i mörker har lett biologiprofessorn Eric Warrant vid Lunds universitet till ett spännande samarbete med biltillverkaren Toyota. Samarbetsprojektet handlar om att utveckla en ny typ av färgkamera som i framtiden ska hjälpa bilförare till säkrare mörkerkörning. Två matematikforskare från Lunds universitet har också deltagit i arbetet.

När biltillverkaren Toyota för några år sedan ville hitta nya vägar för att utveckla vissa säkerhetsaspekter hos bilmodellerna började de leta inom området biomimetik, eller bioinspiration som det också kallas. Bioinspiration handlar om att konstruera tekniska lösningar med naturen som förebild, det vill säga att härma lösningar som naturen själv uppfunnit med hjälp av evolutionens drivkraft. Det var då som Toyota kom i kontakt med professor Eric Warrants forskning på nattaktiva insekter.

– Exempelvis finns det mycket att lära av nattaktiva dyngbaggar som lever i komockor, säger Eric WTillsammans med matematikforskarna Henrik Malm och Magnus Oscarsson från Lunds universitet samt ingenjörer från Toyota har Eric Warrant nu omvandlat insekternas finurliga mörkerseende till matematiska algoritmer som ligger till grund för det digitala bildskapandet i en helt ny typ av mörkerkamera.

– Algoritmerna som vi tog fram härmar ögats sätt att förbättra synintrycket i svagt ljus, säger Henrik Malm som har lett det matematiska arbetet.

Den färgseende nattkameran testas nu på Toyotas utvecklingsavdelning i Bryssel. Lundaforskarnas projekt och samarbete med Toyota uppmärksammas i nästa nummer av den internationella tidskriften New Scientist.

Polarisen känsligare än väntat- kan ge snabbare smältning

2010-01-07T07:13:00.001+01:00

Polarisarna är känsligare för avsmältning orsakad av uppvärmning av jordens klimat än vad man tidigare antagit visar ny forskning som utförts av forskare vid Princetons och Harvards universitet i USA. Det betyder i sin tur att havsytan kan komma att stiga betydligt mer än man tidigare befarat även vid relativt måttliga höjningar av jordens temperatur. Dessutom kan det gå mycket fortare.

Forskarna har studerat jordens geologiska arkiv, det vill säga de spår av havsnivån som finns gömda i jord och berg. Sammanställs dessa med kunskapen om klimatets förändring kan man dra slutsatser om hur havsnivån hänger samman med temperaturen. Studien tyder på att en ytterligare höjning av medeltemperaturen med två grader långsisktigt skulle höja havsnivåerna med sex till nio meter.

En tidsperiod som ingår i studien är tiden mellan den senaste och den näst senaste istiden. Och den perioden har något att säga oss.

- Den senaste interglacialen erbjuder en historisk analogi för en framtid med tämligen måttlig uppvärmning. De höga havsnivåerna under interglacialen tyder på att avsevärda delar av de stora istäckena skulle kunna försvinna på några århundraden, säger Robert Kopp en av forskarna bakom studien.

- Om den globala ekonomin fortsätter att vila tungt på fossila bränslen så är vi på väg mot en avsevärt kraftigare uppvärmning mot slutet av århundradet än vad som förekom under den senaste interglacialen, fortsätter han.

http://intressant.se/intressant

Magnetiska minimyror kan flytta saker inne i mikrochip

2010-01-05T11:01:00.002+01:00

Att flytta stora saker är tämligen enkelt. Sätt hjul under och dra. Men hur ska man förflytta riktigt små saker där man inte kommer åt att peta på dem. Som inne i ett mikrochip till exempel?

Jo, man bygger ett litet transportband av små små magnetiska kolloider (En kolloid är ett ämne som består av två ämnen - exempelvis är skum en kolloid av gas och vätska). Det har forskare från tre universitet i USA och Tyskland lyckats med. De har skapat en kolloid av plast och magnetiska partiklar, utformade som små flimmerhår (ungefär som de som vi har i luftstrupen och som rensar lufvägarna från större luftföroreningar kan de flytta små små saker inne i små små utrymmen. Eftersom de är magnetiska kan man med hjälp av växlande magnetfält styra riktningen. Det innebär att man exempelvis kan bygga in en strömbrytare inne i en mikrochip.

Liknelsen med flimerhår haltar något. De konstgjorda flimmerhåren rör sig över underlaget och bär med sig sion last. Eftersom de kan transportera objet som är betydligt större än de själva använder forskarna en annan liknelse, "micro-ants" eller mimimyror på svenska
http://intressant.se/intressant

Musikterapi (och kanske magnetism) kan mildra tinnitus

2010-01-05T10:23:00.002+01:00

Forskare vid Vestfahlens universitet i Munster, Tyskland, har testat att använda musikterapi för att lindra besvären för personer som besväras av tinnitus, uppger BBC. De har tagit fram ett band med specialanpassad musik. Anpassningen innebär att de toner där patienterna hör tinnitusljudet har filtrerats bort ur musiken. Tanken med det är att man genom att stimulera hjärnan att uppfatta alla andra toner än den där tinnutusstörningen ligger på sikt ska dämpa den.

Försökspersonerna fick lyssna på specialmusiken i 12 timmar per dag i en vecka. De som lyssnade på specialmusiken uppgav att nivån på tinnitusrigningen markant hade sjunkit. Kontrollgruppen som lyssnade på vanlig musik rapporterade inga sådana besvärsminskninger.

Tinnitus är svårt, för att inte säga nästan omöjligt att behandla och svår tinnitus kan vara kraftigt handikappande bland annat genom den stress det ständiga oljudet för med sig. En relativt enkel och billig metod kan därför få stor betydelse för att minska besvären.

- Den anpassade musiken upplevs som behaglig, och är billig och enkel behandling som kan sänka nivån på tinnitusen betydligt, säger Christo Pantev vid Vestfahlens Universitet.

Samtidigt tas andra grepp för att komma tillrätta med tinnitus. En metod som testats i Tyskland är att påverka det området i hjärnan där tinnitus uppstår med elektromagnetism medan man i Nederländerna testat att plantera in elektroder i hjärnan. Brittiska forskare har å sin sida visat att tinnitus tillfälligt kan stoppas med kraftiga bedövningsmedel.

http://intressant.se/intressant

Stora rovfiskar håller viken fri från algplågan

2010-01-04T07:32:00.005+01:00

Tillhör du dem som lagt märke till att favoritviken i havet täckts av slemmiga och fintrådiga alger? Säkert har du då, liksom jag dragit slutsatsen att havet är övergött och blängt elakt mot närmsta sommarhus med misstanken att "där går avloppen rätt ut".

Men det kan ha varit mycket orättvist mot husägaren. Orsaken kan lika gärna vara att de stora rovfiskarna försvunnit visar ett försök som Fiskeriverket geneomfört vid Askö i Stockholms skärgård. Man byggde burar av metallnät dimensionerade så att storfisken inte kom in i visssa av dem.

Alfred Sandström är forskare på Fiskeriverket och en av dem som står bakom undersökningen

– Vi började fundera på vad det kunde vara för faktor som låg bakom skillnaderna i mängden alger. Kunde de små snäckor och kräftdjur som betar av algerna verkligen spela så stor roll? Fanns det mer sådana betare på vissa ställen och hängde det i så fall ihop med de högre nivåerna i näringsväven; spigg, abborre, gädda?

Resultaten visade tydligt att när större fisk stängdes ute blev snäckorna och kräftdjuren uppätna och man fick mycket mer alger. Verkligt intressant var kombinationen av näringsämnen och utestängande av stor fisk. I de inhägnader som berikats med näring var mängden alger inte bara dubbelt så stor om stor fisk utestängdes, skillnaden var ännu större!

– Det här visar att reglering genom betning är en lika viktig faktor som tillförseln av näringsämnen. Det är först när man inte har mycket djur som betar som man får de här effekterna som folk tycker illa om när man badar och fiskar.

Varför blev det så här. Jo, storfisken, småfisken och de små snäckor och kräftdjur som betar av grönalgerna kan beskrivas som tre steg i näringskedjan. Försvinner storfisken finns det ingen som äter upp den småfisk som äter snäckorna och kräftdjuren. Det blir alltså så mycket småfisk att de äter upp så många snäckor och kräftdjur att de inte hinner beta av algmattan.

http://intressanta.se/intressant

Tonåringar sköter inte sina tänder

2010-01-03T08:29:00.002+01:00

19-åringar är inte bra på att sköta sin munhygien. Sju av åtta ungdomar har oacceptabel munhygien, vilket ökar risken för framtida tandproblem, visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.

– I genomsnitt hade ungdomarna bakteriebeläggningar på hälften av alla sina tandytor, vilket är alldeles för mycket. Sju av åtta ungdomar hade mer plack än de nivåer som anses vara okej, säger doktoranden Jessica Skoog Ericsson.

Även tandköttsinflammation var vanligt som en följd av den dåliga munhygienen. Sammantaget kan detta öka risken för framtida tandproblem och för att utveckla tandlossning.

Ungdomarna i studien hävdar visserligen att de borstar tänderna regelbundet och att de använder tandtråd. Men resultaten tyder på något annat.

– Visst kan det vara så att en del friserar sanningen och säger att de borstar sina tänder oftare än de faktiskt gör, men det finns andra studier som visat att ungdomar överlag borstar sina tänder ofta. Antagligen beror den dåliga munhygienen på att de inte borstar tillräckligt väl och inte använder tandtråd, säger Kajsa Henning Abrahamsson, universitetslektor i odontologi vid Sahlgrenska akademin.

http://intressant.se/intressant

Panikångest kan bero på fysiskt "fel" i hjärnan

2010-01-02T08:44:00.001+01:00

Ett svensk-amerikanskt forskarteam har hittat en förändring i hjärnan som kan vara kopplad till panikångest.

-Våra amerikanska kollegor vid Indiana University, Illinois, har utvecklat en modell av panikångest i råtta. I en serie experiment fann de att signalmolekylen orexin var direkt kopplad till ångestliknande symtom, säger Lil Träskman Bendz, professor vid avdelningen för Psykiatri vid Lunds Universitet.

Tillsammans med Lena Brundin, också hon läkare och forskare vid avdelningen för Psykiatri, har hon studerat ryggmärgsvätska hos patienter med olika psykiska besvär. Man fann att patienterna med mest ångest hade högst halter av orexin i ryggmärgsvätskan.

- Detta är första gången orexin kopplas till panikångest. I framtiden är det möjligt att man kan utveckla läkemedel som påverkar orexin och därmed ger symtomlindring hos patienter med panikångest, säger Lena Brundin.

Studien är presenterad i Nature Medicine. Läs den här.
Intressant

Islandshästar utnyttjar inte maten bättre

2010-01-01T19:33:00.001+01:00

Islandshästarna har härdats under 1000 år av tufft klimat och knapp födotillgång. Det har därför ibland ansetts att Islandshästen är bättre än andra hästraser på att tillgodogöra sig näringen i fodret. En tanke har varit att Islandshästen skulle ha större mag-tarmkanal och därmed kunna utnyttja fodret bättre.

Så är det emellertid inte visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

- Studien som jämför smältbarhetsförmågan hos islandshästar med varmblodiga travhästar kan inte bekräfta att islandshästar har en bättre fodersmältningsförmåga, vare sig på ett sent eller tidigare skördat blandgräsvallfoder, säger Sveinn Ragnarsson.

I genomsnitt var det var liten skillnad i rasernas förmåga att smälta energi, råprotein och fiber i fodren. De varmblodiga travhästarna visade dock en något högre smältbarhetsförmåga, särskilt på det tidigast skördade fodret. Orsaken till detta är oklar.

Även om islandshästarna inte visade sig ha en bättre kapacitet att smälta foder visar resultat från Sveinn Ragnarssons avhandling att de ändå kan räknas som “lättfödda”, det vill säga de behöver litet mindre energi för sitt “uppehåll” än andra hästar. Det blev extra tydligt i studien där islandshästarna ökade i vikt och travhästarna gick ner i vikt. Blodprov från hästarna indikerade också att travhästarna bröt ner kroppsprotein mer än islandshästarna.

Intressant

Ge inga nyårslöften!

2009-12-31T12:22:00.001+01:00

Tänker du ge nyårslöften? Gör inte det! Du kommer att bryta dem och då har du bara orsakat dig själv skada.

En som vet hur det förhåller sig med nyårslöften är psykologen Richard Wiseman, vid Universitet i Hertfordshire. Han har undersökt hur bra 700 personer var på att uppfylla sina nyårslöften. Resultatet borde avskräcka. 78 procent bröt mot sina högtidliga deklarationer om att börja ett nytt liv. Och det i sig är skadligt menar Richard Wiseman.

- Att misslyckas med att uppnå sina mål kan vara psykologiskt skadligt eftersom de kan beröva människor känslan av självkontroll, säger Richard Wiseman.

Om du ändå ensvisa med att avge fagra nyårslöften se då till att gör så här:

Sätt upp delmål och belöna dig själv då du uppnår dem.
För bok över dina framsteg.
Fokusera inte på enstaka missar eller återfall.
Koncentrera dig på de positiva effekterna av det du föresatt dig
Tala om för andra vad du försöker uppnå.

Människor som planerar noga och arbetar med delmål har bättre chans. Mellan 35 till 50 procent klarar att uppfylla sina löften.

Allra sämst är prognosen för löften avgivna i stundens ingivelse strax före 12-slaget. Dem är det lika gott att glömma.

http://intressant.se/intressant

420 meter per år - så fort måste livet fly för klimatförändrigen

2009-12-31T06:31:00.001+01:00

När jordens klimat värms upp på grund av de mänskliga utsläppen av bland annat koldioxid tvingas djur och växter att vandra mot polarområden eller klättra uppför begssidorna. Orsaken är att med stigande medeltemperatur förflyttas klimatzonerna och därmed de livsmiljöer arterna är vana vid.

Takten är för närvarande 420 meter per år har forskare vid Kaliforniens universitet i Berkely räknat ut. Det blir drygt en meter om dagen - en baggis för en get men rätt svårt för en vitsippa. För en ung ekplanta, som tänkt stå still i 500 år är det ett jätteskutt. 420 meter per år är ett genomsnitt för alla arter överallt.

I bergiga trakter är tempot lägre. Där kan det räcka att klättra lite högre upp. (Problem blir det dock när det blir slut på berg.) På stora slättland är tempot högre. I vissa fall kan det röra sig om en mil per år för att kunna bo kvar i samma klimatzon.

Klimatzonernas vandring har två viktiga konsekvenser för bevarandet av den biologiska mångfalden. Bergiga områden är viktiga att skydda eftersom de kan innehålla flera klimatzoner och områden som avsätts måste vara tillräckligt stora om inte de, på grund av klimatzonernas vandring, snart tömts på de arter de skulle bevara.

Tvångsbeteenden hos hundar kan förklaras genetiskt

2009-12-30T20:12:00.001+01:00

Även hundar kan utveckla tvångsmässiga beteenden som kan vara oerhört påfrestannde på omgivningen och orsaka hunden besvär och lidande. Exempelvis kan dobermannhundar ofta slicka en trasa eller sig själva i det oändliga, medan bullterriers jagar sin svans. Ju värre sjukdomen är desto oftare slickar sig hunden och ibland uppstår till och med sår på huden.

- Eftersom det är svårt att hitta gener som orsakar psykiatriska sjukdomar hos människor är det mycket spännande att vi så lätt kunde hitta en viktig gen hos hundar, säger Kerstin Lindblad-Toh professor på Uppsala universitet och Broad Institute of MIT and Harvard, som lett det genetiska arbetet i studien.

Forskarna har jämfört arvsmassan hos 90 hundar med tvångssyndrom och 70 friska hundar och funnit att de sjuka hundarna har en speciell genvariant i ett visst område i arvsmassan. Studien är presenterad i Molecular Psychiatry. Läs den här.
http://intressant.se/intressant

Fredlig, relativt sett, start på nya årtusendet

2009-12-30T19:02:00.000+01:00

Det nya årtusendet fick ett tämligen fredligt första årtioende (eller årnionde om man är petig). Åtminstone om man jämför med förra årtusendets sista årtionde. 1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Visar den årliga rapporten från Uppsala Universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict.

Men det finns en oroande tendens av ökande antal konflikter undet 00-talets sista hälft.

States in Armed Conflict 2008 rapporterar att den nedgång i antalet konflikter som registrerades under 00-talets första år tydligt upphört sedan 2004 och i stället vänt uppåt. År 2003 var 29 konflikter aktiva; den lägsta siffran sedan 1970-talet. Sedan dess har antalet sakta stigit år för år och 2008 var motsvarande siffra 36. Mellan dessa år ökade alltså antalet konflikter i världen med nästan 25 procent.

- Det är en klart oroande utveckling att konflikterna åter ökar och det borde leda världens stater till eftertanke och till konfliktförebyggande åtgärder, menar Peter Wallensteen. som leder studien.

Läs hela studien här.

http://intressant.se/intressant

Magsårsbakterien lurar immunförsvaret

2009-12-29T12:24:00.003+01:00

Magsårsbakterien, Helicobacter pylori, är väldigt vanlig. Omkring 50 procent bär på den. Flertalet blir aldrig sjuka men ungefär var tionde får magsår och en på 100 utvecklar magcancer som en följd av bakterien.

Magsårsbakterien borde egentligen inte klara av utvecklas i magsäcken eftersom immunförsvaret är starkt. men utan antibiotika klarar inte kroppen att göra sig av med bakterien.

– Helicobacter pylori stör vårt immunförsvar så att det inte klarar av att bekämpa bakterien tillräckligt effektivt, trots att immunförsvaret aktiveras, säger biologen Malin Hansson som skrivit avhandlingen.

När immunförsvaret sätts igång ska en viss typ av celler ta sig till lymfkörtlarna för att aktivera nya vita blodkroppar, och tala om för dem vart de ska bege sig för att bekämpa infektionen. När kroppen är infekterad av Helicobacter pylori kommer många av dessa celler inte iväg som de ska.

– Helicobacter pylori gör så att det bildas ansamlingar av vita blodkroppar i vävnaden. Många celler som borde hämta fler nya vita blodkroppar stannar istället vid ansamlingarna och börjar aktivera dem istället, vilket leder till en kronisk inflammation som vi tror gynnar Helicobacter pylori, säger Malin Hansson.

Avhandlingen öppnar också för ett framtida vaccin mot magcancer. Tidigare forskning har visat att många infekterade patienter som fått magcancer har låga nivåer av en viss sorts antikroppar i vävnaden, trots att Helicobacter pylori annars ger ovanligt höga nivåer av antikropparna. Antikropparna skulle därför kunna vara skyddande mot magcancer. För första gången i prover från människa visar Malin Hansson att antikropparna lockas till vävnaden av ett signalämne som kallas MEC.

– Om antikropparna verkligen skyddar mot utvecklingen av magcancer skulle det vara möjligt att utveckla ett vaccin som ökar utsöndringen av MEC och som därmed gör att det kommer mer antikroppar till vävnaderna, säger Malin Hansson.

http://intressant.se/intressant

Lite grinig? Så bra då!

2009-12-29T07:57:00.003+01:00

Känner du dig lite grinig och gnällig. Var glad och stolt över det. Lite grinighet är bara positivt visar forskning från universitetet i New South Wales i Australien. Griniga personer har nämligen lättare att fatta väl övervägda beslut, är mindre lättlurade och tänker klarare.

Forskaren tog två grupper försökspersoner. Den ena gruppen fick tänka på glada och positiva händelser medan den andra gruppen fick älta sina svårigheter och motgångar. Därefter fick de båda grupperna utföra en del uppgifter. Bland annat fick de utvärdera vandringssägner och lämna ögonvittnesskildringar. Och de surmulna triumferade över sina glada kollegor.

- Där positiva stämningar främjar kreativitet, flexibilitet, samarbete och tilltro till mentala genvägar så främjar negativa stämningar ett mer uppmärksamt, noggrant tänkande som tar större hänsyn till förhållanden i världen, säger professor Joe Forgas vid universitetet i New South Wales.

Den svårmodiga gruppen var också bättre på att argumentera skriftligt.

- En lätt negativ inställning verkar faktiskt främja en mer konkret, anpassningsvillig och därmed mer framgångsrik komunikationsstil. säger Joe Forgas.

Studien är publicerad i Australian Science.

http://intressant.se/intressant

Att använda engelska på fritiden bra för studierna

2009-12-28T12:09:00.003+01:00

De skolelever som använder sin engelska på fritiden har nytta av det i skolarbetet visar, föga förvånande, en studie från Universitetet i Karlstad. Studien bekräftar därmed de aningar som lärare länge hyst.

- Det mest intressanta är att fritidsengelskan inte har några kopplingar till faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund eller om man bor på landet eller i stan, sådana saker som vanligen har betydelse för studieresultat. Studien visar också att pojkars och flickors fritidsengelska skiljer sig markant åt, vilket får konsekvenser i skolan säger Pia Sundqvist som står bakom studien.

Avhandlingen visar att det råder ett positivt samband mellan den totala tid ungdomar ägnar sig åt fritidsengelska och deras muntliga färdighet i engelska samt storleken på deras engelska ordförråd. Men inte bara tiden är viktig. Vilken typ av fritidsengelska man lägger tid på spelar en avgörande roll. Exempelvis är läsning, dataspelande och att hålla på med internet speciellt viktiga aktiviteter. En tydlig skillnad finns också mellan könen.

-Pojkar ägnar betydligt mer tid åt de "viktiga" aktiviteterna i jämförelse med vad flickor gör, vilket får till följd att pojkarnas resultat i skolan påverkas mer positivt av fritidsengelska än flickornas, säger Pia Sundqvist.

http://intressant.se/intressant